Tips från veckan som varit!

När jag började flippa fick jag ibland frågan ”Men vad gör du av all tiden på lektionerna, om eleverna redan tagit del av faktan hemma.?” Tja, frågan är mer vad jag inte gör 🙂 Jag har, i och med mitt Flippade Klassrum, skapat mer tid på lektionerna till att göra alla de där övningarna som jag förr bara önskade hinna med, men som drunknade i allt centralt innehåll. Eleverna tar in en stor del av fakta-delen hemma och lektionerna används till att omvandla denna fakta till förståelse, resonera kring samband, likheter och skillnader, orsaker och konsekvenser, undersöka källor, ja, helt enkelt använda den kunskap man tagit del av och skapa större förståelse. Jag känner inte samma ”tidspress” på lektionerna och har skapat betydligt mer tid till att arbeta med den viktiga förförståelsen.

I veckan har jag använt mig av en rolig uppgift för att se vad eleverna har för förförståelse kring människors levnadsstandard i olika länder. Hade detta varit för ett år sedan hade jag känt mig tvungen att ”sätta igång” kursen omedelbart, för att hinna med all korvstoppning av fakta på lektionerna, men den stressen har minskat betydligt sen jag började flippa 🙂

Jag fick tips av #detutvidgadekollegiet på Twitter att det fanns en sida som heter Gapminder.org. På denna sida finns det gott om användbart material när man arbetar med bl.a Människors olika förutsättningar. Jag fastnade för ett spel, Gapminder’s card game, som man hittar under fliken For Teachers. I detta spel så får man med 16 kort som man klipper ut med 16 olika länder. Exempel på länder är Japan, Nigeria, Etiopien, USA, Singapore, Kongo osv. Eleverna får sen i uppgift, i basgrupperna, att lägga ut dessa kort i den  utvecklingsnivå eleverna själva tror att landet befinner sig i. Tillsammans med en kartbok är detta all information eleverna ska få i förväg.

Mina basgrupper reagerade väldigt olika. Några grupper stod rätt handfallna till en början. Konstaterade ”Men vi kan ju ingenting om dessa länder”. Sen började de lägga ut korten lite huller om buller. Tog fram kartboken, började leta i vilken världsdel landet ligger i. Om det är ett stort land, hur många invånare som bor där. Sen helt plötsligt kom diskussionerna igång:

. -Singapore måste ligga högt upp, visst är det där man gör massa tekniska prylar?

-Men kommer inte Indien högre upp? Jag sett i ett TV-program att Indien har massvis av textilindustri där man gör kläder!

-Ja men får man verkligen tycka och tänka vad man vill i Indien? Är det demokrati där? För i så fall måste Indien komma före Kina, för i Kina får man inte säga emot ledarna, då blir man typ fängslad eller avrättad.

-Ja men, asså, Kina kan ju inte vara längre ner än Indien! Har du sett husen där människorna bor, de har det hur snyggt som helst! I Indien bor ju man nästan på gatan, i små skjul typ.

-Men är inte det bara i städerna i Kina man har det så bra?  Hur är det på landsbygden?

– Brasilien, det måste vara ett rikt land, för de är sjukt bra i fotboll!

-Men är det verkligen ett bra mått på hur rikt ett land är? Visst finns det många bra fotbollspelare från Afrika, kolla Drogba t.ex. Kommer inte han från Afrika?

Diskussionerna gick varma. De blev tvungna att motivera för varandra varför de ville flytta på korten från den ordning som kompisen kanske först lagt dem i. Det blev diskussioner på vad som krävs för att ett land skulle räknas som ”rikt”. Räckte det att alla hade bra hus att bo i, utbildning och jobb? Eller krävdes det att landet styrdes av demokratiska ledare? Att folket i landet hade rätt till fria val? Hur tänkte de andra i gruppen?

Jag gick runt i klassrummet och lyssnade på alla samtal. Jag valde medvetet att inte lägga mig i, det intressanta var inte om eleverna kom fram till rätt ordning, det viktiga var att jag fick en bra uppfattning om vad eleverna hade för förkunskap och tankar kring rikedom och fattigdom.

Efter att eleverna hade lagt ut alla kort och var nöjda, visade jag bilden som följer med i övningen där man ser, inte bara den ekonomiska välfärden i ett land, utan även faktorer som bl.a. medellivslängd, hur stora länderna är, vilken världsdel de ligger i o.s.v.

Diskussionen utvidgades då till att innefatta de länder eleverna har sitt ursprung i. Var på axeln befinner sig just deras hemländer? Hur hög är medellivslängden i de länder deras familj kommer från? Är Albanien ett rikt eller fattigt land? Var går gränsen mellan rik och fattig? Hjälper de rika länderna de fattiga? Varför blir det inte bättre för alla länder i så fall? Varför kan inte de rika i landet hjälpa de fattiga?

ScreenShot-Gapminder-World-2012

Gapminder-karta där länderna är utprickade på en axel av inkomst och förväntad livslängd

Några kanske reagerar på att nivån på diskussionerna inte ligger på en förväntad årskurs 8 nivå. Men då ska man komma ihåg att jag har flera elever som är relativt nyanlända till Sverige, som inte har gått i svensk skola på mellanstadiet och inte följt den svenska kursplanen.

Vygotskij talade  om den proximala utvecklingszonen. Var befinner sig varje elev och hur kan jag utmana och möta varje elev så att just den eleven utvecklas utifrån sina förutsättningar? Jag gillar inte att svänga mig med fina ord om jag inte kan omsätta det i praktiken i mitt klassrum. Men denna övning är ett tydligt exempel då jag som lärare får möjlighet att testa av i vilken utvecklingszon varje elev befinner sig i. Vilken förförståelse har eleven? Både då det gäller kartkunskap och kunskap hur man mer kan använda kartboken som källa, elevens känsla för hur omvärlden ser ut, var någonstans länderna har högre utveckling, skillnader mellan världsdelar, vilka faktorer eleverna själva anser vara grunden för ”rika” respektive ”fattiga” länder,  ja övningen ger mig som lärare oerhört mycket information om varje elevs kunskapsnivå.

Först när jag känner att jag som pedagog kan omsätta teorier och forskning direkt i klassrummet anser jag att man kan tala om en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att samla massa teoretiska böcker i en bokhylla, eller vara den som ropar högst i sociala medier om vikten av forskning och teori i skolan säger mig ingenting. Omsätt det i praktiken och se till att använd det direkt i klassrummet. Så tänker jag 🙂

Detta får bli veckans pedagogiska tips! Testa gärna i ditt klassrum och se vad du får för spännande diskussioner bland dina elever.

Trevlig helg!

10246429_498723700233061_8018569745862798441_n

Elever i full färd med att diskutera välfärdssamband

unnamed

Kartboken en fantastisk källa!

20140423_123940

Frågeställningar jag snappade upp från basgrupperna när jag gick runt och lyssnade som vi sen diskuterade i helklass

 

Advertisements

En reaktion på ”Tips från veckan som varit!

  1. Blir alldeles tårögd. Fantastiskt!👏

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s