Måluppfyllnad i Mitt Flippade Klassrum

I går skrev jag ett rätt bestämt svar till hur jag ser på regeringens förslag till betyg från åk. 4. I mitt inlägg så skriver jag bl.a. att jag inte tror att man höjer elevernas måluppfyllelse genom att ge betyg redan i fjärde klass. Men hur tänker jag då? Hur tänker jag kring ökad måluppfyllnad? Hur arbetar jag med mina elever i Mitt Flippade Klassrum för att få eleverna att nå sin fulla potential? Nå så högt det bara är möjligt! För det är ju liksom det som är min uppgift som lärare. Att kunna berätta för eleverna var de befinner sig, var målet är och hur de ska göra för att ta sig dit. Formativ undervisning och formativ bedömning.

Jag skrev igår att jag är för administration. Administration som fyller en funktion, Att arbeta formativt kräver mycket av läraren. Och av eleven. Det kräver att jag är insatt i varje elevs kunskapsutveckling och kan ge verktyg som krävs för att eleven ska utvecklas. Var och en efter sin nivå. Genom att arbeta formativt, med formativ undervisning och formativ bedömning, får jag en tydlig bild av var eleven befinner sig och eleven får en tydlig bild av hur han/hon ska arbeta vidare för att nå ännu längre. Men hur gör jag sen konkret för att arbeta vidare utifrån det?

Ja, för det första är det viktigt att eleverna får öva det som jag bedömer. Att man som lärare inte fyller lektionen med föreläsning och faktafrågor för att sedan testa av hur väl ”eleven kan resonera kring samband, orsaker och konsekvenser”. I den formativa undervisningen är det viktigt att man övar det som eleverna behöver öva på.

Det är ju då givetvis lika viktigt att man tillhandahåller verktyg för eleverna som gör att de kan utveckla det som jag ser att de behöver utveckla. Förr kunde jag säga till eleven ”du måste bli bättre på att fördjupa ditt resonemang”. Punkt. Jag kanske gav ett och annat exempel, men jag visade inte hur eleven skulle göra för att fördjupa.

I Mitt Flippade Klassrum arbetar jag mycket utifrån modeller. En modell har jag presenterat tidigare, sambandsmodellen. Den kan ses som en ”lathund” för eleverna att ha framför sig och följa när de övar på att fördjupa, utveckla och bredda sitt resonemang. Den visar på att det finns olika orsaker och konsekvenser, sociala, politiska, ekonomiska, miljörelaterade. Det hjälper eleverna att hitta nya perspektiv på olika frågeställningar. Det kan vara svårt för eleverna att själva komma på dessa olika infallsvinklar. -Är inte det att hjälpa eleven för mycket, säger vissa. Absolut inte! Men många lärare är så ovana att tillhandahålla verktyg för eleverna så när de ser modeller som denna reflekterar de kring om det verkligen är OK? Det är mer än OK. Jag hävdar att det är nödvändigt i den formativa undervisningen att visa eleverna konkret hur de ska göra för att utvecklas. Jag gör en stödmall. Resonemanget är fortfarande deras.

Bild1

Användbar modell för fördjupad analys, framtagen av Östergårdsskolans SO-grupp

Men för de svagare eleverna? Är inte detta för avancerat, säger vissa. Det här är ju för ett utvecklat resonemang, men alla är ju inte där. En del är på steg 1, kräver du då att de ska hoppa direkt till steg 5? Givetvis inte. I en formativ undervisning måste verktygen anpassas för eleven, inte eleven för verktygen. Ett verktyg jag använder mig mycket av i mitt klassrum är analysmodellen, En modell som presenterats av Göran Svanelid och tydligt visar eleverna hur de ska resonera kring orsaker – konsekvenser. Denna modell passar in i alla ämnen och årskurser. Testa! Sätt t.ex in ”hedersmord” , ”bråk på rasten”,  ”miljöförstöring” eller ”Andra världskriget” i rutan där det står händelse. Eleverna får struktur på sitt resonemang, utan struktur är det svårt för eleven att ens nå nivån för E, för redan på en E-nivå krävs det att eleven visar ett grundläggande resonemang. Det är mitt jobb som lärare, handledare, att skapa den struktur för eleven som krävs.

 

Skärmklipp

Analysmodell för att se orsaker/konsekvenser och åtgärder

Ett tredje sätt att skapa struktur är att man skapar begreppsmallar och stödstrukturer som eleverna kan använda när de arbetar med t.ex. begreppsförmågan. I mallen nedan arbetade eleverna med källkritiska begrepp och använde dessa för att resonera kring två olika källors trovärdighet. Källa 1 var en flipp från Youtube som hette ”9/11 was an inside job”, källa 2 var i detta fall en summering av kommissionens rapport som presenterades efter 11:e september. De båda källorna visar två helt olika perspektiv på samma händelse. Eftersom det jag skulle bedöma i uppgiften som följde ”Kan sanningen ha flera sidor”, var bl.a hur eleven kunde använda sig av källkritiska begrepp i sitt resonemang, så är det självklart det som eleverna måste öva på lektionen. De måste känna på orden, säga dem, resonera kring orden tillsammans med sina klasskamrater för att få andras perspektiv. Genom att skapa en begreppsmall så har de ett handfast och konkret verktyg att använda sig av i basgrupperna under lektionen. De fick själva fylla i alla rutor, vända och vrida på källorna, använda de källkritiska begreppen, diskutera sig fram till svar tillsammans med klasskamraterna. Genom att de har orden/begreppen och en tydlig mall framför sig, så skapar jag en ram för eleverna att förhålla sig till. Denna ifyllda begreppsmall fick de givetvis ha med sig till skrivningen. Det var ju deras egna resonemang som de fyllt rutorna med 🙂

Bild2

 

unnamed

Riktad skrivning där begreppsmall används

Det som händer när man ger eleverna verktyg att använda sig av är inte magi. Det är inte konstigt att när eleverna får öva på det som de sedan blir bedömda i så höjs deras måluppfyllelse. Inte fusk. Bara sunt förnuft. Vi övar det vi bedömer. Och vi övar på det vi måste utveckla. När man övar det man blir bedömd i och man får verktyg som skapar struktur, ramar och förtydligar hur man ska göra för att nå högre, är det då så konstigt om måluppfyllelsen ökar? Inget trolleri. Inga bokstavsbetyg som höjer elevernas kunskap automatiskt. Feedback, feedback och åter feedback. Och så konkretisering av återkopplingen på lektionstid. Massvis av administration. Moment som kräver tät återkoppling. Helst skriftlig för det muntliga har en tendens att gå in genom ena örat och ut genom andra har jag märkt 🙂 Men det är just det jag menar med kvalitativ administration! Återkoppling när eleven behöver det. Inte när kursen är slut, 5 veckor senare, genom att man fyller i några krystade rader på Unikum.

Formativ undervisning och formativ bedömning tar tid. Kräver planering, struktur och lektioner/uppgifter som är konstruerade för att möta klassens och individens behov. Kräver tät återkoppling. Kräver att jag vet var varje elev befinner sig i sin kunskapsstege. Men det är tid jag mer än gärna lägger på min undervisning. Inte undervisning först. Och feedback sen. Undervisning-feedback-undervisning-feedback-undervisning-feedback and so on…Egentligen inte krångligare än så 🙂

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s