Att äga sitt lärande

Vi pratar mycket om att äga ett lärande. Hur viktigt det är att eleven ”äger sitt eget lärande”. Forskning a la Williams och Hattie visar tydligt på vikten av att synliggöra lärandet för eleven så att eleven kan ta en aktiv roll i sitt eget lärande. Men vad betyder detta i praktiken? Hur arbetar vi i klassrummet för att synliggöra lärandet för eleverna och ge eleverna verktyg för att de ska kunna bli ägare av sitt eget lärande? Skiljer det sig mellan ämnen? Mellan stadier men kanske framförallt, skiljer det sig mellan olika pedagoger?

Det talas mycket i skolan idag om vikten av att skolan är likvärdig för eleverna, oavsett var du bor, var du kommer ifrån, vilken stöttning du har hemifrån och oavsett vilken skola eller lärare du har. Men hur ser verkligheten ut i skol-Sverige idag? Har alla elever samma förutsättningar att lyckas? Och om svaret är nej, hur kan vi förändra detta så att alla elever ges samma möjlighet att lyckas – inte bara de som knäckt den s.k ”skolkoden”?

Under kursen i BFL (bedömning för lärande) så är vi åtta pedagoger från olika stadier, olika skolor och olika ämnen som har förmånen att sitta tillsammans och reflektera kring hur vi gör för att skapa ett synligt lärande för våra elever.

Först och främst så handlar det om motivation. Det handlar om att få elever engagerade, motiverade och få eleverna att bli involverade i undervisningen så att de själva känner ett driv, en önskan, att bli ägare till sitt eget lärande.

I de lägre årskurserna finns motivationen. Där finns en lust till lärande som det gäller för oss pedagoger att ta tillvara. Att lyfta fram och sprida. På högstadiet och på gymnasiet så övergår den inre motivationen till att bli beroende av den yttre motivationen. Vad krävs för att komma in på den linje jag vill? Hur kan jag påverka mitt betyg? Vad krävs för att jag ska kunna höja mig i de olika ämnena?

Men vi är helt överens – elever som får känna att de lyckas, var och en utifrån sina förutsättningar, blir motiverade. Men för att lyckas behöver eleverna veta hur de ska lyckas. Som pedagog handlar det också om att få eleverna att förstå att lyckas kan i många fall vara att nå betyget E. Många elever känner att E – det är ett misslyckande. Elever, men även i stor utsträckning föräldrar, har en felaktig bild av vad som krävs på E-nivån. Vi lärare måste alla bli bättre på att synliggöra kunskapskraven för eleverna och för föräldrarna, för att de ska vara medvetna om vad som krävs för de olika betygsstegen. Men hur? Ibland känner ju även vi lärare att språket i kunskapskraven är för abstrakt. Det handlar om att konkretisera för att synliggöra.

åsa

Åsa Persson visar hur hon arbetar med matriser för att konkretisera och synliggöra kunskapskraven

Att arbeta med elevexempel är ett fantastiskt verktyg att använda i denna process. Att utgå från elevernas egna texter, lyfta fram dessa i helklass, analysera tillsammans – vilket kunskapskrav når dessa texter/uppgifter och framförallt varför?

I elevexemplen blir det oerhört tydligt för eleverna att det krävs mycket av eleven redan för att nå en E-nivå. Det krävs reflektion och analys, det krävs problemlösningsförmåga och begreppsförmåga. Förutom att synligöra kunskapskraven så blir resultatet när man lyfter fram elevexempel, att eleverna blir stolta, också när de når en E-nivå.

I dagens samtal i vår lär-grupp (BFL) pratade vi om den stolthet eleverna får känna när just deras exempel lyfts fram och synliggörs. Men när du lyfter fram exempel i klassen, prata inte alltid om betyg och kunskapskrav. Prata om goda exempel.

Ett exempel som vi alla var överens om var ett konkret och tydligt verktyg att arbeta med i klassrummet var Catarina Silverstens (Östergårdsskolan) streckgubbe. Catarina undervisar i SV och Sva och använder sig av vännen ”Sjunne” för att konkretisera för eleverna de olika kunskapskraven. Här handlar det om att analysera en text, men denna kan givetvis appliceras på fler ämnen och arbetsområden.

Kan eleverna jämföra med sig själv och sitt liv, kan de jämföra med sin närmaste verklighet, eller tar eleverna steget ut och jämför med sin omvärld?  En av EU:s åtta nyckelkompetenser är social och medborgerlig kompetens. Att se sig själv i ett större sammanhang. En kompetens som illustreras genom Catarinas streckgubbe 🙂

Catarina

Eleverna blir motiverade till att fortsätta utveckla sina texter och sina svar när de får se andra elevexempel. ”Men varför sa du inte att det var såå man skulle göra för att jämföra”… Viktigt att elevexempel lyfts in tidigt i processen. Elevexempel får inte användas i slutet av arbetsområdet/kursen, för att synliggöra de färdiga produkterna, utan måste användas kontinuerligt genom hela kursen för att hela tiden ge eleverna ett stöd, en modell, att arbeta utifrån. ”Men är inte det fusk”, en fråga vi märkte att vi  alla mött, såväl från elever i åk 5, som från gymnasieelever och, inte minst, från andra kollegor. Men det handlar inte om fusk! Det handlar om att vi inte ska låta eleverna ”famla i blindo”!

När en träslöjdslärare ska låta eleverna bygga en hylla, då visar läraren den färdiga produkten för eleverna redan innan de sätter första spiken i brädan. Teoretiska lärare har mycket att lära av de praktiska lärarna. Vi måste visa för eleverna hur den färdiga produkten kan se ut – men nej, det innebär inte att vi ska bygga hyllan åt dem!

Vi ska synliggöra lärandet för eleven i syfte att eleven själv ska äga.

Äga sitt eget lärande.

Ps. Tankarna kommer från dagens lär-grupp där alla varit delaktiga i reflektioner och exempel. Fröken Flipp var endast dokumentationsansvarig 🙂

Annonser

3 reaktioner på ”Att äga sitt lärande

  1. Hej! Som slöjdlärare blev jag lite undrande över sättet att beskriva arbetet i detta ämne. I slöjdämnet väljer mina elever själva arbete utifrån intresse, behov och även efter de förmågor de behöver arbeta mer med och visa för att utvecklas vidare i ämnet. Genom att kontinuerligt återkoppla och ha en ständigt pågående dialog om deras arbete känner de sig delaktiga och kan se sin egen arbetsprocess och vi kan tillsammans komma överens om nästa steg i deras lärande och utveckling. Det är många förmågor som ska utvecklas. De ska Till exempel kunna föra underbyggda resonemang om sitt arbete och tolka dess uttryck i förhållande till egna erfarenheter, trender och traditioner i andra kulturer. Det är genom att arbeta med produkten som de utvecklar dessa förmågor som finns uttryckta i kunskapskraven. Det är genom görandet som vi synliggör lärandet! Att utgå från förmågorna och inte produkten är det centrala. Med vänlig hälsning, Lena Nyberg-Almqvist

    • Hej och tack för din återkoppling. Ja, det vi ville lyfta fram och som diskuterades är att ofta ses ”formativ undervisning” som något ”nytt”, åtminstone för många teoretiska lärare som länge arbetat med övervägande del summativ bedömning. För praktisk/estetiska lärare är det dock självklart att återkoppling sker kontinuerligt, i anslutning till varje moment och att vi tror att eleverna i större utsträckning därför är betydligt mer ”ägare” av sitt lärande i dessa ämnen. Vi ville lyfta fram att vi tror att teoretiska lärare har mycket att lära av praktiskestetiska lärare. Precis som du säger – att det är genom görande som ni synliggör lärandet. Det är det vi ville få fram i vårt inlägg – hur kan vi praktiskt och konkret GÖRA det synligt för eleverna även i våra teoretiska ämnen? Jo, vår tanke är att genom att använda elevexempel att arbeta med och analysera/diskutera och reflektera kring, kan man synliggöra för eleverna vad tex ett ”underbyggt resonemang” egentligen är och hur ett sådant kan utvecklas i flera olika led. För precis som i de praktisk/estetiska ämnen så är det förmågorna som vi i de teoretiska ämnena utgår ifrån och bedömer, och då är det också förmågorna vi måste synliggöra för eleverna. I fallet med det underbyggda resonemanget så är det i mitt fall den kommunikativa förmågan jag bedömer och då är det också viktigt att jag har en kontinuerlig dialog med eleverna så att var och en vet HUR han/hon ska göra för att utveckla den kommunikativa förmågan utifrån var varje elev befinner sig.
      Med vänlig hälsning Lotta K

  2. Spännande tankar med att de teoretiska ska snegla på de praktiska ! Den gillar jag . För tänk vad många gånger jag utelämnar elever till att försöka komma till den där färdiga ”bokhyllan” mattelösningen utan att visa hur det kan se ut….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s