Nationella prov – I nationens intresse?

Sitter här är en regnig söndagsförmiddag i maj och rättar ikapp de sista eftersläntrande nationella proven i engelska för årskurs 6. Jag kan konstatera att elevernas resultat stämde väl överens med de betyg som eleverna hade i höstas. Vilken ”tur” att  min bedömning av deras kunskapsnivå, efter 4,5 år på högskolan och 12 år av pedagogisk erfarenhet, stämmer överens med de statliga kontrollerna. Hurra- det betyder ju att jag är tillräcklig kompetent att bedöma mina elevers kunskapsnivå! Vilken ”tur” – eller?

Det är just det. Betygsättning handlar ju inte om ”tur”. Jag arbetar med mina elever i åk. 6 tre gånger i veckan. Vi arbetar utifrån det centrala innehållet i engelska, vi arbetar utifrån kunskapskraven och jag bedömer samtliga av de moment som ska bedömas enligt läroplanen. Min bedömning är alltid formativ och eleverna arbetar mycket med att skriva texter, ge kamratrespons, läsa, lyssna, diskutera och bearbeta sina framställningar, muntliga såväl som skriftliga. Vid terminens slut har jag en mycket klar bild över var varje elev befinner sig och vad eleven behöver för att ta nästa steg i sin kunskapsutveckling. Det har aldrig hänt i december att jag tänkt ”Åh om ändå jag hade haft ett nationellt prov nu för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt.” Faktiskt aldrig någonsin.

Men sen kommer våren. Först nationella prov i svenska. Sen matte. Sen engelska. Följt av NO och slutligen SO (ja då är ju terminen nästan slut). Inte bara ett tillfälle per ämne, nä, utan vi delar upp alla färdigheter i olika tillfällen för det måste ju vara näst intill omöjligt att bedöma flera färdigheter/förmågor samtidigt. Eller? Givetvis kan man inte heller bedöma ämnesövergripande utan varje ämne måste ha sina provtillfällen. Det där med att det finns förmågor och kunskapskrav som återkommer i flera av ämnena räknas visst inte då det är dags för nationella prov. Ämnesövergripande arbetssätt är en sak, men när det kommer till att testa är det bäst att vi testar en sak i taget. Blanda? Hur skulle det se ut!? Så gör man inte i skolan! Det är bara i, tja, resten av livet, som man sysslar med sådan anarki! Nationella proven ligger i Nationens intresse. Ordning. Och reda!

images

Anarki på hög nivå, a.k.a ”resten av livet”

Konsekvenserna av denna ”kontroll-hets” är många.

1. Mycket värdefull undervisningstid försvinner i och med alla schemabrytande provtillfällen.

2. Vi skapar en stress och betygshets hos eleverna. Poängen och betygen blir viktigare än att fokusera på de delar eleven kan utveckla. Inte många elever som frågar ”vad kunde jag utveckla”, utan de flesta elever frågar ”vad fick jag för poäng?”

3. Lärare överhopas med administration, rättning, som givetvis går ut över planeringen av de ordinarie lektionerna. Alla lärare som valt att visa film de veckor när man sitter överhopad med rättningsarbete räcker upp en hand?

Vad är nationella proven egentligen? Vad är syftet? Är det det verkliga testet? Det som räknas? Eller är nationella provet i åk 6 ett test för att läraren ska få ett riktmärke var eleverna befinner sig och vad de behöver öva? Misstror staten en hel yrkeskår så till den grad att de inte tror att vi lärare själva är kapabla att ta reda på detta utan statliga kontroller?

Nationella proven i 9:an kan ju knappast vara ett formativt test för att se vad eleverna behöver utveckla. I så fall borde de ligga på höstterminen, inte sista veckan i maj… Så då måste nationella proven i 9:an vara ett test för att se om de klarar nästa test. Vilket i så fall tordes vara gymnasiet. Men nationella proven i gymnasiet då? Är det test för att testa om vi är redo för det verkliga testet. Det testet som vi kallar ”Resten av livet”? 

Är alla test test, för att testa, om vi klarar av det verkliga testet? Och vilket är i så fall ”det verkliga testet”? Vad skulle hända om vi tog bort nationella proven helt? Skulle vi ha en hel yrkeskår som inte skulle vara kapabla att sätta betyg? Skulle vi ha en skola full med elever som inte hade en aning om var de befinner sig kunskapsmässigt? Eller skulle vi ha en skola med betydligt lägre stressnivå för både lärare och elever, en skola som inte handlar om likformighet utan som handlar om att ge varje elev verktyg och förutsättningar att lyckas utifrån sina förmågor?

Jag tror att en elev som får förutsättningar att lyckas är en elev som fylls med självförtroende. Och om man kan gå ut och möta det verkliga testet, resten av livet, med en stor portion självförtroende i skolryggsäcken, ja då först tror jag att vi har uppnått skolans viktigaste uppdrag – då har vi gett alla elever förutsättning för att lyckas!

Självförtroende kan aldrig mätas i nationella prov.

10296788_655213637887565_5679390498829888084_n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Advertisements

4 reaktioner på ”Nationella prov – I nationens intresse?

  1. Tack för tydlig, välskriven och viktig text (och väl valda bilder)! En text som bör gå direkt till ”högsta ort”. Vore intressant att se vad ledningen för skolan har för svar på dina viktiga och poängrika frågor. Vem kan se till att någon med ansvar för NP svarar?

  2. Instämmer helt! Finns inget att tillägga. Däremot borde den användas som utgångspunkt för framtida tänk för de som styr.

  3. Är inte nationella ett verktyg för att kunna visa resten av världen vad våra elever ”kan”?
    Ett verktyg för politiker att använda i sin pajkastning?

  4. Nu är jag inte så insatt, men det känns som en ”viktig” komponent i betygens fantastiska förmåga att kunna uträtta det mesta inom skolan. Om något inte lyckas, ge betyg ett år tdigare. Upprepa tills alla problem är lösta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s