Ett vinnande koncept – del 3!

Nu har vi kommit fram till det sista av Östergårdsskolans tre prioriterade mål, formativ undervisning. Som jag nämnt i föregående inlägg är denna benämning helt och hållet min egen, när vi fick målen presenterade för oss så gick detta mål under benämningen BFL. I mina ögon är det dock en fara i att prata i termer av formativ bedömning. Fokus tenderar då att läggas på själva bedömningsuppgiften/uppgifterna vilket i och för sig viktigt. Att bedömningen är formativ, framåtsyftande och tydligt visar vad det är eleven behöver fortsätta att utveckla. Men för mig så rymmer benämningen formativ undervisning mycket mer än enbart själva bedömningstillfället.

Formativ undervisning handlar för mig om flera viktiga saker. Här följer en lista av vad jag anser speglar den formativa undervisningen i mitt klassrum:

  • Eleverna är väl förtrogna med vilka förmågor vi bedömer i SO  och vad de olika förmågorna innebär.
  • Eleverna vet vilka förmågor vi arbetar med och utgår ifrån under varje lektion.
  • Eleverna vet redan innan de kommer in till lektionen vad lektionens syfte är, uppgift vi ska arbeta med. Detta publiceras i förväg på bloggen
  • Eleverna vet om det är en lektion då de kommer bedömas, eller en lektion där de får möjlighet att träna inför bedömningstillfälle, även detta publiceras på bloggen
  • Eleverna har alltid tillgång till planeringen och där kan de ta del av De Stora Frågorna som kursen utgår från
  • Eleverna har tillgång till bedömningsmatris i planeringen där de hela tiden kan se vilka kunskapskrav det är de bedöms efter
  • Eleverna använder sig av kamratrespons och feedback kontinuerligt under lektionerna, även då det inte är bedömningstillfälle.
  • All feedback/bedömning är formativ och vid bedömningsuppgift ges alltid en framåtsyftande kommentar. Ibland även tillsammans m matris för att förtydliga.
  • Inga enskilda prov/uppgifter betyg- eller poängsätts.

Vad man ger ett mål för namn tror jag är oerhört viktigt.  Hade jag varit skolledare så hade jag döpt om BFL  till formativ undervisning och spaltat ner vad detta begrepp innehåller. Jag säger inte att min lista med punkter är det som är ”mallen” för formativ undervisning. Dessa  punkter är saker som jag själv anser speglar min formativa undervisning. Önskvärt vore att skolledare som har formativ bedömning/undervisning som mål tydliggör för kollegiet exakt vad det är man förväntar sig av undervisningen. Precis likadant som vi ska arbeta med eleverna, tydliggöra, synliggöra, strukturera.

Utav Östergårdsskolans tre prioriterade mål är formativ undervisning målet där vi har störst utvecklingspotential. Sitter vi då med armarna i kors och suckar över hur vi ska gå vidare för att öka måluppfyllnaden kring formativ undervisning? Givetvis inte 🙂 På Östergårdsskolan finns en skolutvecklingsgrupp, där även Fröken Flipp ingår, och denna grupp har ett stort inflytande över hur arbetet med skolans prioriterade mål fortskrider. Vi har konstaterat att behovet av att öka den formativa undervisningen på Östergårdskolan finns och hur går vi då till väga?

Steg 1 var att vi bjöd in Göran Svanelid för drygt en månad sedan att hålla en föreläsning och efterföljande workshops i ämnesgrupperna, för att synliggöra vilka förmågor det är som ligger till grund för Lgr11. Innan Göran kom till skolan hade vi läst igenom ett häfte med artiklar, även sådana som är kritiska till Görans sätt att ”förenkla” läroplanen. Detta för att samtliga på skolan skulle ha en förförståelse kring vad Big5 innebär.

För mig är Big5 ett sätt att tydliggöra läroplanen för eleverna. Vad är det eleverna ska kunna? Hur kan vi öva på detta? Vad innebär det när det står i kursplanen att du ska kunna se samband? Redogöra för? Källkritiskt granska? För om eleverna inte vet vad dessa begrepp innebär, ja då är ju risken stor att eleverna inte heller vet hur de ska göra för att nå målen.

I SO-gruppen har vi tagit fram ett ”förmågepussel” där eleverna själva får lägga ut bitarna för att se vad det är som ingår under varje förmåga. Du hittar mer information om förmågepusslet och hur jag arbetar med Big5 här. Ett konkret sätt att synliggöra för eleverna vad det är som ingår i varje förmåga.

Steg 2 kommer nu vara att fortsätta på den inslagna vägen med att synliggöra förmågorna/färdigheterna vi arbetar med, för att på så sätt göra kunskapskraven begripliga för eleverna och  för att på så sätt ge eleverna en ärlig chans att veta vad de uppnår, vad de kan fortsätta att utveckla och framförallt hur de ska göra för att öka sin måluppfyllnad. Egentligen inte svårare än så. Jag kan inte gå in på detaljer då planen för kommande studiedag inte är spikad och då visst jobb kvarstår i skolutvecklingsgruppen med att arbeta fram en konkret och givande dagordning. Jag lovar att återkomma till planeringen av studiedagen i senare inlägg.

En tanke finns även att hela skolan, under en vecka vid uppstart, kommer att lägga tid på att just förtydliga, synliggöra och låta eleverna öva sig i det vi faktiskt bedömer. Öva sig i att resonera. Underbygga argument. Se saker ur olika perspektiv. Redogöra för. Kritiskt granska. Avgöra rimlighet. Använda sig av strategier. Uppgifter som inte nödvändigtvis är kopplat till ett specifikt ämne. Det är viktigt att se att det vi bedömer eleverna i, vare sig det är hemkunskap, matte, svenska, SO, NO eller idrott, utgår mycket från samma förmågor. Olika centralt innehåll. Olika förmågor olika mycket framträdande i olika ämnen. Men det finns en röd tråd. Om vi lärare kan plocka upp denna röda tråd och synliggöra den för eleverna, ja då tror jag att mycket är vunnet redan där!

Jag är så glad att utvecklingsarbetet på Östergårdsskolan kommer inifrån. Det är vi lärare som önskar och har synpunkter på vad det är vi vill utveckla, hur studiedagar ska planeras för att öka vår måluppfyllnad. Vilken typ av fortbildning vi efterfrågar. Skolutvecklingsgruppen, givetvis i samförstånd m ledning, har under året i allra högsta grad varit delaktig i att planera upp studiedagarna. Det var bl.a skolutvecklingsgruppens förslag att ta hit Göran Svanelid. Som tur är har vi en ledning som lyssnar på våra önskningar.

Ett vinnande koncept. Tre tydliga mål. Studiedagar som byggs upp utifrån dessa tre mål. Skuggning som en röd tråd för att plocka upp goda exempel från kollegor som man själv vill testa i sitt klassrum. Våga misslyckas. Våga gå utanför sin bekvämlighetszon. En skolutvecklingsgrupp bestående av lärare som är med och planerar och har ett stort ansvar för genomförda studiedagar. En ledning som lyssnar på lärarnas önskemål.

Har din skola konkreta mål? Hur arbetar ni och synliggör dessa mål? Hur lägger ni upp arbetet på era studiedagar? Vem är ansvarig för innehållet? Har ledningen en dialog med lärarna om behov av kompetensutveckling?  Hur arbetar ni med skuggning? Använder ni och tar tillvara på kollegiets kompetens?

För ska vi skapa Världens Bästa Skola- ja, då måste vi ju börja här och nu!  Arbetet kan inte komma uppifrån eller utifrån- arbetet måste komma inifrån! Så tänker jag 🙂

thebigfive_626

 

Annonser

3 reaktioner på ”Ett vinnande koncept – del 3!

  1. Det är så roligt att läsa din blogg. Jag undervisar i svenska, engelska och franska men ser så många beröringspunkter! Min ambition har länge varit att utveckla det formativa lärandet – utan att jag vetat att det kallats så. Matchar helt mina tankar! Har försökt börja blogga om det jag med, men är ännu inte lika precis… kanske kommer det! Kul, och tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s