Flippat föräldramöte

”Vet du, det är nog egentligen inte bara våra barn ni behöver utbilda, utan även oss föräldrar.”

Orden kom från en förälder efter att jag deltagit på ett föräldramöte och pratat kring skolans uppdrag idag, hur det i många fall skiljer sig en hel del från den skola som föräldrarna minns från när de var små och vad skolans styrdokument innebär i praktiken för just deras barn.

Om man som förälder inte har kunskap kring våra styrdokument, vad det innebär att eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att utveckla sina förmågor, hur detta påverkar undervisningen i praktiken, om man inte vet att skolan har ett dubbelt uppdrag – ett kunskapsuppdrag och ett demokrati och värdegrundsuppdrag, så är det faktiskt inte så himla konstigt att man som förälder ibland tänker tanken att ”var det ändå inte bättre förr?”.

Efter min korta genomgång fick jag stor respons från föräldrarna som var där. Många uttryckte att det verkligen vände upp och ner på deras tankar, att de fick helt nya insikter och reflektioner kring saker som de inte riktigt hade förstått tidigare – en förälder uttryckte att ”nu förstår jag att jag inte har förstått!”

Vilken häftig feedback!

Samma förälder frågade om jag inte hade någon liten kort film där jag pratade kring just dessa saker, om det fanns på Youtube så de föräldrar som inte var på mötet också kunde ta del av informationen. Efter mötet hade föräldern även mailat till rektorn och än en gång lyft fram idén att synliggöra informationen så att fler kan ta del av den. Och vem kan motstå en sådan önskan?

Så, här är resultatet!

Håll till godo – kanske är det fler som funderar på att ”flippa” föräldramötet – en kort flipp ger möjlighet att skapa förförståelse och underlag för diskussion, samtal och frågor i mötet med föräldrar – precis som i mötet med eleverna!

 

Annonser

Fröken Flipp on stage!

Stort tack till Stefan Thorvaldsson på Datastudion, Kärnhuset i Halmstad, som hjälpte till att filma min inspirationsföreläsning på Sett Syd förra veckan. Att korta ner och få med allt det man brinner för och vill förmedla till 45 minuter, är en konst. Jag är inte riktigt fullärd i konsten att välja bort, där föreläsarkollegor väljer att ha 12 bilder i sitt bildspel under en timme, har jag 57 stycken 🙂

Kanske är det lite symboliskt för mitt liv. Ofta går det i 110, ofta vill jag få med så mycket som möjligt, men jag vill samtidigt göra allt så bra som jag bara kan! Kanske kan några av mina tankar och reflektioner från scen ge inspiration och idéer till andra pedagoger, som i sin tur kan utveckla, fördjupa och sprida vidare!

DSC_0681

Ps. Genom Facebook-kontakt m mina ”gamla” elever, så bestämde vi att arvodet som utgick från föreläsningen skulle användas för att köpa gåvobevis via PLAN och stötta deras arbete som ger flickor en möjlighet att lära sig läsa. Stort tack till er som besökte Sett Syd och var med och bidrog!

”Books, to the reading child, are so much more than books – they are dreams and knowledge, they are a future and a past”

Fröken Flipps Frågelåda, del 2

I våras sammanfattade jag några av de mest frekventa frågor jag får om mitt flippade klassrum i ett inlägg som jag döpte till Fröken Flipps Frågelåda. Nu tror jag minsann att det är dags för en uppföljning.

Förra veckan publicerade www.pedagogskanenordvast.se den föreläsning som jag höll i Helsingborg v. 44, i sin helhet. Föreläsningen var 1 1/2 timme lång och innehåller de mesta av de tankar som jag har kring syn på lärande, hur jag tänker kring flippat lärande, att använda IKT för att främja kommunikation, delaktighet och engagemang, både i och utanför klassrummet. Några entusiastiska själar har lyssnat sig igenom hela föreläsningen på Youtube och i helgen fick jag några intressanta och tankeväckande frågor utifrån denna föreläsning utav en Twän i det utvidgade kollegiet. Först tänkte jag maila henne svaren, men med hennes tillåtelse fick jag lov att istället publicera frågorna här på bloggen och skriva ett ”öppet svar”. Kanske är det fler personer som undrar samma sak! Here we go!

1. Får du verkligen med varenda elev så att det räcker till betyg? Jag talar inte om engagemang från deras sida, men tänker på om du ex haft nyanlända elever utan skolbakgrund som på kort tid ska kunna nå målen, och om du i så fall har ”knep” som jag inte känner till idag.

Ha ha jag önskar givetvis att jag hade haft något magiskt knep att ta till för dessa elever, för precis som du skriver så handlar det i de flesta fall inte om att eleverna inte är motiverade, men att de än så länge saknar, antingen stora delar av svenska språket, eller pga skolbakgrund i sitt hemland inte fått de kunskaper med sig som krävs för att de ska kunna komma in i klassen och direkt nå betyget E. Jag har flera elever som har bott i Sverige en kortare tid. Vi har en förberedelseklass dit eleverna går de första månaderna. Men p.g.a flera orsaker, bl.a givetvis på den ökade strömmen av flyktingar från Syrien, så gör det att den tid som eleverna förr befann sig i förberedelseklass, har kortats ner betydligt.

Sedan en tid tillbaka har vi infört ett utslussnings-system som går ut på att eleven följer med sin blivande klass en vecka på samtliga lektioner, för att lära känna klasskamrater och lärare. Därefter sätter sig undervisande lärare i arbetslaget och gör ett schema över de lektioner som vi anser är lämpliga att eleven deltar på inledningsvis (mycket beroende givetvis på språk och tidigare skolbakgrund). Efterhand slussas sedan eleven in i de övriga ämnena. Hur lång tid denna utslussning tar, är givetvis väldigt individuellt utifrån elevens behov.

Första tiden i klassen räknar jag inte med att eleven ska nå betyget E. Det handlar mycket om att eleven ska få stimulans av jämnåriga, möta språket, få den viktiga sociala delen. Men givetvis ska även kunskaper inhämtas som kommer göra det möjligt för eleven att nå E (eller högre). De elever jag har och som har rätt till STN-stöd (stöd till nyanlända) går t.ex iväg från SO:n en gång/v och får studiehandledning på modersmålet. Då har jag och studiehandledaren en dialog om det vi läser just nu och vad de kan gå igenom och/eller repetera.

Vi har inga ”små fasta grupper”, utan alla elever går i helklass. Dock består stödet på Östergårdsskolan bl.a. av Språkverkstaden. Denna utnyttjas flitigt av nyanlända elever. Om vi i klassen t.ex ska gå igenom en text eller lyfta begrepp, så kan jag sända eleven, som jag anser behöver ha extra stöd, till språkverkstaden just den lektionen. Jag ringer givetvis ner eller avtalar i förväg om att eleven kommer och vad jag önskar att eleven får hjälp med. I språkverkstaden arbetar två pedagoger, varav en specialpedagog, och där finns möjlighet att få den extra hjälp som kan tänkas behövas.

Förutom detta så säger dessa elever att mitt arbete med flippar underlättar när de ska ta del av fakta. De kan pausa, se om, slå upp ord och repetera. På lektionen använder vi mycket bilder och försöker göra undervisningen så konkret som möjligt, bla med hjälp av sambandskort och modeller.

Men om jag får alla till betyget E direkt när de stiger in i klassrummet? Nej, kunskap och lärande sker inte över en natt. Jag har elever som inte når betyget E, men som jag ser är på god väg och med ännu mer träning med all sannolikhet kommer nå målen så småningom. Festina lente!

2. Jag är insnurrad på våra kunskapskrav och att göra uppgifter som tränar och bedömer dessa. När du jobbar och talar så mycket om förmågorna i TB5 – tänker du att du automatiskt får med dig alla kunskapskrav eller tänker du att TB5 blir det viktiga eller ser du till att alla kunskapskrav kommer med?

Jag utgår alltid från kunskapskraven när jag bygger arbetsområden/kurser och lektioner. I SO är det relativt enkelt att få med analysförmågan, komunikativa förmågan, begreppsförmågan och informationshanteringsförmågan. I vissa ämnen, tex historia, blir analysförmågan stor. I andra ämnen tex samhällskunskap, kanske den kommunikativa förmågan och/eller informationshanteringsförmågan blir större. Den metakognitiva förmågan finns med hela tiden, tack vare den formativa bedömningen, men är ingen förmåga som jag bedömer i mina ämnen. Jag tänker inte att jag måste ha med alla förmågor i alla arbetsområden eller lektioner, utan utgår istället för kunskapskraven och ser vilka förmågor som jag får med.

På vår skola har vi, tillsammans med de överlämnande skolorna, gjort en läsårsöversikt på vad vi ska läsa i de olika ämnena, i de olika årskurserna. Så inget ”glöms bort” mellan stadierna. I och med att Östergårdsskolan är en 6-9 skola, är det viktigt att vi och de överlämnande skolorna är överens om vad som ska läsas (med tanke på att 6:orna har NP när de kommer till oss)

3.  Funderar på att du och eleverna blir så trötta av undervisningen. Tänker du att det är övergående – inkörning eller fungerar det för att det är ”lugnare” på andra lektioner? Tänker nämligen att det blir för intensivt för eleverna om det är så att de ska bli slutkörda på varje lektion – eller menar du egentligen att det blir så ibland bara.

Jag märkte tydligast i början när jag flippade lärandet att både jag och eleverna blev trötta. Jag var nog lika otränad som eleverna… Jag flög runt som en visp och tänkte att jag måste vara i alla basgrupper samtidigt. Nu har jag nog en lite mer avslappnad inställning. Det handlar fortfarande om att jag mer fungerar som en GPS och guidar eleven utifrån där eleven befinner sig i sitt lärande, men jag tror även att det har att göra med att eleverna är mer medvetna om var de befinner sig och framförallt hur de själva kan göra för att komma vidare (vem de kan ta hjälp av, vilka verktyg de kan använda). I början var mycket nytt, IKT, analysmodeller, stödmallar, nu känns det som att både jag och eleverna blivit lite mer varma i kläderna.

Men visst kan det vara så, att ju fler lärare på skolan som arbetar språkutvecklande, med förmågor, flippar sitt lärande, desto mer intensivt blir det för eleverna. Många lärare startar upp sina lektioner med några minuters friskrivning, eleverna är vana vid att skriva mycket och arbeta med EPA-metoden. Vi lärare märker att eleverna får mer och mer vana, den träning de får i en förmåga i ett klassrum hjälper eleverna i nästa klassrum.

Det är intensiva lektioner för eleverna, men samtidigt så säger de att de inte känner sig lika stressade. Hemarbetet består enbart av flippar, det vi tränar på lektionerna är det som jag bedömer. Eleverna känner sig trygga med att det vi ska lära oss är det vi gör på lektionerna, de måste inte gå hem och ”råplugga” inför ett prov.

För att citera Dylan Williams:

Om eleverna går ifrån lektionen mindre trötta än vad du är kan det vara läge att ändra arbetsfördelningen 🙂

4. Funderar på om din blogg och sida och så fungerar så bra (förutom att det är bra innehåll på dem) för att de andra lärarna inte har samma sak. Skulle det fungera om alla ämneslärare gjorde lika. Fast här tänker jag att det viktiga väl är att komma överens med eleverna – hur vill de ha det? Vad funkar för dem?

Ja så tänker jag med. För mig är bloggen ett bra redskap där jag samlar allt, flippar, bedömningsuppgifter, planeringar. Jag vet andra lärare som gör samma sak, men använder t.ex Fronter. Varför jag lägger ut allt på bloggar är för att det är ett forum där eleverna känner sig hemma. De är vana att läsa bloggar, de kan lätt komma åt informationen utan inloggning och lösen. Min erfarenhet är att ju mer jag kan underlätta för eleven att lätt komma åt information, desto större chans att de faktiskt tar del av den…

Men lyssna på dina elever, låt de vara med och påverka och bestämma! Blogga inte för bloggandets skull – både du och eleverna måste ju känna att ni har någon användning av det!

5. Hur mycket flippar du själv? Visst hade du ”bara” flippar någon gång i veckan?

Ja jag har ca en flipp i veckan. Just nu har jag historia, både med mina åttor och nior och då använder jag många ”färdiga flippar” i forma av autentiskt material från Youtube. Samma sak där, sitt inte och ta tid med att spela in egna flippar bara för ”sakens skull”. Mitt syfte med att använda material i form av bl.a arkivfilmer, är att eleverna då får se ”på riktigt” tex hur Hitler lär när han höll ett tal, inte bara höra mig berätta om hur Hitler var som talare. Eleverna säger själva att de vill ha en blandning, de vill ha Powerpoints inspelade med fakta i korta punkter som jag berättar kring, och sen vill de även ha filmer som är ”roligare” 🙂 Har även fått höra att andra lärares presentationer på Youtube är ”betydligt roligare än mina”… Inte lätt med så tuffa kritiker 😉

För att arbeta med förståelse kring den fakta de tar del av krävs det att eleverna får tid till att utveckla denna förståelse. Samma sak här – festina lente! Är det viktigaste hur mycket ni hinner eller hur mycket eleverna faktiskt lär sig?

Oj, nu blev det ett långt och fullspäckat inlägg! Hoppas att ni fick svar på några av era tankar och funderingar! Är du nyfiken på föreläsningen som väckte dessa tankar och frågor? Spana in länken nedan!

Ps. Stort tack till Pedagog Skåne Nordväst som filmade och publicerade föreläsningen!

Flippat Klassrum – eleverna har ordet!

Jag arbetar på Östergårdsskolan i Halmstad och i Mitt Flippade Klassrum har jag en stor andel flerspråkiga elever. Både elever som är födda i Sverige men med annat modersmål, men även elever som är relativt nyanlända till Sverige. Hur ser dessa elever på Flippade klassrum? Är det ett sätt att arbeta som förbereder eleverna för livet ”efter” skolan?  Hur tycker eleverna att deras måluppfyllelse är jämfört med tidigare? Vad tycker eleverna själva om EPA-metoden, riktad skrivning, förmågorna vi arbetar med? Hiss eller diss?

Frågorna jag ställde var många, men svaren pekade alla åt samma håll. Jag har inte valt ut eleverna för att få ett visst sorts svar. Jag ville belysa både möjligheter och utmaningar med flippade klassrum. Hoppas att mina elevers svar ger dig både inspiration och lite konkreta tips! Mitt tips till dig som pedagog om du är nyfiken på att börja flippa – fundera över vilka behov dina elever har? Mina elever har behov kring struktur, språkutveckling och individuell formativ bedömning. Det är också där jag försöker lägga krutet på lektionerna i Mitt Flippade Klassrum.

Glöm inte bort – det är inte datorer vi arbetar med i första hand i det Flippade Klassrummet – det är människor! Det är de härliga, fantastiska eleverna som utgör grunden i mitt Flippade Klassrum. Jag är oerhört stolt över de fina ungdomar vi har på Östergårdsskolan och som jag får möjligheten att möta varje dag! Det är tillsammans med mina elever som jag utvecklar, förbättrar och förfinar mina metoder och sätt att undervisa. Om jag inte får med mig eleverna – ja då spelar det liksom ingen roll hur duktig, ambitiös eller drivande jag är. Kommunikation, relation och samspel. Det är de tre nycklarna som leder in i mitt Flippade Klassrum.

Kärnhuset Halmstad 2014-02-13

Vill ni så får ni gärna ta del av min föreläsning på Kärnhuset genom att titta på den i sin helhet. Jag tar mig friheten att citera vad Lina Tannerfalk-Wiberg, rektor, pedagog, teknisk rådgivare när det behövs, stor inspiratör och utmanare, skrev på sin blogg igår:

”Nyfiken, mod och drivkraft att utvecklas är viktiga delar i vårt arbete. Att vara nyfiken på varandra, nyfiken på sig själv, nyfiken på omvärlden. Att vara modig, våga prova nya saker, mod att våga gå utanför boxen, mod att ställa frågor till sig själv och sin omvärld. Drivkraft att utveckla sig själva och det man gör, drivkraft att inspirera och inspireras av andra, drivkraft att synliggöra sitt lärande och på vis lära sig mer. Otroligt viktiga delar för att vi ska skapa den allra bästa skolan vi kan!

Jag vill uppmärksamma Lotta Karlsson, en lärare som visar att det går att arbeta med IKT som ett naturligt verktyg i undervisningen utan att vara IKT-nörd.  Hon har med stor nyfikenhet, mod lite envishet samt med drivkraften att vilja utvecklas tagit sig an tekniken på ett fantastiskt sätt och skapat möjligheter i undervisningen med fokus på elevernas kunskapande och lärande. Hon har lärt sig massor om tekniken men det är hennes pedogogiska tankar och kunskapssyn som styr hennes undervisning, inte tekniken i sig.”

Känner mig givetvis oerhört stolt och glad över dessa fina ord. Nyfikenhet, mod och förmågan att ”tänka utanför boxen” är det jag vill förmedla till mina elever. Om jag då kan ”leva som jag lär”, ja då har jag åtminstone kommit ett steg i rätt riktning! Spännande frågor som dök upp efter föreläsningen kommer jag fortsätta utveckla i nästa inlägg på bloggen – så håll dig uppdaterad 🙂

Flipp om mitt Flippade Klassrum :)

För dig som vill få förförståelse innan morgondagens föreläsning på Kärnhuset i Halmstad. För dig som inte har möjlighet att komma, men ändå vill ta del av mina tankar. För dig som efter föreläsningen vill få lite snabbrepetition. För dig som är nyfiken och vill veta mer. För dig som vill ha inspiration och tips. För dig som är kritisk eller tveksam till det Flippade Klassrummet och vill få mer förklaring till hur det Flippade Klassrummet kan bidra till en ökad måluppfyllelse. Ja, helt enkelt en flipp för alla. För det är så jag tänker mig det Flippade Klassrummet – det ska rymma allas behov! 

Vill du dela dina tankar, åsikter, ge feedback, tips hur jag kan fortsätta utveckla mitt Flippade Klassrum – så hör av dig! Det är i samverkan med andra som man hela tiden kan utvecklas och förbättras i sin yrkesroll! Din åsikt är viktig för mig 🙂

Tack på förhand / Lotta

Facebook och blogg – en naturlig del i min undervisning

För mig är blogg och facebook både en naturlig och självklar del i min undervisning. Här har jag gjort en presentation som ger en liten inblick i hur jag utnyttjar dessa möjligheter i mitt flippade klassrum!

Glöm inte att besöka:

 sobloggalfa med tillhörande facebooksida

 engbloggalfa med  tillhörande facebooksida 

Välkommen att kika in i mina ”extra klassrum” 🙂