Teori, modeller och forskning bakom Flippat Klassrum

Som jag skrivit i tidigare inlägg så är inte Flippat Klassrum en obeprövad ”fluga”. Det finns flera olika teorier, modeller och forskning som stöd för det Flippade Klassrummet. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fyller det Flippade Klassrummet dessa krav? Låt oss titta närmare på teorier och forskning bakom det Flippade Klassrummet. images Enligt Blooms taxonomi så sker lärandet i olika steg. I ett Flippat Klassrum sker kunskapsinhämtningen hemma, medan i det traditionella klassrummet sker detta främst i skolan. I ett Flippat Klassrum sker tillämpning, analys och syntes i klassrummet, det som i ett traditionellt klassrum ofta, av tidsbrist, blir uppgifter eleverna får i uppdrag att göra hemma. Därav termen ”flippat” klassrum. Man vänder helt enkelt upp och ner på den traditionella modellen av hur lärandet ser ut.

Peer Instruction

Denna modell kräver att eleverna kommer förberedda till klassrummet, att de tagit in fakta hemma. I klassrummet får de en fråga utifrån den fakta, i mitt Flippade Klassrum sker detta oftast skriftligt då jag inte ännu har de tekniska förutsättningarna i mitt klassrum att arbeta t.ex. via ”plattor”. Har man 1-1 eller möjlighet till klassuppsättning så kan dessa frågor med fördel ställas interaktivt, t.ex. via Socrates.

Därefter får eleverna tid att i grupper bearbeta denna fråga/frågor (det som står för P:et i EPA-metoden) Jag som lärare går då runt och kan handleda både grupper och individuellt. Det är nu eleverna tränar sig på att använda sina kunskaper. Grupperna presenterar sedan det som de kommit fram till och eleverna kan se hur deras förståelse och kunskap förhoppningsvis ökat. Man kan då givetvis göra om frågeställningen i Socrates, eller som jag gör, att ställa frågan i form av en riktad skrivning där eleverna får visa den förståelse de har skaffat sig.

Låt mig ge ett exempel för att förtydliga hur jag arbetar. I kursen om Judendom så fick de se en flipp där 4 olika personer ger sin syn på konflikten Israel/Palestina. Frågan de fick arbeta med på lektionstid var vilken kunskap de 4 olika personerna grundade sina åsikter på. Eleverna fick arbeta med olika begrepp, diskutera, jämföra åsikter, analysera, leta mer fakta, ja helt enkelt skaffa sig förståelse för konflikten utifrån analys, begrepps, kommunikativa och informationshanteringsförmågan. Därefter fick de enskilt arbeta under en lektion med en riktad skrivuppgift med rubriken ”Konflikten mellan judar och araber – så här tänker jag”. Då fick de visa sin förståelse av konflikten genom att presentera sina egna tankar kring orsaker och konsekvenser av konflikten. De redogjorde för både religiösa, politiska, sociala, långsiktiga och kortsiktiga orsaker och konsekvenser, något som mina elever i mitt ”traditionella klassrum” aldrig fick möjligheten att vare sig öva på eller bli bedömda i. Förståelse och kunskapande som det inte fanns tid för på lektionen (detta kunde möjligtvis bli en inlämningsuppgift, men hade jag då gett eleverna tid att öva de förmågor som de sedan blev bedömda i?)

Jag valde att göra hela denna process utan att använda mig av vare sig plattor eller datorer, utan eleverna arbetade i sina skrivböcker. Med det vill jag bara återigen understryka vikten av att metoder får, i mina ögon, aldrig stå eller falla med tillgång till teknik! En Flippad Lärare ser till att göra det möjligt – oavsett verktyg!

I artikeln nedan, publicerad av Vanderbilt University, Center for Teaching, presenteras även forskningsresultat om huruvida det Flippade Klassrummet ger önskat resultat då det gäller själva kärnan i undervisningen, elevernas kunskapsinlärning. Bägge de forskningsrapporter som presenteras i artikeln visar att det Flippade Klassrummet samt användandet av Peer Instruction ökar elevernas kunskapsinlärning.

”By providing an opportunity for students to use their new factual knowledge while they have access to immediate feedback from peers and the instructor, the flipped classroom helps students learn to correct misconceptions and organize their new knowledge such that it is more accessible for future use. Furthermore, the immediate feedback that occurs in the flipped classroom also helps students recognize and think about their own growing understanding —”

Detta citat understryker vikten av att basera det Flippade Klassrummet på formativ undervisning. Den omedelbara feedbacken, både från klasskamrater och från mig som pedagog och som sker hela tiden i klassrummet, är oerhört viktig och spelar en avgörande roll för att eleverna ska nå de resultat man eftersträvar i det Flippade Klassrummet. Bedömningen jag gör utifrån den riktade skrivningen är alltid formativ. Betydelsen av ordet formativ är just den att läraren formerar, anpassar, undervisningen så att den kan möta varje elevs behov och förutsättningar. Helt enkelt det som jag vidhåller är en utav de stora fördelarna med det Flippade Klassrummet. Att kunna möta varje individ, varje elev, utifrån dennes förutsättningar! Med detta sagt, så hoppas jag och tror att det framgår att läraren spelar en avgörande roll i det Flippade Klassrummet!

Flippat Klassrum är inget Hokus Pokus, ingen obeprövad ”fluga” som inte vilar på forskning eller beprövade metoder. Det Flippade Klassrummet har alla de teoretiska delar och metoder som, både genom forskning och genom beprövad verksamhet, visat sig ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig kunskap. För mig är det därför självklart att det Flippade Klassrummet kommer ha en betydande roll i framtidens skola!

Ta del av artikeln här: Flipping the Classroom | Center for Teaching | Vanderbilt University.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s