Demokratiuppdrag i skarpt läge!

Svenska skolelever vet för lite om hur demokratin fungerar. Man kan nog utgå från att en svensk gymnasist vet mer om ett amerikanskt presidentval än ett svenskt landstingsval. Just den lokala politiken är ofta frånvarande i skolorna. En sänkt rösträttsålder skulle bli ett incitament till en annan inriktning i samhällsundervisningen.”

Följande citat läser jag i en artikel i dagens Expressen, där Olle Wästberg, ordförande i 2014 års demokratiutredning, skriver att demokratiutredningen kommer lägga fram förslaget att 16-åringar redan 2018 ska få rösta i kommunalvalen (i de kommuner som ansöker om det).

Kan inte utbrista annat än ÄNTLIGEN!

Jag kan delvis hålla med citatet ovan, svenska skolelever har för lite kunskap om hur demokratiska processer går till, framförallt på kommun och landstingsnivå. Genom att sänka rösträttsåldern skulle dessutom begreppet ”autenticitet” i samhällskunskapen i åk 9 få en helt annan innebörd än att tillverka valaffischer och genomföra skolval. Men för mig är inte detta en fråga som är isolerat till ett enskilt ämne.

Nej, för mig är det viktigaste och tyngsta skälet att grundskolans demokrati- och värdegrundsuppdrag nu, äntligen, hamnar i ”skarpt läge”.

Läroplanens första kapitel slår fast att ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet” (Lgr 11 kap 1, Skolans värdegrund och uppdrag)

När eleven går ut åk 9 ska hen vara en samhällsmedborgare som fått med sig det som krävs för att aktivt kunna delta i samhällslivet.

I läroplanens andra kapitel står att läsa ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter” (Lgr 11 kap 2.1 Normer och Värden)

Detta är skolans allra viktigaste uppdrag. Vårt demokratiuppdrag. Om vi avfärdar sänkt rösträttsålder med att ”Unga har inte den erfarenhet som krävs för att ta ställning”, ”Ungdomar skulle bara rösta fram Kalle-Anka partier”, ”Unga har inte den kunskap som krävs för att vara en del av en demokratisk röstprocess”, ja, då avfärdar vi samtidigt allt det som den svenska skolan, och det svenska samhället, vilar på.

Tänk istället vilka möjligheter detta skulle ge.

Hur ser undervisning ut som förbereder eleverna för att aktivt delta i samhällslivet? Eller om vi skruvar vidare på frågan – hur ser dagens samhälle ut? Vad krävs för att verka och delta i samhällslivet idag? Räcker det att kunna utantill de Halländska åarna, eller måste undervisningen bedrivas så att eleverna istället ges möjlighet att utforska möjligheter till energiförsörjning genom vattenkraft, vilka konsekvenser det ger, ur olika perspektiv och vilka andra alternativ för elförsörjning det finns? Hur kan man i framtiden se till att alla människor runt om vår jord får samma tillgång till elförsörjning och hur ser vi till att denna elförsörjning sker på ett sätt som är hållbart för den globala miljön och kommande generationer?

Räcker det att eleverna läser om hur nazisterna kunde, genom demokratiska val i Tyskland, ta makten på 30-talet? Eller måste undervisningen istället bedrivas så att eleverna ges möjlighet att jämföra samband, hur ser historien ut, vad har vi lärt oss av den, hur vill vi att framtiden ska se ut och vad kan vi göra för att påverka nuet?

Räcker det att vi firar FN-dagen en gång om året, anordnar en temavecka om fred och solidaritet, eller måste varje dag, varje lektion, varje möte i skolan, belysa de mänskliga rättigheterna, främja förståelse för andra människor, inlevelse och elevdemokrati?

Kanske är detta en början till ett slut på snuttifierandet i skolan. Ämnen. Schema. Uppdelade dagar utan röda trådar. För är det något jag lärt mig av att verka i samhällslivet så är det att i samhället utanför skolan så är det väldigt få saker som är uppdelade, det mesta påverkar, och påverkas av, andra delar runt omkring.

Kanske får vi nu en skola där Mjuka Värden och elevinflytande väger lika tungt som siffror och statistik. Där läroplanens första och andra kapitel väger lika tungt som kunskapskrav och mål, om inte tyngre.

För två är sedan lyssnade jag på John Steinberg, under föreläsningen ställde han frågan ”Vad skulle hända om skolan var värdegrundsstyrd istället för målstyrd?”

Kanske får vi nu ett ypperligt tillfälle att återigen ställa frågan på sin spets.

Målstyrt eller värdegrundsstyrt – hur ser samhället ut, och, framförallt, vilket samhälle vill vi att skolan och våra ungdomar är med och skapar?

 

”Demokrati förutsätter förnuft hos folket, ett förnuft som demokratin själv skapar” Karl Jaspers

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s