Stöd och struktur i Mitt Flippade Klassrum

Under dagens riktade skrivning utgick de flesta elever från frågeställningen ”200 år som förändrat världen – förr, nu och sen då?”. Eleverna har utgått från en flipp från Gapminder, som beskriver hur världen har utvecklats under de senaste 200 åren. På lektionen har eleverna fått utgå från denna fakta och arbetat tillsammans i sina basgrupper utifrån de frågeställningar ni finner i det länkade blogginlägget.

När eleverna kom till skrivningen idag så gick vi igenom vilka förmågor eleverna ska visa och jag bedöma, också denna information har eleverna fått i förväg på sin blogg, och ni hittar det i inlägget som är länkat ovan. Dessa förmågor kopplar jag till fakta (centralt innehåll) och visar denna koppling genom att på tavlan rita upp 3 bilder som ”stöd” samt ge eleverna begrepp som de kan använda i sitt resonemang.

För lärare som är ovana att arbeta med stödstruktur och begreppsmallar kanske detta kan tyckas vara att ge eleverna ”för mycket” hjälp. Men fundera ett varv till – vad är det vi ska bedöma eleverna i? Deras förmåga att memorera fakta, eller deras förmåga att föra underbyggda resonemang, se orsaker och konsekvenser, se samband, resonera och utveckla? Detta betyder inte att fakta på något sätt blir ”oviktig” kunskap, men fokus blir på att kunna använda den. Eleven måste ha god kunskap i vad de olika begreppen innebär, men genom att synliggöra begreppen så stöttar jag eleverna i deras tankar när de ska utveckla sitt resonemang. Eleverna visar att de förstår orden och begreppen genom att använda dem i ett sammanhang, i sitt resonemang, istället för att jag testar elevens förmåga att memorera begrepp.

absolut

Jag är ingen konstnär, men det behöver inte vara så krångligt 🙂 Eleverna får rubriken på den riktade skrivningen (den har de även fått tidigare på sin blogg) jag ger eleverna förslag på begrepp som de kan använda i sitt resonemang samt att jag ritar upp bilder som de känner igen från Gapminder och som de arbetat med på lektionen. Dessa bilder är som stöd för tanken hur de ska resonera kring utveckling över tid. Sista bilden handlar ju om framtiden – hur tror de själva att världen kommer utvecklas?

Men gör alla dina elever samma sak? Bedömer du alla elever utifrån samma bedömningsuppgift och hur anpassar du i så fall ditt formativa klassrum till varje elevs kunskapsnivå? Mycket berättigade frågor. Syftet med denna blogg är ju att jag konkret vill visa hur jag överför mina tankar till min undervisning, så tillbaka till era frågor.

Nej – alla elever utgår inte från samma bedömningsuppgift och Ja – jag anpassar stödmallar och uppgifter till elevens språk- och kunskapsnivå.

I mitt klassrum har jag några elever som är såpass nyanlända till Sverige att de har UAF-stöd. I praktiken så innebär det att 1 av 3 lektioner i veckan har jag en extra resurs i mitt klassrum som arbetar tillsammans med dessa elever, t.ex. går igenom texter, begrepp och uppgifter. Men räcker en lektion av tre? Naturligtvis inte. Jag måste anpassa undervisningen även de övriga lektionerna. Dessa elever saknar än så länge stora delar i det svenska språket. Deras språkliga begränsningar gör att de har svårt att förstå såväl detaljer som helhet. Begrepp som industri, råvaror, medellivslängd, export och import är givetvis svåra ord, men dessa elever saknar även vardagliga ord som behövs för att t.ex. kunna föra ett resonemang kring dessa begrepp.

Detta är givetvis en enorm utmaning i mitt klassrum. Hur möter jag dessa elever utifrån deras behov? Det är viktigt att möta eleverna utifrån deras egna erfarenheter. Hur ser det ut i deras hemländer? Vad vet de om hur världen ser ut? Hur är klimatet i de länder de kommer ifrån? Är det någon skillnad på hur folk lever på landsbygden respektive i städer i deras hemländer? Utgå från elevernas egna erfarenheter och låt eleverna berätta om hur världen ser ut utifrån deras perspektiv. Kan de jämföra hur det var i deras hemland med hur människor lever i Sverige? Om jag kan koppla elevernas förförståelse till det centrala innehållet vi arbetar med, har jag som pedagog skapat en bra utgångspunkt för att skapa förståelse kring ämnet.

Jag utgår från veckans uppgift så ni får ett konkret exempel. Dessa elever har sett samma flipp som de andra. I tisdags var UAF-stödet inne i klassen och tog med sig tre av eleverna till ett grupprum. Där tittade de på flippen igen, pausade, diskuterade svåra ord, sammanfattade vad flippen handlade om och de kunde ställa frågor. Dock är det svårt för dessa elever att resonera i termer kring ”Hur kommer världen se ut om 200 år, vilka orsaker ligger bakom ditt resonemang, vilken fakta bygger du ditt resonemang på och vilka konsekvenser kommer vi se?”. Dessa elever behöver ofta mer avgränsade uppgifter. Så istället tänker jag:

1. Vad är syftet med övningen?

2. Vilket kunskapskrav är det jag bedömer?

3. Vilka förmågor vill jag att eleverna ska utveckla?

Utifrån dessa tankar bygger jag en anpassad övning och bedömningsuppgift. Övningen bygger jag ofta som en stödstruktur. Göran Svanelid lyfter ofta fram stödstrukturer när han talar om Big5. Vad är då en stödstruktur? Jo, precis som namnet antyder är det en hjälp, ett stöd, för att bringa ordning och reda i elevernas tankar. Skapa struktur så att kunskapen blir synlig för eleverna. Igår lät jag dessa tre elever sitta och arbeta med en stödstruktur som utgick från rika och fattiga länder. Stödstrukturen har jag tagit från Libers material SO-serien, material som Göran Svanelid varit med och arbetat fram. Sedan har jag utvecklat den ytterligare, bl.a. genom att jag lagt till begrepp som eleverna kan använda och sätta in i de olika ”rutorna”.

unnamed

Klicka på bilden så ser du den i större format 🙂

Eleverna satt och diskuterade med varandra vad orden betydde och var de ”passade bäst”. En utav eleverna sken upp efter en stund och sa ”Lotta, det här är ju enkelt” 🙂 Ja, för det blir liksom enkelt när man utgår från elevens förmågor. När man utgår från där eleven befinner sig och utmanar eleven men samtidigt ger eleven det stöd han/hon behöver – då blir det ”enkelt”!

Vi ska ha höga förväntningar på eleverna. Men samtidigt som vi utmanar, ska vi utgå från där varje elev befinner sig. Det låter rätt så krångligt men det behöver det inte vara. Genom att använda stödstrukturer så ger man eleverna förutsättningar för att kunna utveckla sina tankar. Det är detta som jag benämner som ”ordning och reda” i mitt klassrum! Min uppgift som pedagog och regissör i det formativa klassrummet är att ge varje elev de förutsättningar som just den eleven behöver. Stödstrukturer hjälper alla elever. De bringar ordning och reda i tankarna vilket är en förutsättning för att kunna fortsätta utveckla sitt resonemang – oavsett kunskapsnivå!

Glappet uppstår inte för att vi har för höga förväntningar på eleverna, glappet uppstår när vi har för höga förväntningar och samtidigt inte ger eleverna verktyg och förutsättningar för att lyckas!

Hur det gick för eleverna vid dagens riktade skrivning? Alldeles strålande! De utgick från stödstrukturen, kunde se samband och utveckla dessa samband i flera led. De kunde se orsaker och konsekvenser, redogöra för dessa med hjälp av de begrepp som de fått arbeta med. De fick ge varandra kamratrespons i form av ”2 stars & 1 wish” och därefter gavs de möjlighet att komplettera/utveckla sina texter ytterligare.

unnamed (1)

Elev som använder sig av stödstruktur under dagens skrivning.

”Jag tror jag fixade det Lotta, det kändes så i alla fall. Nu fattade jag vad jag skulle skriva” sa en av eleverna när han gick. En elev som lämnar ett klassrum med känslan att han har lyckats, med känslan att han har fått rätt förutsättningar för att kunna prestera sitt allra bästa.

Hur kan en fredag avslutas mycket bättre än så?

Bedöm eleverna utifrån samma kunskapskrav. Utifrån samma förmågor. Men anpassa verktygen och uppgifterna utifrån varje elevs förutsättningar. Då ger vi alla elever en möjlighet att lyckas!

u_8303331364959840

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s