Helt enligt planen

Häromdagen såg jag en tråd på Twitter där många av de begrepp vi använder oss av inom skolans värld diskuterades. Tråden lyfte fram begreppen och uttrycken som en rad floskler, begrepp som används men som inte fyller någon egentlig mening, eller för den skull, gör skillnad i undervisningen och för eleven.

Jag tror att det är vanskligt att raljera över dessa uttryck istället för att lägga kraft på att ge begreppen och uttrycken innebörd och mening. Att lägga fokus på att skapa ett gemensamt språk för lärare och elever, där vi menar samma sak när vi använder begreppen, där orden blir allt annat än tomma floskler, är en oerhört viktig del i strävan efter likvärdig skola – för alla!

bild1

Tack Max Entin, som alltid lyckas fånga känslan i sina bilder!

Ett av dessa begrepp jag ofta använder mig av, är begreppet ”Synligt lärande”. Ett begrepp som är allt vanligare inom skolans värld, men kanske mindre vanligt att man som kollegor sinsemellan diskuterar innebörden av. Synligt lärande är en utan huvudprocesserna inom Halmstad kommun, något som aktivt ska genomsyra alla pedagogiska verksamheter inom kommunen. Men vad innebär ett ”synligt lärande” i praktiken?

Motsatsen till ett synligt lärande, tordes vara ett ”osynligt lärande”. Ett lärande där agendan är dold för eleven och kanske även för pedagogen själv, ett lärande som saknar tydliga mål och kunskapskrav, ett lärande där eleven inte vet var hen befinner sig i förhållande till utstakade mål och ett lärande där eleven inte heller kan sätta ord på sitt eget lärande.

Ett synligt lärande är inte en punkt jag som pedagog kan ”pricka av” på min att-göra-lista. Ett synligt lärande är något som genomsyrar undervisningens alla delar, alla ämnen och alla lektioner. Det handlar lika mycket om ett förhållningssätt som metod, lika mycket om olika verktyg som synen på lärande.

I min roll som verksamhetsutvecklare arbetar jag just nu tillsammans med en skola i Halmstad med att skapa planeringar för att synliggöra lärande. Uppdraget sträcker sig från F-klass upp till åk 5, en fantastisk möjlighet för kollegialt lärande, där pedagogerna ges möjlighet att skapa samsyn kring frågeställningen ”Hur kan vi använda planeringar för att synliggöra lärandet?”

Det viktigaste med planeringen är att den ska fungera som ett levande verktyg i undervisningen, eleven ska använda planeringen kontinuerligt under hela arbetsområdet. Oberoende vilket ämne, eller årskurs, så följer planeringarna samma mönster. Detta skapar en röd tråd inte bara inom, utan även mellan ämnen, eleven känner igen sig i planeringen och vet hur hen ska använda och dra nytta av planeringen i undervisningen.

Planeringarna utgår givetvis alltid ifrån läroplanen, men läroplanen är pedagogens verktyg, pedagogens metodbok och pedagogens uppgift är att se till att det som står i läroplanen blir konkret, tydligt och synliggjort för varje elev. När jag skapar planeringar använder jag mig därför av en ”mall” som jag arbetat fram, mycket med inspiration från Göran Svanelids tankar kring De stora frågorna, förmågor, metoder och modeller.

Mallen som jag arbetar utifrån utgår från följande delar (längre ner hittar du länkar till planeringar jag använt i undervisningen så du ser hur varje steg presenteras för eleven):

Steg 1

  • Skapa nyfikenhet genom en intresseväckande rubrik/inledning
  • Använda bilder för att synliggöra innehåll i arbetsområdet.

Steg 2

  • Synliggöra det centrala innehållet för eleven, utifrån elevens perspektiv (vad är det vi, efter avslutat arbetsområde, ska ha lärt oss)
  • Skapa de Stora Frågorna genom att utgå från det centrala innehållet i kursplanen
  • De Stora Frågorna bör helst inte vara fler än max 3 stycken

Steg 3

  • Ge exempel på metoder och verktyg som eleverna kommer att få arbeta med under arbetsområdet
  • Metoder innefattar bl.a EPA-metoden, formativ bedömning av läraren, kamratrespons samt självbedömning.
  • Verktyg vi använder oss av, t.ex blogg, Facebook och flippat klassrum

Steg 4

  • Synliggörande av kunskapskraven genom att lyfta fram de förmågor eleverna kommer träna och bedömas i.
  • Kopplar varje förmåga till det aktuella arbetsområdet – vilka delar i arbetsområdet tränar och utvecklar respektive förmåga hos eleven

Steg 5

  • Ge eleven verktyg att använda kontinuerligt under arbetsområdet, i form av exempelvis analysmodeller och sambandslänkar
  • Lyfta fram de centrala begreppen i arbetsområdet genom ett begreppsschema

Ett exempel på hur detta ser ut i praktiken hittar du här, i planeringen ”En värld i brand” som behandlar mellankrigstiden, andra världskriget och spåren som sträcker sig in i nutid (historia).

Ett annat exempel, från engelskundervisningen hittar du här, i planeringen ”Bowling for Columbine”, ett arbetsområde som jag använt mig av i åk 9.

Genom att arbeta utifrån en mall, skapar jag en struktur och en tydlighet för eleverna. Förmågorna skapar en röd tråd mellan ämnen, likaså modeller och metoder som vi arbetar med. Den formativa bedömningen, kamratbedömning och självbedömning, skapar förutsättningar för eleven att vara delaktig och ägare av sitt eget lärande – var befinner sig eleven i förhållande till målet och vad är nästa steg för att eleven ska ta sig ett steg närmare slutmålet.

Så mitt svar är nej. Vi får inte låta det stanna vid alla dessa tjusiga ord! Vi måste omsätta orden till klassrummet, till lärandet och till eleverna själva. Annars spelar det liksom ingen roll vilka fina begrepp vi använder oss av. Om vi låter det stanna vid enbart tomma ord, ja, då håller jag med. Då blir det floskler, helt utan innehåll som inte gör någon skillnad överhuvudtaget.

Men om vi istället kan skapa ett kollegialt språk, ett språk där varje begrepp har en innebörd och där varje begrepp också gör skillnad för varje elev – ja, då har vi kommit en fantastisk bit på väg, i vår strävan efter att skapa en likvärdig skola – för alla!

Helt enligt planen.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s