Ett vinnande koncept – Del 2!

I gårdagens inlägg började jag sammanfatta hur Östergårdsskolan arbetar utifrån de tre fokusområdena ledarskap, språkutveckling och formativ undervisning. Fokus låg igår på ledarskap i klassrummet och exempel på verktyg pedagogerna på Östergårdsskolan använder sig av för att skapa struktur i undervisningen. I dagens inlägg kommer fokus ligga på språkutveckling, både hur vi arbetar generellt på skolan med språkutveckling i alla ämnen, och även hur detta genomsyrar min SO-undervisning. Kanske kan du få ett tips eller två att testa själv 🙂

För snart två år sedan hoppade jag på en internutbildning på skolan som leddes av Biljana Mackic och Anna Ljungdahl. Biljana och Anna är Sv/SvA lärare på skolan, förstelärare, handleder i svenska som andraspråk, språkutvecklande undervisning och flerspråkighet i klassrummet genom resurscentrum Kärnhuset i Halmstad. De driver även en blogg, den hittar ni här 🙂

Kursen var inte till enbart för lärare i de teoretiska ämnena utan lika många praktisk/estetiska lärare som teoretiska var med på kursen. Vi utgick från Pauline Gibbons bok Lyft språket, lyft tänkandet. Boken syftar främst till att öka flerspråkiga elevers måluppfyllelse, men kan givetvis lika gärna appliceras på elever med svenska som modersmål. Boken består av många användbara och konkreta tips och förslag på lektionsupplägg och planeringar.

Ett mycket konkret exempel på bokens användbarhet är frågorna som Gibbons presenterar och som jag startar upp varje ny kurs med (kan appliceras på alla ämnen i skolan). Frågorna är bl.a:

  • Vad är det du vill att alla elever ska förstå och kunna tillämpa?
  • Vad har eleverna för förförståelse, erfarenheter och kunskaper inom ämnesområdet?
  • Hur kan du presentera nyckelbegreppen på ett språk som eleverna förstår och utgå från deras erfarenheter?
  • Vilka aktiviteter kan användas för att introducera det ämnesspecifika språket och knyta det till sådant eleverna redan vet?
  • Om du ”tänker baklänges”, vilka aktiviteter kommer att leda fram till slutmålet?

Något som jag ofta gör i början av ett nytt arbetsområde är att ”inventera” förkunskapen i klassen. Detta kan givetvis med fördel göras digitalt, men än så länge är vi begränsade i användandet av IKT i klassrummet, då vi inte har tillgång till plattor/datorer i den utsträckning som vore önskvärt, men å andra sidan – hur gjorde man innan datorerna uppfanns? 😉 Givetvis går det lika bra med papper! Eleverna arbetar i basgrupper och varje basgrupp får ett stort papper. Sedan börjar de bygga en mindmap utifrån den förförståelse de har av ämnet. Ibland låter jag även grupperna flytta ett steg medurs tills de gått ”varvet runt” och alla papper är fyllda med så många begrepp som möjligt. Ett exempel från förra kursen, när vi skulle arbeta m världsreligionerna, då fick varje basgrupp var sin religion att skriva ner sin förförståelse kring och när grupperna roterade fick alla grupper möjlighet att skriva något begrepp om alla religioner. När basgrupperna gått varvet runt så sätter vi upp pappren och synliggör hur mycket eleverna redan kan. Ett fantastiskt sätt att synliggöra för eleverna den kunskap de redan besitter. Givetvis även också ett fantastiskt underlag för diskussion och samtal i klassen som en bra inkörsport till ämnet. Vilka erfarenheter och kunskaper finns redan i klassrummet? Se till att använd dessa!

Gibbons förespråkar även att man använder sig mycket av grafer, kartor, foton, diagram, tankekartor och bilder för att presentera information på alternativa sätt. Därmed inte sagt att man ska undvika det skrivna. Jag får ofta frågan om jag, i och med att jag flippar klassrummet och använder mig mycket av film, helt hoppar över att läsa texter? Absolut inte. Mina elever läser mycket texter av olika slag och med olika syften, ett syfte kan vara att vi läser en text som ska analyseras utifrån ett källkritiskt perspektiv. I Mitt Flippade klassrum så läser vi texterna högt tillsammans och innan vi läser en text så förbereder jag eleverna inför potentiella språkliga, kulturella eller begreppsmässiga svårigheter.

Låt säga att vi läser om antiken. Då kan begreppet ”amfiteater” vara svårt för en elev att förstå, men för en elev som inte har svenska som modersmål är det inte heller säkert att denne vet vad ”sluttning/sluttande” är. Ett sätt för mig att förbereda eleverna på vad texten handlar om är att visa en bild på en amfiteater och peka ut hur den är byggd, att den sluttar, och vad det ordet innebär. Då har eleverna en bild i huvudet som de kan återkoppla till när vi läser texten. Jag kan ju även passa på att fråga om någon känner till någon amfiteater och kanske är det så att någon t.o.m har varit i Rom, eller känner någon som varit i Rom. Vi har även sån tur att i parken utanför skolan finns det en liten amfiteater uppbyggd, så jag brukar helt enkelt ta eleverna på en promenad dit. Då får de ju även fysiskt känna hur det är att stå och sitta i en sluttning. Ja, jag tror ni förstår tanken på att förbereda eleverna på det de kommer möta i texten 🙂

Språkutvecklingskursen höll på kontinuerligt under lite drygt ett år och mellan gångerna gjorde vi olika språkutvecklande aktiviteter i våra klassrum som vi sedan reflekterade kring och utvärderade. Vad hade gått bra? Vad kunde vi göra annorlunda? Vilket kommer vi fortsätta med i vårt klassrum? Det var oerhört givande att sitta och diskutera t.ex. med idrottsläraren hur han använder sig av språkutvecklande aktiviteter i klassrummet och synliggöra  hur oerhört viktigt språket är i t.ex. hemkunskap.

För så är det ju. Språk ger makt. Utan språk är man maktlös. För att kunna bygga en kunskapsbank, för att kunna nå målen i kursplanen, för att kunna klara sig i livet utanför skolan, krävs det att man äger ett språk. Det är nämligen inte självklart för alla. Jag har mött elever som är språklösa. Som kommit sent till Sverige och som inte lärt sig så mycket svenska ännu, men som inte heller, av olika anledningar, fått med sig ett modersmål. Elever som kanske aldrig gått i skolan. Elever som flyttat mycket och inte rotat sig såpass länge på ett ställe att de äger ett språk. För ett språk är ingen självklarhet att man bara ”har”. Ett språk måste man äga. Dessa elever har det oerhört tufft. Tänk dig själv, att vara språklös. Att sakna språk är att vara maktlös.

Därför anser jag att Östergårdsskolans fokusområde språkutveckling är så oerhört viktigt. Och mycket tack vare det arbete som Anna och Biljana lagt ner, både genom nämnda kurser men även under genomförda studiedagar med hela kollegiet, så genomsyras Östergårdsskolans klassrum av aktiviteter och undervisning med fokus på språkutveckling. I alla ämnen.

Arbetet är givetvis alltid under ständig utveckling. Man kan alltid bli bättre på att synliggöra språket i alla ämnen. Min ämnesgrupp, SO, använde en ämneskonferens för ett tag sen för att läsa igenom skolverkets Greppa språket . Här kan du läsa mer om arbetssätt som stärker inlärningsprocessen, i synnerhet för flerspråkiga elever, och här ges exempel på verktyg som underlättar för läraren att möta dessa flerspråkiga elever. Klickar du på titeln ovan så kommer du till skolverkets pdf- fil och kan lätt ladda hem och använda, varför inte som diskussionsunderlag på ert nästa A-lags möte?

Språket i SO-ämnena kräver att eleverna ska kunna beskriva, förklara, analysera, tolka och värdera – det är viktiga begrepp att lyfta fram och synliggöra som SO-lärare. För om man som elev inte vet vad begreppet tolka betyder, hur ska man då veta hur man ska gå till väga? Vad det innebär? I skolverkets skrift lyfts de olika specifika ämnesspråken fram, ett ypperligt diskussionsunderlag vid ämnesträffar! Vilka begrepp är centrala i just ditt ämne och hur synliggör du dessa begrepp för eleverna?

Vi är inte alla lärare i svenska eller svenska som andraspråk, men vi är alla språklärare! Vilka förutsättningar ger du dina elever att greppa språket i just ditt ämne?

9789173828680_200_lyft-spraket-lyft-tankandet-2a-uppl_haftad

Pauline Gibbons ”Lyft språket, lyft tänkandet”

Bild1

Svarta tavlan används numera till att synliggöra begrepp – här ett färdigvuxet begreppsträd som innehåller ord från kursen i religion. När nästa kurs startar börjar vi bygga ett nytt träd, de ”gamla” begreppen hamnar på en plansch i klassrummet, fortfarande synliga för eleverna. Genom att återkomma till begreppen även i andra sammanhang bygger man en bredare begreppsförståelse. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s