WSQ – praktiska tips efter #Flipcon

En utav föreläsningarna jag var på i Pittsburgh hölls av Crystal Kirch, en matematiklärare från Kalifornien, som berättade om hur hon använde sig av WSQing i klassrummet som ett led i att utveckla det flippade klassrummet mot flippat lärande. Crystal är en oerhört karismatisk kvinna, med stor utstrålning, engagemang och hon inspirerade mig inför kommande termin. Tänkte här dela med mig av det som jag tar med mig från hennes föreläsning. Kanske väcker det tankar och inspiration hos dig också 🙂

Så vad står WSQ för? Jo, WSQ står för watch, summary och question. Låt mig förklara lite närmare och kortfattat, vill ni läsa direkt från Crystals blogg så hittar ni allt om WSQing här.

Watch – Eleverna tittar på flippen hemma. Under tiden eleverna tittar på flippen så för de anteckningar om innehållet. Detta gör de i ett dokument på nätet, så Crystal kan se elevernas anteckningar. Jag tänker mig att i mitt flippade klassrum skulle mina elever kunna använda sig av Google drive. Det finns givetvis en rad andra verktyg att använda sig av, beroende på om man har I-pads eller som vi, chromebooks. Jag tänker mig också givetvis att detta är anteckningar som eleven kan skriva ner i sin anteckningsbok (precis som mina elever gör nu, viktigt att komma ihåg att alla elever har inte tillgång till dator hemma.)
Denna anteckningsprocess gör ju också att eleverna lär sig hur man ska titta på en flipp. För att eleven ska lära sig någonting av flippen, måste man som lärare först lära eleven hur man lär sig! Hur tittar man på flippen? Viktigt att man tittar tillsammans i början när man startar upp det flippade klassrummet, pausar, antecknar tillsammans, spelar tillbaka, repeterar. Allt för att eleverna ska lära sig hur de ska gå tillväga när de sedan tittar ensamma hemma.

Summary – Crystal låter eleverna sammanfatta flippen direkt efter att de sett den. Detta som ett led i att se om eleven verkligen har förstått sina anteckningar och förstått flippen de just sett. Om eleven märker att han/hon har svårt för att sammanfatta är det ju en tydlig indikation för eleven att flippen bör ses en gång till. När eleven kommer tillbaka till klassen så låter Crystal eleverna dela med sig av sina sammanfattningar, antingen genom att läsa upp dessa i helklass och delge varandra, eller att de delar med sig av sina anteckningar i sina ”basgrupper”.

I mitt flippade klassrum har jag hittills mest låtit eleverna dela med sig i helklass, just för att jag ska kunna fånga upp saker som fler elever har frågor kring, undrar över eller är osäkra om de uppfattat korrekt. Jag tänker mig att här får man helt enkelt själv fundera kring vilka elever man har, vilka årskurser man undervisar och hur pass mycket kontroll man som lärare känner att man vill ha över diskussionerna. Mina elever som har arbetat flippat i ett år nu, kommer få mer och mer få testa att arbeta direkt i basgrupper, medan de tre nya klasser jag tar över och som är ovana i det flippade ”tänket” kommer jag ha fler helklassdiskussioner med.

Question – Här kommer den delen som jag verkligen fastnade för. Alla elever måste ha med sig en fråga tillbaka till lektionen efter att de sett flippen. Att som elev säga ”jag har ingen fråga” är inget svar som accepteras. Också detta givetvis något som eleverna måste tränas i. När man lär eleverna hur man tittar på flippen, så lär man även eleverna att ställa frågor utifrån innehållet. Det är inget man som lärare kan förvänta sig att eleven klarar utan att man först gör gemensamma exempel i helklass. Tror det är viktigt att poängtera och komma ihåg!

Frågan kan vara specifik – ett exempel i flippen på en uträkning som eleven inte förstod (kom ihåg att Crystal är mattelärare, men jag tänker mig att oavsett ämne så är den specifika frågan en fråga som eleven vill ha hjälp av sina klasskamrater att lösa)

Frågan kan vara generell – i mina ämnen tänker jag mig att det kan vara en fråga som tar upp centrala begrepp t.ex vad innebär handel, revolution, rättighet osv.

Det kan också givetvis vara en fråga som är direkt kopplad till flippen, en ”kontroll-fråga” som eleven ställer till sina klasskamrater för att se om de förstått flippen.

När eleverna sitter i sina basgrupper och ställer frågor till varandra, är det viktigt att eleven som ställer frågan först talar om ifall han vet svaret på frågan eller om det är en fråga han vill ha svar på. Den här tanken gillar jag skarpt! En elev ska känna sig bekväm med att ställa frågor. Det handlar mycket om att skapa ett förtroende, ett klimat i klassen, där eleverna känner att det är OK att ställa frågor utan att veta svaret. Just av den anledningen att frågan kan leda till så mycket mer intressanta diskussioner än enbart ett svar.

Tänk hur det ser ut i det traditionella klassrummet. Läraren ställer frågor. Eleven svarar. Eller hemska tanke (vilket jag tror och hoppas är rätt ovanligt) att eleven väljer att inte ställa frågor, för att man inte vill visa att man inte kan.

Vi måste skapa klassrum där frågorna är i fokus! Men hur kan frågorna vara de viktigaste? Eleverna måste ju få svaren för att lära sig! Ja, givetvis. Eller nej, absolut inte. Låt mig förklara.

Eleverna ska, tillsammans med sina basgrupps-kamrater, ta reda på svaret. I det kollaborativa lärandets process är just processen lika viktig, ibland viktigare, än svaret. För det är i processen som nya tankar föds, nya frågor, som leder till ny kunskap och nya svar. Så eleverna ska aldrig få svaren, åtminstone inte av läraren. Eleverna ska utforska och tillsammans komma fram till ett svar, om det nu finns ett specifikt svar, det kan ju finnas flera;)  Och kanske är det just det som eleverna upptäcker i processen, att oftast, åtminstone i mina ämnen, så beror svaret man får mycket på vilket perspektiv man undersöker frågan från. Vad kan hända om man byter perspektiv? Där är en intressant fråga att låta eleverna spinna vidare på…

Lärarens uppgift då? Ska läraren bara luta sig tillbaka och se på när eleverna arbetar? Givetvis inte. Eleverna kommer behöva hjälp längs med processen. Som lärare kan du coacha eleverna i deras process, t.ex genom att ställa frågor som Vad behöver ni för att komma vidare? Hur ska ni göra för att komma fram till ett svar? Vem kan hjälpa er? Låt eleverna vara ägare av sitt eget lärande! Klampa inte in i en basgruppsdiskussion och säg ”Hörrni, testa att googla fram den här och den här sidan och använd er av dessa texter och kontakta den här personen”. Låt eleverna komma på detta själva! Ställ frågor som öppnar upp deras tankar kring hur de själva kan komma vidare i processen! 

Om det tar längre tid än om läraren direkt skulle gett svaren? Absolut!

Om det innebär att du inte ”hinner med” allt det som du planerat just den lektionen? Definitivt!

Om det betyder att dina elever lär sig  samarbete, ansvarstagande, kreativitet och problemlösning? Utan tvekan!

Så tänker jag – hur tänker du?

Är ni nyfikna på Crystal Kirch och hennes flippade klassrum hittar ni henne här 🙂
Vill ni lägga till henne på twitter så heter hon @crystalkirch

Skärmklipp

Fröken Flipp och Crystal Kirch – en ny flippad förebild för mig!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s