Att skapa röda trådar

Idag har jag, på lektionerna, arbetat med att skapa en röd tråd mellan en aktuell händelse, kopplat till förmågor och också utifrån aktuellt arbetsområde och kunskapskrav Jag tänkte guida dig genom dagens lektionsupplägg, just för att jag vill visa att det behöver inte vara så ”tillkrånglat”. Med små, enkla medel kan man skapa den viktiga röda tråden i sin undervisning, där förmågorna kopplat till kunskapskraven hela tiden är i centrum.

När eleverna kommer in i klassrummet så vet de att de ska plocka fram Bilddagboken (BDB) . Syftet med denna uppgift är bl.a att få en lugn uppstart av lektionen, att eleverna ska känna igen upplägget, skapa trygghet och förutsägbarhet men givetvis även att alla elever ska få chansen att skriva och utveckla sitt språk. Bilden jag hade valt idag var denna:

bil

När eleverna kommer in i klassrummet har jag alltid på lugn musik, uppgiften som de ska arbeta med står alltid nedskrivet på tavlan (likaså resten av lektionsplaneringen). Dagens uppgift var att besvara följande frågor:

1. Vad ser du på bilden?

2. Vet du något om händelsen i lördags där bilden är tagen? I så fall, vad vet du?

Eleverna fick ca 5 minuter på sig att studera bilden och skriva ner sina tankar. Efter 5 minuter hade gått avbröt jag och vi lyfte diskussionen i helklass. Fördelen är nu att alla elever fått tid att tänka, reflektera och formulera sina tankar. Jag har några elever som är nyanlända, och de får möjlighet att använda Google translate för att översätta ord som de inte förstår. På så sätt har de också en rimlig chans att kunna delta i diskussioner och bidra med sina tankar. Givetvis är just denna möjlighet viktig för alla elever. För visst är det ofta så, det som passar de språksvaga eleverna, eller de i behov av stöd, passar ofta hela gruppen… Oftast gör jag så att jag låter eleverna först lyfta sina tankar i basgruppen, men idag valde vi att ta diskussionen direkt i helklass.

Spännande var då att se hur olika eleverna tolkar bilden. Några sa att de såg en polis som blev sparkad på, andra sa att de såg en polis som fick hjälp av en demonstrant. Några sa att killen som står upp är rasist och killen som ligger ner är antagligen invandrare och blir misshandlad. Detta gjorde att vi direkt kom in på källkritik och källkritiska begrepp så som perspektiv.

Vi pratade om händelsen och utgick från begreppen yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstration. Vad betyder begreppen? Hur kan vi koppla dessa till begreppet demokrati som vi arbetar med i nuvarande arbetsområde? Vad kännetecknar en demokrati?

Efter att vi pratat om händelsen i Limhamn så tittade vi på ett klipp från Aftonbladet, som ger en bild av det som hände i lördags. I klippet möter vi Rode Grönkvist, en av demonstranterna som blev slagen i huvudet av en polis. Han ger sin syn på händelsen. Därefter diskuterade vi huruvida han var en förstahandskälla eller andrahandskälla, vad skillnaden är mellan dessa och vilken källa som är mest trovärdig, och varför.

Därefter läste vi tillsammans (vi läser alltid alla texter tillsammans i klassrummet) en Facebookuppdatering gjord av polisen Mats. Han ger en annan bild av händelsen i lördags och återigen pratade vi om begreppet perspektiv. Eleverna reagerade på att Mats skriver att han inte själv var på plats i Limhamn, men att han hört sina kollegors berättelser. Återigen samtal kring begreppen första och andrahandskällor. 

I min undervisning handlar det  mycket om att synliggöra begrepp för mina elever, där många har svenska som andraspråk. Jag har alla källkritiska begrepp uppsatta med häftmassa på tavlan längst fram, så jag lätt kan ta ner, lyfta fram och använda i undervisningen. För mig är källkritik en så oerhört viktig del av undervisningen i SO, och jag vill att eleverna lär sig att använda dessa begrepp. Men om inte jag som lärare lyfter fram och synliggör begreppen – kan jag inte heller förutsätta att eleverna kommer använda dem…

2014-08-26 - 1

Det handlar återigen inte om att förenkla begreppen, utan att förtydliga! Genom att skapa en röd tråd i undervisningen, där inte nyhetsrapportering kommer för sig, källkritik för sig och kunskap kopplat till förmågor och kunskapskrav för sig – skapar vi en helhet i klassrummet. En helhet där eleverna lär sig att använda begrepp i ett sammanhang, där de lär sig resonera och bilda sig en egen uppfattning. Att kritiskt granska alla sidor och att se hur allt hör ihop med de centrala begreppen i SO, i detta fall demokrati.

Hur är det att leva i en diktatur? Vad får man säga och göra i demokrati jämfört med i en diktatur? Kan det finnas för och nackdelar med exempelvis mötesfrihet och yttrandefrihet? Några av eleverna gav exempel hur det har varit/är i deras hemländer. Vi jämförde vad som händer med mig om jag hade bott i en diktatur och kritiserat diktatorn, jämfört med vad som händer om jag kritiserar ledaren i en demokrati. Vi tog upp bl.a hur det var under Saddams styre eftersom många av mina elever har rötter i Irak och Kurdistan. Här fick eleverna en möjlighet att öva på analysförmågan, kopplat till kunskapskravet i Samhällskunskap där det står att eleverna ska ha kunskaper om demokratiska värden och kunna resonera kring olika demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Ibland undrar lärare hur jag lägger upp mitt arbete i klassrummet. Om jag aldrig läser texter i mitt flippade klassrum. Om vi aldrig skriver något, förutom på datorerna.  Om alla elever verkligen fixar att arbeta flippat? Mitt svar är Nej. Och Ja. Jag har ett stort fokus på språkutveckling. Vi skriver, skriver och skriver. Vi använder språket och begreppen. Vi läser texter. Men inte för att de tillhör en lärobok som vi måste följa, utan olika slags texter som fyller ett syfte, som tex en statusuppdatering gjord av polisen i Södermalm. Och ja, jag hävdar att så länge man har fokus på metoder i klassrummet som gör att kunskapande sätts i centrum, så fixar alla elever att arbeta flippat!

Läxa tills på fredag blir en flipp. I form av en hip-hop text som heter just Demokrati…Återigen, den röda tråden skapar en helhet hos eleverna – lägg lite extra krut på att hitta den röda tråden i just din undervisning 🙂

 

 

 

Annonser

4 reaktioner på ”Att skapa röda trådar

  1. Inspirerande, bekräftande, tydligt – lyckans ost, dina ungar…

  2. Tack igen Lotta! Bra och tydligt beskrivet. Källkritik är något som jag måste bli bättre på att undervisa om med begrepp och allt. Smart att ha dem på väggen -för källkritik ska ju också in i alla ämnen. När de gör en övning som denna – samlar du bedömning någonstans? Vi ska ju vara tydliga på när och vad vi bedömer men samtidigt ska vi ju sätta betyg på allt som vi känner till om eleven. Tänker att allt som stärker ett betyg oavsett om det är ett bedömningstillfälke lr inte ska tillgodoräknas eleven. Håller på med mina uppgifter kopplade till kunskapskraven i demokrati. Inte helt lätt tycker jag. (Om jag bar fick göra bra undervisning utan att hela tiden snegla på kunskapskrav tänker jag att jag skulle komma längre med eleverna…) vi jobbar vidare utan färdig planering. Kom på att jag nog ska göra ett litet blogginlägg om demokratiarbetet i språkklassen så här långt. Jag jobbar med rep av begrepp på olika sätt – eleverna jobbar i grupper och får begrepp att kategorisera och därefter skriva förklaringar som sätta upp på väggen. I morgon ska de få göra ett korsord med begreppen (lyckats själv på nätet minsann..;)). Och med sva-fröken tränar de lässtrategier på So-text om kamp för allmän rösträtt. Sen över till rösträtt – rättighet? Skyldighet? /Suzanne
    P.S står verkl skilln demokrati och diktatur i kunskapskraven – hittar inte där, men jag behandlar det.

  3. Sådana lappar ska jag också göra. Tack för tipset, toppen och bra skrivet. Du har återigen demonstrerat insiktsfulla metoder som synliggör lärandet. Härligt!

  4. Hej Suzanne, du har rätt i att det inte står att de ska kunna skillnaden mellan demokrati och diktatur, men det står att de ska ha kunskaper om demokratiska värden och kunna föra resonemang om demokratiska rättigheter/skyldigheter och för/nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. För att eleverna ska fixa att resonera kring begreppet demokrati, måste eleverna även få kunskap kring diktatur, detta för att kunna ha något att jämföra med. Nog mer så vi tänker i SOgruppen 🙂 Ska förtydliga detta i inlägget – tack 🙂
    Ja, det där med träningstillfälle/bedömningstillfälle är en het potatis som ofta diskuteras även här bland kollegiet. Jag tänker att alla tillfällen är inte bedömningstillfällen, men när en elev vid ett träningstillfälle visar upp exempelvis ett väl utvecklat resonemang brukar jag påpeka detta för eleven, lyfta i klassen för att ge exempel, och sen gör jag en anteckning i min bok Detta är ju inte ett bedömningstillfälle, men kan ändå användas som underlag vid betygssättning eftersom jag dels har gjort eleven uppmärksam på det, förklarat vad som var bra och vad som gjorde att resonemanget/analysen nådde en hög nivå, och sen även dokumenterat det. Kolla gärna detta inlägg https://mittflippadeklassrum.wordpress.com/2014/02/06/branas-sno-och-meningen-med-skidskola/ här utvecklar jag tanken vidare 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s