Och så var det det där med ramar…

Ramar är bra. Struktur är bra. Ramar och struktur skapar trygghet och trygghet är en fantastisk grogrund för kunskapande i ett klassrum.

Men sen finns det andra typer av ramar. Ramar som inte längre är anpassade efter dagens samhälle. Att beslagta mobiler är en sådan ram. Eller att lärare samlar in mobiler innan lektion för att ”undvika att de missbrukas”. En god vän och kollega till mig sa en gång ”lika bra att vi beslagtar alla pennor också, för vilken elev kladdar inte då och då på bänken? Tydligt att de inte kan hantera pennan och ett rejält missbruk av pennan som verktyg”. Ironin i rösten var givetvis ytterst markant. Men egentligen är det inte hans påstående som är ironiskt. Egentligen är det mobilförbudet som är det ironiska. Läraren har inte tillräcklig kunskap för att kunna hantera mobilen/datorn/plattan som ett verktyg i klassrummet och då bestämmer läraren helt enkelt sin egen ram. Inte anpassad för dagens skola eller behovet för dagens elever. Utan lärarens behov.

Vill ni veta Fröken Flipps teori till varför det pratas om all ”oordning i svenska skolan”? Jo, för vi använder samma ramar som våra lärare använde för oss när vi gick i skolan. Och som deras lärare använde när de gick i skolan…and so on… Visst, klart att vissa små justeringar görs här och där. Men kontentan är den samma. Ramar för att skapa ”ordning och reda”. Inte ramar för att skapa nyfikenhet och kreativitet.

En ram ska fungera som något som trädet kan luta sig emot, så att trädet ges möjlighet att växa ännu högre utan att falla. Dagens elever har bestämt sig för att de ramar skolan under senaste århundradet byggt upp, inte längre fyller någon funktion i deras tillväxtprocess. De bryter sig loss. Hittar andra vägar.

Vi har nu två val. Antingen håller vi fast vid de gamla ramarna, diskuterar ordning och reda, mobilförbud och kepsregler, allt medan elevernas träd får växa krokiga och sneda vid sidan om.

Eller så river vi de gamla ramarna och bygger nya. Nya ramar anpassade till elevernas behov, dagens och morgondagens skola. Vi diskuterar inte mobilförbud utan mobilmöjligheter! Vi diskuterar inte Ordning och Reda utan Kunskap och Kreativitet. Vi skapar inte morgondagens undervisning med hjälp av gårdagens metoder. Vi river ramarna för att bygga nya som stöttar eleverna så de kan nå sin absolut fulla potential. Så de kan växa sig så höga och raka som det bara går.

Jag ÄLSKAR ramar! Ramar som fyller en funktion! Som fyller rätt funktion! Vilken funktion fyller dina ramar?

BjHifoPIIAA9Jln

Annonser

2 reaktioner på ”Och så var det det där med ramar…

  1. Kloka Lotta! Jag följer dina tankar om flippat klassrum och tänker att allt det du skriver om går att applicera på livet. Flippat klassrum tycks för mig handla om hur du ser på andra människor och vad du vill ge och få i mötet med andra vilket i sin tur leder till kunskap. Jag tycker vi flippar hela Sverige och börjar i våra egna familjer.

    • Härliga tanke! Låter som en klok idé som jag gärna hänger på! För visst handlar det inte bara om kunskapssyn utan synen på människor. Vad glad jag blir att mina ord speglar mina tankar hur jag ser på människor jag möter ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s