Öppna upp med Öppna Frågor!

Varför ställer jag frågor till andra människor och till mig själv? För att jag är nyfiken, vill veta mer, vill veta hur någon tänker, ta del av andras tankar, utvecklas, ja anledningarna till varför jag ställer frågor är många. Men hur ofta, utanför skolans fyra väggar, ställer du frågor till någon för att bedöma om de svarar ”rätt” eller ”fel”?

När man frågor någon vad klockan är, när jag frågar kollegor om råd och utbyter tankar för att få ett annat perspektiv, eller när jag frågar på bensinstationen om de kan visa hur jag gör när jag byter olja då gör jag inte det för att bedöma deras svar. Jag ställer frågor för att få reda på saker som jag inte vet själv. Eller saker som jag känner att jag är nyfiken på att lära mig mer om. Jag frågar inte för att jag redan vet svaret. Då hade jag ju aldrig behövt ställa frågan i första hand.

Pippi fattade galoppen. Första dagen i skolan. ”Nå Pippi, vad blir 5 och sju tillsammans? – Vet du inte det själv? – Jo då, 7 och 5 blir tolv, förstår du. – Du visste ju själv, varför frågar du för?”

Jag anser att mitt största uppdrag som lärare är inte att lära eleven vad den ska tänka, utan hur. I mitt förra inlägg tipsade jag er om boken ”Lyckas med digitala verktyg i skolan” av John Steinberg. I denna briljanta bok, som jag numera har utnämnt till min ”Flipp-Bibel”, beskriver John skillnaden mellan  förmedlingspedagogik och  processpedagogik. I Mitt Flippade klassrum så arbetar jag och mina elever utifrån processpedagogikProcessen är för mig och mina elever lika viktigt som innehållet. Jag vill att de ska fundera över, inte bara vad de lär sig, utan hur själva lärprocessen går till. Hur kan man påverka sitt eget lärande?

En lektionsplanering i veckan såg ut så här. Vid första anblicken kanske många tycker att det ser ”flummigt” ut. Tvärtom. Jag har aldrig varit så strukturerad sen jag började flippa mitt klassrum. I Mitt Flippade Klassrum är varje lektion noga beskriven på elevernas blogg. Vad de ska göra, om det är ett övning eller bedömningstillfälle samt vilka förmågor de använder är noga beskrivet. Hur informationen inför denna lektion såg ut kan ni se här.

Bh3_acbIgAE9EdD

På lektionen skulle eleverna fortsätta att arbeta med Islam och få kunskap och förståelse kring begrepp, platser och händelser. Jag valde att öppna upp elevernas tankar kring processenhur skulle de göra för att på lektionen, få del av och bidra med, mesta möjliga kunskap.

Tre killar i en basgrupp kom direkt och sa ”Lotta, tjejerna i gruppen är borta idag, men det är lugnt, vi har hittat ett youtubeklipp där man diskuterar 9/11 och synen på islam, det verkar spännande. Kan vi kolla på det och så kan vi ta med hur synen på islam är idag i TV och nyheterna? Vi kan ju berätta det vi kom fram till för tjejerna nästa lektion”.  Eleverna såg möjligheten! Hade de fokuserat på hindren kanske de hade kommit och sagt ”Lotta, vi kan inte arbeta idag, för allt vi har skrivit är på en annans inloggning, och hon är inte här idag. Vad ska vi göra?” Detta är ett konkret exempel på hur processpedagogik genomsyrar mitt klassrum. Eleverna spenderade lektionen med att undersöka sånt som baserade sig direkt på deras fråga, inte min, de använde hela lektionen till att titta på youtubeklipp som intresserade dem, väckte deras nyfikenhet och nya frågor.

Öppna frågor öppnar upp möjligheter! De tre killarna valde att gå utanför den ram jag hade satt upp för dagens lektion, men det slutade med att jag också blev fast framför youtubeklippen och jag kommer använda deras tanke i en källkritisk bedömningsuppgift längre fram i kursen. I Mitt Flippade Klassrum inspirerar jag eleverna lika mycket som de inspirerar mig 🙂 

Till er som fortfarande tycker att lektionsplaneringen såg ”flummig” ut och som undrar hur jag förankrar en lektion med konspirationsteorier på Youtube med kunskapskraven i Lgr11 så vill jag påminna om att Lgr11 har fler kapitel än bara det som beskriver kunskapskrav och centralt innehåll. I första kapitlet står det att läsa  följande ”Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Om vi säger nej så fort eleverna har en idé, för att det inte passar in i det vi hade planerat, ja då skulle jag vilja dra det till sin spets och säga att vi bryter mot läroplanen!

Jag tror att vi måste våga ställa mer öppna frågor i skolan som syftar till att skapa en lust att lära! För om eleven tappar lusten att lära, ja då spelar det ingen roll hur många kunskapskrav vi försöker banka in och hur många mål vi kämpar för att eleverna ska nå. Det handlar inte om att skolan ska vara luststyrd, men det handlar om att skolan ska skapa en lust till livslångt lärande! Vilken häftig utmaning är inte det?!?!?

12471_418520164959714_723824524_n

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s