Professionell, personlig men aldrig privat

Vi minns väl alla scenen ur sällskapsresan. Scenen på flygplatstoaletten då Siv och Majsan laddade upp inför den stundande charterresan till Kanarieöarna.

Du har väl med dig dom fyra p:na? Pass, pesetas, p-piller, piljetter.

Jag har piral.

Pass, pesetas, piral och piljetter.

…och prit.

I mitt klassrum så arbetar jag lite efter samma mönster. Ja alltså inte efter ”prit” – varianten, men efter de tre P:na. Professionell, personlig men aldrig privat. För mig är detta ett sätt att bemöta och skapa relationer, både med elever och med föräldrar. Låt mig ge några exempel.

Professionell – Vad innebär detta ord för mig? Jo för mig så innebär det att i alla möten jag har på min arbetsplats, både med föräldrar och med elever, så har jag en yrkesroll. Att kunna bemöta och möta föräldrar och elever i alla olika typer av samtal, är något som ingår i min professionella yrkesroll. Jag måste kunna särskilja på sak och person. Jag som lärare måste lära mig att ta kritik utifrån min yrkesroll, och särskilja det från mig som person. Jag måste lära mig att bemöta kritik jag får från föräldrar och elever på ett sakligt sätt, kunna motivera min ståndpunkt, förklara, vara lyhörd, lyssna in vad andra säger och visa att jag kan se saker ur bådas perspektiv.

För mig så innebär att vara professionell att jag är en tydlig kapten vid rodret. Många tror att jag i mitt flippade klassrum lämnar över allt ansvar åt eleverna och ”ordning och reda” istället blir ”oordning och kaos”. Inget kan vara mer missvisande. Jag har en oerhört tydlig struktur i min undervisning. Jag presenterar och synliggör vårt arbete, både för eleverna och för föräldrarna, på elevernas blogg. Planeringar, mål, centralt innehåll, flippar, övningsuppgifter, bedömningsuppgifter, vilka förmågor/kunskapskrav vi fokuserar på under respektive lektion. I min professionalitet så ingår det att jag hela tiden kan synliggöra lärandet både för eleven och för föräldern.

För mig så innebär att vara professionell att jag oftast, inte alltid, men oftast, är tillgänglig. Jag tror man vinner oerhört mycket på det. Jag är medveten om att det är en fråga som kan debatteras i det oändliga. Inte minst som nu, då frågan om huruvida det är osolidariskt eller ej mot andra kollegor att arbeta på semestern, ivrigt cirkulerar på Twitter och i andra sociala medier. Att vara lärare är inget 8-5 jobb. Att vara lärare innebär, oftast, att man har förtroendetid hemma. Hur man sedan disponerar denna är en valmöjlighet som jag tycker om med mitt yrke. Jag kan välja att lägga 10 timmar på en helg, och inte göra någonting under kvällarna i veckan. Eller jag kan välja att göra tvärtom, jag kan lägga min förtroendetid under veckan och vara ”ledig” på helgen. Eller fördela tiden jämnt.

Jag lägger ner den tid som krävs för att jag ska känna att jag utvecklas professionellt och jag lägger ner den tid jag känner att jag vill lägga ner på mitt jobb just för att mitt jobb intresserar mig. I dagens debatt verkar det vara stört omöjligt för vissa personer att förstå att ens arbete även kan vara ens intresse. Och nej, jag säger inte att det måste vara så. Jag uppmanar inte folk att jobba utöver sin arbetstid. Men jag säger att som lärare har man en möjlighet att styra sin förtroendetid.

Vissa veckor har jag många möten. Uppföljningssamtal, ÅP, utvecklingssamtal. Vissa veckor betydligt lugnare. Vissa veckor inträffar något i klassen som man måste reda ut, samtal hem och möten med föräldrar. Andra veckor är det ”lugna gatan”. Jag svarar alltid i telefon när en förälder ringer. Jag mailar tillbaka samma dag jag får ett mail av en förälder. Det betyder inte alltid att jag lägger ner oerhört mycket tid just då. Jag kanske mailar tillbaks eller svarar i telefon att jag ber att få återkomma i morgon. Men att vara professionell innebär att man möjliggör tät kontakt. Mina föräldrar och elever vet att jag till 99% alltid är anträffbar. Om det är stressande? Nej. Om det tar oerhört mycket tid av min förtroendetid? Nej. Om det skapar en kommunikation och relation mellan mig, mina elever och deras föräldrar? Ja, absolut! Och den relationen är oerhört viktig i mitt arbete i klassrummet. Jag har, inte bara eleverna, utan även deras föräldrar, med ombord på min flippade klassrumsbåt.

Personlig – Men du kan ju inte vara vän med dina elever! Hur ofta har man inte hört den? Jag funderar lite på var den tanken kommer ifrån. Är det för att man tror att vara ”vän” med sina elever automatiskt betyder att man förlorar respekt för någon? Auktoriteten försvinner? Och vad är man i så fall rädd för? Att man besitter någon sorts outtalad ”makt” i klassrummet och att det är den ”makten” man tappar om man är vän med sina elever? Jag har inte riktigt förstått det resonemanget. Jag är vän med mina elever. Mina elever är de personer jag möter varje dag i mitt klassrum, för mig är det naturligt att vi bygger upp en vänskaplig relation. För mig så innebär inte ordet vän att mina elever är mina bästa kompisar. Att jag släpper ledarrollen. Eller att jag tappar min professionalitet. Tvärtom. Men för mig så innebär ordet vän att de kan räkna med att jag alltid finns där. Jag lyssnar. De kan anförtro sig till mig. Det mina elever säger är viktigt för mig. Jag har en tanke med det jag gör och jag bygger starka relationer.

På elevernas Facebooksida lägger jag då och då ut personliga bilder. Både under terminen och nu under sommaren. Jag har flera syften med detta. Ett är att jag vill hålla sidan uppdaterad, för kontinuitet är viktigt i ett socialt flöde för dagens unga. Annars tappar de intresse. Genom att lägga ut personliga bilder på mig och min familj så håller jag deras intresse och nyfikenhet uppe och når fler elever än om jag ”bara” skulle vänta ut tills det är en skolrelaterad uppgift jag vill publicera.

Ett annat syfte är också att jag vill att eleverna ska lära känna mig. Jag ska vara en person, inte enbart en ”lärare” de möter i skolan. Jag vill att de ska veta hur min familj ser ut, jag kan berätta en liten anekdot om något som hänt under helgen, om vi firat födelsedag, varit på cirkus eller sett en bra film. Jag låter mina elever lära känna den person jag är, för min erfarenhet säger mig att när jag väl öppnat upp mig och bjudit in eleverna till mitt liv, då kommer eleverna göra samma sak för mig. De kommer släppa in mig innanför deras skal och vår relation kommer vara oerhört mycket enklare att bygga upp. För i mina ögon så handlar mitt yrke i mycket stor utsträckning om att skapa relationer mellan människor. Jag skapar relationer, bl.a genom att jag är personlig  med mina elever. Och ja, jag är vän med mina elever. Och det är något jag kommer fortsätta med!

Privat  – Att vara privat är en helt annan sak än att vara personlig. Att vara personlig för mig innebär att jag kan öppna upp mig för mina elever, låta de lära känna mig och skapa vänskapliga relationer. Men jag är oerhört uppmärksam med vad jag låter eleverna ta del av. Att vara personlig innebär inte att jag anförtror mig till mina elever om privata saker. Att dela med mig av det som händer i mitt liv betyder inte att jag berättar för eleverna om allt som händer i mitt privatliv. Att vara personlig innebär inte att jag frågar eleverna frågor som är av privat karaktär, eller för den sakens skull, att jag svarar på frågor jag får som är privata för mig.

Det handlar om en balansgång. Jag tycker den balansgången är enklare med åren. När jag var 24 och nyutexaminerad lärare var den balansgången betydligt svårare än när jag hunnit fylla 30 och hade några år av erfarenhet. Nu när jag fyllt 36 och arbetat som lärare i 12 år så är jag oerhört medveten om denna balansgång.

Professionell, personlig, men aldrig privat.  Har du packat med dig de tre P:na i din lärar-resväska så lovar jag att du har de bästa förutsättningarna.

Trevlig resa!

10576996_539853729453391_5602350164595923124_n

Dagens bild på elevernas Facebooksida. Ibland kan gränsen mellan personlig och privat helt enkelt handla om i fall man har bikini på eller strandklänning. Jag låter mina elever ta del av min vardag, men jag ser till att det jag lägger ut skapar personliga band, inte privata!

10559964_539036896201741_1118708935702137680_n  10492611_538701282901969_2751469281785914457_nNär jag öppnar upp för eleverna att ta del av mitt liv, öppnar de upp så jag kan ta del av deras. Kika gärna in på vår Facebook-sida och ta del av elevernas häftiga semesterbilder som de laddar upp nu under sommaren! För det är ju detta det handlar om. Att bygga relationer.

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s