April April…?

Vaknar och tror jag sovit bort en hel vecka. Tittar i kalendern och får inte riktigt ihop det. Aprilskämt redan den 24:e mars? Hur tänker regeringen nu? Eller rättare sagt – varför tänker de inte alls?

Morgonens utspel från regeringen är att eleverna nu ska ha betyg från årskurs fyra. Om syftet nu är att förbättra resultaten i skolan så anser jag att man är inne på helt fel spår. Däremot ska de skriftliga omdömena slopas ”för att minska lärarnas administration”.

Enligt min erfarenhet så säger skriftliga omdömen betydligt mer än en bokstav på ett papper. Förutsatt att de skriftliga omdömena skrivs korrekt, är formativa och där fokus ligger på utvecklingsmöjligheter. Helt enkelt ge eleverna kunskap och förståelse för, både var de befinner sig just nu jämfört med slutmålet, men framförallt hur de ska göra för att nå målet.

Jag har inget emot administration. Administration som fyller en funktion. Administration som ger mina elever kunskap kring hur de kan nå sina mål. Verktyg. Det låter ibland på lärare och politiker att tar vi ”bort” administrationen så blir allt frid och fröjd. Då har man missförstått syftet med skriftliga omdömen och skriftlig bedömning. Jag vill inte ha ”minskad” administration om det innebär att mina elever får en minskad måluppfyllelse.

Genom att sätta betyg redan från årskurs fyra anser regeringen att vi skapar en skola där eleverna får möjlighet att lyckas. Tvärtom. Vi skapar en skola där fler elever kommer få stämpeln ”misslyckad”. F. Betyget som eleverna själva översätter med ordet ”fail”. Misslyckas. Är det så politiker vill bygga framtidens skola och ge eleverna självförtroende och skapa nyfikenhet. Nyfikenhet att lära. Att lära kräver att man gör misstag. Att man misslyckas. Hur ska man annars lära sig? Men om jag ”belönas” med ett F varje gång jag lär mig något genom mina misslyckanden, vad ger vi då för signaler till morgondagens vuxna? Att det är förbjudet att misslyckas? Att man får en stämpel, Fail, om man vågar försöka. Vågar testa. Vågar vara nyfiken.

Redan i årskurs fyra. Min dotter går i fyran. Hon gör massvis av misstag varje dag. Lär sig. Testar på nytt. Växer med varje misstag. Jag försöker lära henne att det är genom våra misstag vi lär oss. Men hur ska hon kunna tro på mig om resultatet blir att hon får stämpeln F på ett papper?

Jag tycker på ett sätt synd om regeringen. För det är så uppenbart att de griper efter halmstrån. Famlar i mörkret. De ropar ut förslag som enbart visar på deras osäkerhet. Osäkerhet kring hur de ska hantera den svenska ”skolkrisen”. Jag har ett bättre förslag. Fram för mer administration! Mer skriftliga omdömen med formativt innehåll. Där lärarna utgår från kunskapskraven och ger eleven information som eleven kan använda för att utvecklas. För att hela tiden nå högre. Kvalité. Inte kvantitet. En bokstav säger inte eleverna någonting om hur de kan utvecklas. Den säger bara vad de inte lyckades nå.

Genom att införa betyg i årskurs fyra så hävdar jag att regeringen direkt bryter mot läroplanens första kapitel. ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart...” I samma kapitel står det även ”Den (skolan) ska främja alla elevers lärande och en livslång lust att lära”. Livslång lust att lära. Säg det till den tioåring som kommer hem och har fått stämpeln F. Fail. Vilken lust att lära skapar vi då? Om regeringens skolreform blir verklighet kommer jag personligen anmäla regeringen till Skolinspektionen. En uppenbar överträdelse av Läroplanen som inte kan accepteras! Vem skriver under på det?