När plan A inte funkar…

Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska. Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år.

När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull.

När jag skapar uppgifter utgår jag alltid från förmågorna kopplade till kunskapskraven. Vilka förmågor är det som eleverna ska utveckla i detta arbetsområde och hur ska jag lägga upp lektionerna för att eleverna ska kunna öva dessa förmågor så mycket som möjligt?

Jag försöker alltid skapa så mycket stöd jag bara kan till mina elever, för att de själva ska känna att de är så självgående som möjligt. Elever som spenderar lektionen med att räcka upp handen och vänta på läraren, ges givetvis sämre förutsättningar för att öva sia förmågor, än de elever som, med stöd av sina kamrater i basgruppen, kan arbeta vidare och lösa många av de frågeställningar som uppkommer inom basgruppen.

Detta gör att jag som lärare får större möjlighet i klassrummet, inte bara att fokusera på de elever som behöver mest stöttning, utan även får möjlighet att lägga tid på diskussioner och samtal med de elever som blir inspirerade av, och behöver utmanas med, ytterligare frågeställningar som kan bidra till fördjupning och breddning av deras befintliga kunskaper.

Det senaste året har antalet nyanlända i de klasser jag undervisar ökat och strax efter påsklovet välkomnade jag två nya elever i en av mina åttor, två elever som har gått i förberedelseklass i ca. ett halvår, men som nu går med klassen på ”heltid”. Dessa elever har givetvis haft SO på schemat även innan de kommer ut i helklass, men då med stöd av STN – lärare (stöd till nyanlända), som har färre elever/grupp och fokuserar mycket på de centrala begreppen och på att skapa ett sammanhang där eleverna successivt kan lära sig ämnesspråket.

Mina åttor arbetar just nu med rika och fattiga länder, och jag tyckte att jag skapat en uppgift där jag tänkt både struktur och tydlighet. Uppgiften hittar ni här. Uppgiften hittade jag på Gapminders sida. Eleverna skulle utgå från 16 länder, skaffa sig en överblick över dessa 16 länder för att i nästa steg kunna resonera kring vilka faktorer som är viktiga för om ett land anses ”rikt” eller ”fattigt”, visa hur de tänker och resonerar kring fattigdom och rikedom.

På lektionen i tisdags var det dags att starta med uppgiften. Vi gick igenom den i helklass och eleverna slog upp sina chromebooks.

”Men Lotta, vad är en faktor?” ”Ja alltså, något som är viktigt, något som har betydelse för ett lands utveckling. Något som man kan räkna in när man diskuterar vad det är som bidrar till att ett land är rikt eller fattigt”. Jag försökte utveckla mitt svar på så många olika sätt som möjligt.

Jag gick fram till de två nyhanlända eleverna. Såg att de satt på Wikipedia och försökte förstå all text som fanns där. De arbetar i samma basgrupp som tre andra elever, och de andra eleverna sa ”Ni kan leta upp medellivslängden på länderna, det är nog enklast, så kan vi ta och plocka ut fakta ur texterna på internet”.

De nyanlända eleverna nickade. Resten av tiden som var kvar satt de och skrev siffror på ett papper.

Någonstans så gnagde det i mig. Sjutton också! Jag hann inte med att gå runt i grupperna och utmana de som ville utmanas, och jag lyckades inte heller se till att de som behövde stöttning fick tillräckligt med stöd för att klara av uppgiften. Istället för att jämföra många spännande faktorer, fick de nyanlända eleverna tillbringa lektionen med att skriva siffror på ett papper.

Inte vad jag tänkt.

I onsdags hade jag tid att sätta mig och fundera hur jag kunde strukturera om uppgiften. Eller ändra. Jag insåg rätt snabbt att det handlade inte om att göra om uppgiften, det handlade om att skapa än mer struktur. Jag ställde mig två frågor.

  1. Vad var det som var för svårt?
  2. Hur kan jag se till att skapa stöttning och struktur som gör det svåra enklare?

Jag började med att konstatera att de sidor eleverna varit inne och letat fakta på var alldeles för svåra för de elever som ännu ej fullt ut behärskar språket. Jag märkte även att de elever som greppar språket till fullo, ändå fastnade på detaljer och faktaletning. Mitt syfte med övningen var ju att de skulle på ett rätt enkelt sätt hitta några faktorer/ land, skriva upp dessa och först därefter börja analysera, diskutera och fördjupa sig. Men en hel del elever gick in i analysdelen och började diskutera varje siffra, varje information de fick fram, vilket gjorde att de fastnade, fick ingen överblick och kom inte heller vidare.

Vad var det jag egentligen var ute efter? Jag var ute efter att eleverna skulle få en översikt och ett underlag för vidare diskussion. Hur kunde jag hjälpa eleverna att skapa denna översikt? Jag bestämde mig för att ta fram en pålitlig vän – stödmallen. Helt enkelt en mall där jag skrev ner de 16 länderna och skrev ner 5 faktorer som jag ansåg att eleverna kunde tjäna på att ha med. De fem faktorerna var:

  1. Befolkningsmängd
  2. Medellivslängd
  3. Tillgång till vatten
  4. Antal barn som går i skola/antal år
  5. Demokrati eller diktatur

För många elever är det lätt att ”fastna i informationsdjungeln” och jag letade upp sidan Världskoll.se. En bra och lättöverskådlig sida för att jämföra hur det är att leva i olika länder.  Till på köpet en sida som använder sig av mycket illustrationer, korta faktarutor och även flippar för att eleverna ska kunna fördjupa sig i de olika ländera och deras utveckling.

I fredags kom jag tillbaka in i klassrummet. Med stödmallar uppkopierade. Jag delade ut Chromebooks till alla och tillsammans gick vi in på världskoll.se. Samtidigt tog jag upp samma sida på smartboarden. Överst på stödmallen stod det Kina. Tillsammans tog vi oss steg-för-steg igenom och fyllde i all information om Kina. Därefter var det elevernas tur.

20150504_132117

Stödmall för struktur, stöd och överblick!

Jag såg i ögonvrån hur de nyanlända eleverna började skriva. Och läsa. Och skriva. Och läsa. Jag log. Ett gäng längst ner räckte upp handen. Jag gick dit. ”Lotta, vi hade ju några andra faktorer än just dessa, men vi lägger till de faktorer vi vill ha med. Vi tycker det är viktigt att undersöka när landet var i krig senast. Och hur många som har tillgång till Facebook och Twitter”.  Jag blev nyfiken. ”Vad spännande, varför anser ni det är viktigt?”. ”Jo, men det säger ju mycket om hur pass stark yttrandefriheten är i ett land och det tycker vi är viktigt att ha med när vi sen ska jämföra. Det säger mycket om graden av demokrati i ett land”. Jag ställde följdfrågor. Vi bollade tankar. Diskussionen fortsatte.

Jag tittade i ögonvrån. Mina nyanlända elever hade snart fyllt hela första sidan. Jag gick dit. ”Hur går det”? De sken upp. ”Det går jättebra! Vi klarar oss själva”. Och så ytterligare ett leende 🙂

2015-05-03 - 1 (2)

Stöd och struktur skapar möjligheter för alla elever!

Senare samma dag fick jag frågan på Twitter om inte för mycket struktur, för mycket styrning, tar bort motivationen och möjligheten till att själv få improvisera och utforska. Jag tänker så här. Om jag utgår från de elever som behöver mest stöd, och skapar lektioner utifrån deras förutsättningar, så skapar jag möjlighet för alla elever att lyckas. Det innebär inte att alla elever arbetar med uppgiften på exakt samma sätt. Men det innebär att alla elever har en möjlighet att arbeta med uppgiften utifrån sina förmågor, sin förförståelse och sina förutsättningar.

Struktur, tydlighet och stöd tar inte bort motivationen. Struktur, tydlighet och stöd skapar möjlighet för eleven att lyckas. Och en elev som känner att hen lyckas, blir en elev fylld av motivation, nyfikenhet och som fylls av en lust till fortsatt lärande!

Så tänker jag 🙂

Ps. Stödmallen kommer fungera som ett verktyg, ett stöd, i elevernas fortsatta diskussion och resonemang. Fortsättning följer…

planering

 

Advertisements

3 reaktioner på ”När plan A inte funkar…

  1. Tack för bra tips! Du verkar vara en fantastisk lärare! Och att du dessutom har tid att analysera hur dy gör och blogga om det!. Jag som trodde lärare hade ingen tid alls nuförtiden att utveckla sin pedagogik, eller diskutera den med andra!. Jag är imponerad! Hoppas du orkar fortsätta så o inspirera andra

  2. Ping: Inspiration – undervisning för alla | Toråsskolan utvecklar tillsammans!

  3. Ping: Mitt Flippade Klassrum | Lärande 2.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s