Ett vinnande koncept – Del 1!

Hittills har jag lagt mest tid på att berätta om vad som händer i mitt Flippade Klassrum, de kommande 3 inläggen kommer dock fokuseras på hela Östergårdsskolans 3 fokusområden  – Ledarskap, BFL samt Språkutveckling. Rebellisk som jag är så undviker jag dock benämningen BFL, allt som har ordet ”bedömning” i sig är jag rädd för tenderar att fokusera enbart på själva bedömningsmomentet/momenten. Därför har jag självmant döpt om detta fokusområde till Formativ Undervisning, om mina chefer godkänner min omformulering eller ej förtäljer inte historien 🙂 Men som sagt, om jag uppmanar mina elever att hela tiden tänka utanför boxen så kan ju inte deras fröken vara sämre! Det första fokusområdet jag ska presentera här är ledarskap. 

Bland de första studiedagarna i höstas fick vi möjligheten att ta del av en föreläsning på skolan med Urban Hansson. Urban Hansson har en bakgrund inom försvaret och har under de senaste tio åren coachat lärare i deras ledarroll i undervisningen. Jag är dock kluven till frågan huruvida f.d militärer har den bakgrunden som behövs för att coacha i ett klassrum. Vad sänder det för signaler? Att klassrummet är ett slagfält? Nä, skämt åsido, Urban har fantastisk lång erfarenhet och en källa av kunskap att ösa ur då det gäller ledarskap. Men ibland funderar jag kring varför man inte oftare bjuder in lärare som har lika lång erfarenhet av ledarskap, fast i klassrummet. Att ta del av deras autentiska historier om vad som fungerat och vad som inte fungerat i deras klassrum, vore en stilla önskan från Fröken Flipp…

Mycket av det Urban pratade om var användbart. Bl.a så anammade mitt arbetslag  basgrupps-modellen. Alla våra elever i arbetslaget sitter på bestämda platser, varje lektion, och alla klassrum är möblerade på samma sätt. Efter snart ett år med basgrupper kan vi konstatera att det är ett bra sätt att arbeta för gruppen lär känna varandra under de ca 10-12 veckor de har samma placering. Samarbetet underlättas av att grupperna inte hela tiden ändras för varje lektion. För våra sexor var även basgrupperna och de fasta placeringarna en trygghet och skapade fasta ramar och struktur. Oerhört viktigt, speciellt när de ”små” sexorna kommer upp till högstadiet.

Däremot så kan det vara en nackdel att alla klassrum möbleras likadant (bänkrader tre och tre). I mitt klassrum är jag inte riktigt tillfreds med att bänkarna är vända framåt utan hade hellre velat ha små ”öar” i klassrummet. Syftet med basgruppsplaceringen var just att skapa struktur och tydliga ramar och det målet har vi uppnått. Nästa steg blir att se över hur vi ska placera basgrupperna i klassrummet för att öka måluppfyllelsen, detta arbete kommer vi starta upp nu under våren för att sjösätta till hösten.
Det är viktigt att basgrupps-tänket genomsyrar varje lektion och att eleverna får tid på sig att arbeta in basgrupperna. Gruppdynamiken i en basgrupp tar tid att bygga upp och när man låter eleverna jobba ihop sig under flera veckor så märker man att basgrupperna har mycket större möjlighet att fokusera på själva uppgiften de ska lösa, istället för att fokusera på dynamiken i gruppen.

Något vi gör och som genomsyrar hela Östergårdsskolan och varje lektion, är vår tydlighet kring uppstart och avslutning av lektion. Varje lektion så finns lektionsplaneringen tydligt skriven på tavlan, dagens datum och start och stop-tid. Givetvis är det viktigt att man följer denna planering, inte minst både start och stop-tid. Eleverna ska kunna se det som läraren har planerat för lektionen. Många lärare har även en flödesskrivning i början av varje lektion, några minuter då eleverna skriver i en bok om egentligen vad de vill. Ibland ges ett ämne, mina elever i engelska har t.ex. en ”Yesterdays book”, och lektionen startas med att eleverna skriver 3-5 minuter, på engelska, helt enkelt vad de gjorde i går 🙂 Ett bra tips till alla engelsklärare! Ämnet ”Yesterday” tar ju liksom aldrig slut 😉 Ibland låter jag även eleverna läsa upp för varandra i basgrupperna vad de skrivit. På detta sätt har de både skrivit, talat och lyssnat på engelska inom de första tio minuterna av lektionen. Om någon skulle komma några minuter för sent så störs inte t.ex. genomgångar, och den som kommer sent behöver inte fråga vad han/hon ska göra, alla elever vet att det är ”Yesterdays book” som gäller. Denna bok är ingen jag samlar in och bedömer, syftet med denna bok är helt enkelt att skapa en språkutvecklande övning som bidrar till struktur av uppstart i klassrummet.

Avslut av lektionen är egentligen inget märkvärdigt. Alla elever står bakom sina bänkar, man suddar och ser till att det ser snyggt ut på sin bänk, sen samlar man hela klassen och får tystnad innan man säger hej då och tackar för dagens lektion. Inget märkvärdigt, men oj så viktigt. Att inte bara säga ”Jaha, då slutar vi då” och släppa iväg eleverna i en faslig röra ut ur klassrummet. Skapa en struktur hur dina avslut ska se ut. På fredagar, sista lektionen, avslutar mina åttor med att sjunga ”Nu är det slut för idag” 😉 Jag vet, dagissången nr 1, men om jag mot förmodan skulle glömma att sjunga en fredag är eleverna snabba att påminna mig. Ibland är det faktiskt rätt skönt att som tonåring få lov att vara lite ”barnslig”. Eleverna kan sucka, men jag ser att de ler och sen sätter de igång och sjunger och klappar i takt. Jag har skapat en tradition och eleverna förväntar sig att den följs. Struktur.

Något som Urban sa och som jag dock är kritisk till är uttrycket ”Inget leende innan lucia”. Jag förstår tanken bakom, men som sagt, jag är lärare och jag älskar tiden jag har tillsammans med eleverna i klassrummet. Mitt sätt att leda mitt klassrum har inget med avsaknad av leende att göra eller ej, jag leder mina elever med ett stort leende på läpparna. Varje dag. Mitt klassrum består inte av kadetter jag ska drilla i att göra exakt som jag gör, mitt klassrum består av tonåringar som jag vill inspirera och överföra lusten till lärande. Ett av mina verktyg är just mitt leende. Jag använder mig av det verktyget på ett högst medvetet sätt, det har inget att göra med att jag vill vara en ”kul lärare”, jag leder med struktur, ramar och ett leende! Jag säger inte att det är fel att man som pedagog väljer att leda utan ett leende, men jag säger bara att var och en har en egen ledarstil och det vore farligt att kräva att alla lärare ska leda på samma sätt.

Jag tror inte på att man kan säga att det finns en ledarstil som passar alla. Jag ändrar min ledarstil beroende på vilken klass jag har, årskurs, vilka elever, hur länge jag haft gruppen, vilket förhållande jag har till eleverna, hur väl känner vi varann. Jag lär alltid mina elever det latinska citatet Do Ut Des. Jag ger, på det att ni ger. För mig handlar ledarskap om att våga lämna över ledarrollen till eleverna. Mitt ledarskap ska vara så tydligt att jag inte ens behövs i klassrummet. När mina elever sitter i basgrupper och arbetar låter jag dem sprida ut sig i skolan, i grupprum, uppehållsrum, bänkar, ja helt enkelt där de vill sitta. Jag går runt till basgrupperna, men kan inte vara på alla ställen samtidigt. Här ser jag väldigt tydligt om jag lyckats i mitt ledarskap eller ej. Vad händer när jag lämnar en grupp och går vidare till nästa? Egentligen handlar inte ledarskap om hur väl du kan leda en grupp när du är närvarande, utan hur väl en grupp klarar av att leda sig själv när inte du är där. Vilka verktyg har du gett eleverna? Vilken struktur och vilka ramar? Vet gruppen vad den ska gör, hur den ska göra det och vad som förväntas?

För mig handlar inte ledarskap om en envägs-kommunikation. För mig handlar ledarskap i allra högsta grad om delaktighet. Jag ger på det att ni ger. Förtroende. Tydlighet. Ramar. Struktur. Och ett stort leende som pricken över i:et!

Fundera över vilken ledarstil som passar dig?

Detta var en liten kort presentation av mina tankar kring vårt ena prioriterade mål. Jag kommer i nästa inlägg berätta mer hur vi arbetar med språkutveckling och sedan även hur vi arbetar med formativ undervisning. Ni kommer också få ta del av hur Östergårdsskolans arbete med skuggning gått till för att öka vår måluppfyllnad kring dessa tre mål. Hoppas ni finner det användbart – kanske ett tips att visa skolledare på din skola? En skola utan tydliga mål blir en skola utan ramar och struktur – och hur kan man kräva att arbetet i klassrummen genomsyras av ramar och struktur om inte skolan bygger sin verksamhet utifrån samma tanke?

Är du nyfiken på att ta del av Urban Hanssons föreläsning så hittar du den nedan.

 

Advertisements

3 reaktioner på ”Ett vinnande koncept – Del 1!

  1. Har ni lyckats att få alla lärare med på tåget när det gäller era fokusområden? Bra reflektion kring hur du själv väljer att definiera skolans fokusområden.

    • Hej! Ja, det vi har sett genom vår skuggning är att vi har kommit väldigt långt i de båda fokusområdena ledarskap samt språkutveckling. Det området vi behöver arbeta för att utveckla ytterligare är den formativa undervisningen. För tre veckor sedan hade vi Göran Svanelid som föreläste om Big5 och hade sedan workshops i ämnesgrupperna, just för att tydliggöra förmågorna vi arbetar med, vad det är vi bedömer, vilka förmågor som är de mest framträdande i respektive ämne, hur eleverna kan öva det vi sedan kommer att bedöma. Han lyfte även fram vikten av att synliggöra för eleverna deras måluppfyllnad, bl.a. med hjälp av matriser och även synliggöra undervisningen med hjälp av stödstrukturer/begreppsmallar osv. Planerna börjar ta form hur vi ska arbeta vidare med den formativa undervisningen kommande studiedag. Vi kommer lägga fokus på att ytterligare synliggöra den formativa undervisningen, vad eleverna övar, vad vi bedömer och att allt blir så transparent som möjligt för eleven, just för att eleven ska kunna se och kunna vara med och påverka, sin egen utveckling i respektive ämne. Skolutvecklingsgruppen arbetar tillsammans med ledningen för att ta fram studiedagar utifrån de tre prioriterade målen, skolans och lärarnas behov. Det tror jag är en ytterligare ingrediens i ett vinnande koncept, behovet kommer inifrån, från lärarna själva och då är det enklare att få med alla på tåget 🙂
      Mvh Lotta K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s