Zaption – Zanslöst bra!

I tisdags var jag i Ronneby och föreläste för gymnasie/komvux-lärare om flippat klassrum med förmågor i fokus. Under föreläsningen hade jag inslag av interaktion, bl.a. fick pedagogerna möjlighet att själva, med hjälp av den digitala anslagstavlan Padlet, synliggöra olika metoder och verktyg som de använder i sitt klassrum. Ett av namnen som kom upp på vår padlet var Zaption, en av deltagarna berättade att Zaption är ett fantastiskt verktyg när man arbetar med flippat klassrum. Zaption ger användarna en möjlighet att dela flippar, men även en möjlighet att lägga in frågeställningar inne i flippen, vilket gör eleverna mer aktiva under tiden de tittar.

Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Dagen efter fick jag ett mail från Sarah Jingfors, samma pedagog som tipsat om Zaption under föreläsningen. I sitt mail lyfte hon fram många av de vinster som hon ser i sitt klassrum när hon använder Zaption. Sarah är programsamordnare för Komvux och lärare i religionskunskap, naturkunskap och biologi i Ronneby. Jag har fått Sarahs tillåtelse att publicera hennes namn, men även tillåtelse att citera hennes mail. (I slutet av detta inlägg hittar du även Sarahs flippade instruktioner om Zaption – så vill du redan nu skippa att läsa, så scrolla längst ner i inlägget för länkar 🙂 )

”Det är ett program som verkligen kan synliggöra lärandet och kontrollfunktionen där du kan se vilka elever som har tittat på filmen och hur de har svarat gör både att eleverna är mer benägna att göra läxan och att jag får ett bra underlag för hur jag ska anpassa lektionen till deras behov och frågor.”

Nu blev jag givetvis så nyfiken att jag var tvungen att skapa ett konto på Zaption. Att skapa ett konto var enkelt, du angav mailadress och lösenord. Att använda Zaption är gratis, nåja, till viss del, givetvis finns det möjlighet att köpa till funktioner och uppgradera, men basutbudet funkar också alldeles utmärkt!

Du får en rundtur i form av en flipp när du loggar in, här får du en kort överblick över de funktioner som finns och hur du ska göra för att använda verktyget.

Det första jag gjorde var att klicka uppe i vänstra hörnet under ”Tours” och välja ”New tour”. Sedan fick jag möjlighet att välja en video som jag ville använda.

zaption7

Jag valde då en flipp som jag använt med mina elever, som handlar om Abraham, Mose och uttåget ur Egypten. Jag klickade på knappen ”Add this video to Tour” och sen kunde jag direkt börja redigera i filmen. ”Tour” är förresten den benämningen som de har på flipparna 🙂

zaption8

zaption9

Nästa uppgift var att bestämma var någonstans i flippen jag ville lägga in frågor. Det finns några olika typer av frågor jag kan välja att lägga in:

  • Flervalsfrågor – Eleven får flera olika alternativ och ska kryssa i vilket/vilka svar eleven anser vara rätt.
  • ”Check boxes” – Läraren ges möjlighet att ställa in vilket av svaren som är korrekt och eleven får direkt feedback när hen svarat
  • Öppna svar – Eleven själv får möjlighet att utveckla sitt svar i form av meningar.

zaption2

Jag valde att blanda olika typer av frågor och svarsalternativ – både ge eleven möjlighet till ”kontrollfrågor”, men även möjlighet att utveckla sina svar ytterligare. Eftersom jag vill att eleven ska ha med sig en frågeställning in i klassrummet – en Entranceticket – så såg jag till att lägga in det i slutet av flippen. Det ger mig som pedagog en möjlighet att redan innan lektionen ta del av de frågor eleverna har med sig, och en bättre möjlighet att förbereda nästa lektion!

När jag kände mig nöjd med resultatet klickade jag helt enkelt på knappen ”Publish” uppe i högra hörnet.

Min käre VUK-kollega fick bli min elev, testköra flippen och svara på frågorna. Vi kunde båda två konstatera att det är ett ypperligt verktyg för att skapa mer elevaktivitet och ett verktyg för pedagogen att få bättre kontroll på vilka elever som sett flippen, hur de har förstått innehållet och vilka frågor de tar med sig till lektionen. Helt enkelt ett mycket användbart verktyg i det flippade klassrummet!

Efter att eleven svarat på alla frågor, kan eleven själv gå igenom sina svar och ändra om man vill. Då klickar man helt enkelt på ”Show my responses”. Givetvis har eleverna också en möjlighet att se om flippen, genom att klicka på ”Replay”. Enkelt och lätt att överblicka!

zaption1

Jag som pedagog får en överblick och kan ta del av alla elevers svar. Det gör jag genom att klicka in på ”Tour analytics”. Här kan jag få en mängd olika information, exempelvis antal tittare/dag, antal elever som svarat på alla frågor och hur länge eleverna tittat på flippen.

blogg

Jag kan även, genom att klicka på ”Viewers”, se namn på de elever som sett på flippen.

blogg1

Men, givetvis det mest intressanta, genom att klicka på ”Responses” i mitten, så får jag fram alla elevers svar. Beroende på vilken typ av fråga jag valt, så ser svaren lite olika ut. Har jag valt en flervalsfråga visas det genom staplar till höger, är det en öppen fråga får jag dels ta del av svaret, men Zaption skapar även ett ”ord-moln” av de mest frekventa orden eleven använt sig av.

zaption3

zaption4

zaption5

Men hur gör jag då för att dela flippen med mina elever? Jo, jag klickar på den ”Tour” (flipp) jag vill dela och sen väljer jag ”Share” i högra hörnet.

start

Då får jag fram några olika alternativ. Antingen kan jag använda länken och dela med eleverna, eller bädda in koden (exempelvis i en blogg eller en lärplattform). Ännu smidigare är givetvis om man använder Zaptio som en del av sitt Google Classroom – då finns det en ikon som du direkt kan klicka på och dela med Google Classroom! Kan man annat än älska dagens digitala möjligheter!?!

zaption10

Så, det här var en steg-för-steg manual hur du gör om du, precis som jag, är nybörjare på Zaption! Är du nyfiken på att ta del av mitt färdiga resultat? Du hittar flippen här – vill du använda den i din undervisning så varsågod 🙂

http://zapt.io/tfvegww4

Ps. Här hittar du Sarahs fantastiska Zaption-instruktionsflippar!

http://screencast.com/t/J6Y5Iz6nYf (Del 1)

http://screencast.com/t/8PBsZ5xp (Del 2)

Stort tack till Sarah – både för tips, feedback och för instruktionsflipparna! #Detutvidgadekollegiet när det är som allra bäst!

Zappa lugnt och trevlig helg!

 

 

 

Play it again, Sam

Då och då får jag frågan hur det kommer sig att jag skriver så mycket om flippat klassrum och förmågor i min SO-undervisning, men inte lika mycket om min undervisning i engelska. Jag vet att många språklärare efterfrågar mer input kring flippat och förmågor i kombination med språkundervisning, så detta inlägg är främst riktat till er 🙂 I detta första inlägg kommer jag främst fokusera på användandet av flippar och hur jag arbetar flippat i engelska, nästa inlägg blir med fokus på förmågor.

Anledningen till varför jag inte skriver lika mycket om hur jag arbetar flippat och med förmågor i engelska, är helt enkelt en fråga om prioritering och tid. Jag undervisar 5 klasser i SO, medan jag enbart undervisar en klass i engelska. Klassen är en åk. 9, och jag har haft klassen sen de började på högstadiet. Jag bytte arbetslag i höstas, men behöll denna klass, just för att de skulle slippa att byta lärare sista året, alla vet vi hur viktigt det är med kontinuitet för eleverna, inte minst då det gäller undervisande lärare.

I åk. 9 så har eleverna på Östergårdsskolan 2 klocktimmar engelska i veckan. I mitt tycke, alldeles för lite… De som har engelska som B-språk får tre lektioner till, men då är det inte jag som är undervisande lärare (även om jag givetvis har ett samarbete med deras B-språks lärare) För att inte göra saken bättre, så ligger en av veckans två engelska lektioner fredag eftermiddag mellan 14.00 och 15.00, men, det är de förutsättningar jag har att rätta mig efter, och det är utifrån dessa förutsättningar som jag lägger upp min planering.

För mig så utgår både flippat klassrum och arbetet med förmågor från ett kollaborativt arbetssätt i klassrummet. Eleverna arbetar i basgrupper, och jag utgår från processpedagogik där jag låter elevernas arbete i basgrupperna hela tiden vara i centrum för undervisningen, överföring av kunskap mellan elev-elev, istället för den mer ”traditionella” överföringspedagogiken, där det oftare handlar om överföring av kunskap mellan lärare-elev. Detta fokus på kollaborativt lärande och basgrupper använder jag i lika stor utsträckning i engelska som i SO. Den klass jag undervisar i engelska är även en av de klasser jag undervisar i SO, så basgrupperna är desamma i båda ämnena.

Min SO-undervisning bygger mycket på att synliggöra för eleverna, både förmågor, syfte och uppgifter via våra bloggar. I engelska har jag använt mig av en elevblogg, engbloggalfa, en blogg som sedan i höstas dock ligger på is, mycket pga ovan nämnda ändring av arbetssituation. Min åsikt är, att för att en elevblogg ska vara ett levande verktyg så måste den aktivt användas, uppdateras och hela tiden ligga i fas med elevernas undervisning. Den tid det tog för mig att uppdatera klassens blogg, var helt enkelt inte representativ för den procent av min tjänst som engelska-undervisningen utgör, och jag har istället valt att lämna ut mer ”traditionella” planeringar i form av häften. Där kan jag lägga tid på att planera upp en kurs, med övningar, uppgifter och länkar till olika Youtubeklipp (flippar), men sedan under kursens gång så finns materialet färdigt och jag behöver inte lägga ytterligare tid på att uppdatera via blogg. Dock använder jag vår Facebooksida, SOalfa, för att hjälpa eleverna att länka olika klipp från Youtube.

Elevernas gamla engelska-blogg finns kvar, och här finns exempel på hur jag flippar klassrummet i engelska (en blogg är ju inget som är ”nödvändigt” för att börja flippa, det är bara smidigt att kunna samla allt på ett ställe 🙂 ) Det finns många bra flippar som man kan använda sig av i sin språkundervisning. Jag vill verkligen slå ett slag för engVid, som är en gratissida på internet med många olika videos att använda i sin undervisning.

engvid

Lektionerna du kan söka på är uppdelade i nybörjare, medel och avancerat, och du kan även söka på ämne så du hittar just det ämne som passar din undervisning och dina elever. Det är lätt att söka på sidan, och enkelt att hitta just det som du letar efter!

engvid

Något som vi övar mycket på under lektionerna är givetvis den kommunikativa förmågan. I engelska så handlar den kommunikativa förmågan mycket om att kunna göra sig förstådd i tal och skrift, men även att kunna variera och anpassa sina muntliga och skriftliga framställningar till olika mottagare. Det där med att variera sig är faktiskt lättare sagt än gjort…

När eleverna exempelvis ska framföra åsikter är det lätt att de fastnar i samma mönster ”…I think that….” För att kunna utveckla sin kommunikativa förmåga, gäller det givetvis att eleverna ges mycket möjlighet att öva på just det som vi sedan ska bedöma eleverna i. Ett av de arbetsområden vi har arbetat med heter ”State your opinion” och jag fick mycket hjälp av att använda mig av engVid och deras flippade genomgångar, som var tydliga, konkreta och enkla för eleverna att förstå. Nedan följer ett exempel på en flipp som eleverna använt sig av.

Uppgiften de hade att göra hemma var att, förutom att titta på flippen, skriva ner tips på vanliga uttryck som de kan använda i början av en mening när de ska uttrycka sin åsikt. När eleverna sedan kom tillbaka till skolan, samlade vi alla exempel på tavlan som eleverna skrivit ner och resten av lektionen ägnades åt olika muntliga övningar då eleverna fick träna sig i att variera sin muntliga framställning, just genom att använda olika sätt att uttrycka sina åsikter på.

Genom att flippa lektionerna, skapar jag mer utrymme och tid för eleverna att själva vara aktiva, istället för att det är jag som pratar, är det eleverna som tillsammans lyfter fram det som de har lärt sig genom att titta på flippen. De stora skillnaderna mellan att flippa sin genomgång mot att hålla den i klassrummet är, dels att eleven kommer mer förberedd till lektionen, dels att det skapas mer utrymme på lektionen till processpedagogik, samarbete och överföring av kunskap mellan elev-elev, men även att eleven ges en möjlighet att ta del av genomgången så många gånger som varje elev känner att just han/hon behöver, för att kunskapen verkligen ska ”fastna”.

Nu håller vi som bäst på att förbereda de muntliga nationella proven, och flera av eleverna sitter och tittar igenom gamla flippar, för att få en repetition av det vi lärt oss om att variera sin muntliga och skriftliga framställning. Det gamla uttrycket ”repetition är kunskapens moder” stämmer väl in på det flippade klassrummet, där eleven ges möjlighet att lyssna/titta på genomgången när, var och precis så många gånger,som eleven själv känner att han/hon vill och behöver.

Play it again Sam!

Fröken Flipps Frågelåda, del 2

I våras sammanfattade jag några av de mest frekventa frågor jag får om mitt flippade klassrum i ett inlägg som jag döpte till Fröken Flipps Frågelåda. Nu tror jag minsann att det är dags för en uppföljning.

Förra veckan publicerade www.pedagogskanenordvast.se den föreläsning som jag höll i Helsingborg v. 44, i sin helhet. Föreläsningen var 1 1/2 timme lång och innehåller de mesta av de tankar som jag har kring syn på lärande, hur jag tänker kring flippat lärande, att använda IKT för att främja kommunikation, delaktighet och engagemang, både i och utanför klassrummet. Några entusiastiska själar har lyssnat sig igenom hela föreläsningen på Youtube och i helgen fick jag några intressanta och tankeväckande frågor utifrån denna föreläsning utav en Twän i det utvidgade kollegiet. Först tänkte jag maila henne svaren, men med hennes tillåtelse fick jag lov att istället publicera frågorna här på bloggen och skriva ett ”öppet svar”. Kanske är det fler personer som undrar samma sak! Here we go!

1. Får du verkligen med varenda elev så att det räcker till betyg? Jag talar inte om engagemang från deras sida, men tänker på om du ex haft nyanlända elever utan skolbakgrund som på kort tid ska kunna nå målen, och om du i så fall har ”knep” som jag inte känner till idag.

Ha ha jag önskar givetvis att jag hade haft något magiskt knep att ta till för dessa elever, för precis som du skriver så handlar det i de flesta fall inte om att eleverna inte är motiverade, men att de än så länge saknar, antingen stora delar av svenska språket, eller pga skolbakgrund i sitt hemland inte fått de kunskaper med sig som krävs för att de ska kunna komma in i klassen och direkt nå betyget E. Jag har flera elever som har bott i Sverige en kortare tid. Vi har en förberedelseklass dit eleverna går de första månaderna. Men p.g.a flera orsaker, bl.a givetvis på den ökade strömmen av flyktingar från Syrien, så gör det att den tid som eleverna förr befann sig i förberedelseklass, har kortats ner betydligt.

Sedan en tid tillbaka har vi infört ett utslussnings-system som går ut på att eleven följer med sin blivande klass en vecka på samtliga lektioner, för att lära känna klasskamrater och lärare. Därefter sätter sig undervisande lärare i arbetslaget och gör ett schema över de lektioner som vi anser är lämpliga att eleven deltar på inledningsvis (mycket beroende givetvis på språk och tidigare skolbakgrund). Efterhand slussas sedan eleven in i de övriga ämnena. Hur lång tid denna utslussning tar, är givetvis väldigt individuellt utifrån elevens behov.

Första tiden i klassen räknar jag inte med att eleven ska nå betyget E. Det handlar mycket om att eleven ska få stimulans av jämnåriga, möta språket, få den viktiga sociala delen. Men givetvis ska även kunskaper inhämtas som kommer göra det möjligt för eleven att nå E (eller högre). De elever jag har och som har rätt till STN-stöd (stöd till nyanlända) går t.ex iväg från SO:n en gång/v och får studiehandledning på modersmålet. Då har jag och studiehandledaren en dialog om det vi läser just nu och vad de kan gå igenom och/eller repetera.

Vi har inga ”små fasta grupper”, utan alla elever går i helklass. Dock består stödet på Östergårdsskolan bl.a. av Språkverkstaden. Denna utnyttjas flitigt av nyanlända elever. Om vi i klassen t.ex ska gå igenom en text eller lyfta begrepp, så kan jag sända eleven, som jag anser behöver ha extra stöd, till språkverkstaden just den lektionen. Jag ringer givetvis ner eller avtalar i förväg om att eleven kommer och vad jag önskar att eleven får hjälp med. I språkverkstaden arbetar två pedagoger, varav en specialpedagog, och där finns möjlighet att få den extra hjälp som kan tänkas behövas.

Förutom detta så säger dessa elever att mitt arbete med flippar underlättar när de ska ta del av fakta. De kan pausa, se om, slå upp ord och repetera. På lektionen använder vi mycket bilder och försöker göra undervisningen så konkret som möjligt, bla med hjälp av sambandskort och modeller.

Men om jag får alla till betyget E direkt när de stiger in i klassrummet? Nej, kunskap och lärande sker inte över en natt. Jag har elever som inte når betyget E, men som jag ser är på god väg och med ännu mer träning med all sannolikhet kommer nå målen så småningom. Festina lente!

2. Jag är insnurrad på våra kunskapskrav och att göra uppgifter som tränar och bedömer dessa. När du jobbar och talar så mycket om förmågorna i TB5 – tänker du att du automatiskt får med dig alla kunskapskrav eller tänker du att TB5 blir det viktiga eller ser du till att alla kunskapskrav kommer med?

Jag utgår alltid från kunskapskraven när jag bygger arbetsområden/kurser och lektioner. I SO är det relativt enkelt att få med analysförmågan, komunikativa förmågan, begreppsförmågan och informationshanteringsförmågan. I vissa ämnen, tex historia, blir analysförmågan stor. I andra ämnen tex samhällskunskap, kanske den kommunikativa förmågan och/eller informationshanteringsförmågan blir större. Den metakognitiva förmågan finns med hela tiden, tack vare den formativa bedömningen, men är ingen förmåga som jag bedömer i mina ämnen. Jag tänker inte att jag måste ha med alla förmågor i alla arbetsområden eller lektioner, utan utgår istället för kunskapskraven och ser vilka förmågor som jag får med.

På vår skola har vi, tillsammans med de överlämnande skolorna, gjort en läsårsöversikt på vad vi ska läsa i de olika ämnena, i de olika årskurserna. Så inget ”glöms bort” mellan stadierna. I och med att Östergårdsskolan är en 6-9 skola, är det viktigt att vi och de överlämnande skolorna är överens om vad som ska läsas (med tanke på att 6:orna har NP när de kommer till oss)

3.  Funderar på att du och eleverna blir så trötta av undervisningen. Tänker du att det är övergående – inkörning eller fungerar det för att det är ”lugnare” på andra lektioner? Tänker nämligen att det blir för intensivt för eleverna om det är så att de ska bli slutkörda på varje lektion – eller menar du egentligen att det blir så ibland bara.

Jag märkte tydligast i början när jag flippade lärandet att både jag och eleverna blev trötta. Jag var nog lika otränad som eleverna… Jag flög runt som en visp och tänkte att jag måste vara i alla basgrupper samtidigt. Nu har jag nog en lite mer avslappnad inställning. Det handlar fortfarande om att jag mer fungerar som en GPS och guidar eleven utifrån där eleven befinner sig i sitt lärande, men jag tror även att det har att göra med att eleverna är mer medvetna om var de befinner sig och framförallt hur de själva kan göra för att komma vidare (vem de kan ta hjälp av, vilka verktyg de kan använda). I början var mycket nytt, IKT, analysmodeller, stödmallar, nu känns det som att både jag och eleverna blivit lite mer varma i kläderna.

Men visst kan det vara så, att ju fler lärare på skolan som arbetar språkutvecklande, med förmågor, flippar sitt lärande, desto mer intensivt blir det för eleverna. Många lärare startar upp sina lektioner med några minuters friskrivning, eleverna är vana vid att skriva mycket och arbeta med EPA-metoden. Vi lärare märker att eleverna får mer och mer vana, den träning de får i en förmåga i ett klassrum hjälper eleverna i nästa klassrum.

Det är intensiva lektioner för eleverna, men samtidigt så säger de att de inte känner sig lika stressade. Hemarbetet består enbart av flippar, det vi tränar på lektionerna är det som jag bedömer. Eleverna känner sig trygga med att det vi ska lära oss är det vi gör på lektionerna, de måste inte gå hem och ”råplugga” inför ett prov.

För att citera Dylan Williams:

Om eleverna går ifrån lektionen mindre trötta än vad du är kan det vara läge att ändra arbetsfördelningen 🙂

4. Funderar på om din blogg och sida och så fungerar så bra (förutom att det är bra innehåll på dem) för att de andra lärarna inte har samma sak. Skulle det fungera om alla ämneslärare gjorde lika. Fast här tänker jag att det viktiga väl är att komma överens med eleverna – hur vill de ha det? Vad funkar för dem?

Ja så tänker jag med. För mig är bloggen ett bra redskap där jag samlar allt, flippar, bedömningsuppgifter, planeringar. Jag vet andra lärare som gör samma sak, men använder t.ex Fronter. Varför jag lägger ut allt på bloggar är för att det är ett forum där eleverna känner sig hemma. De är vana att läsa bloggar, de kan lätt komma åt informationen utan inloggning och lösen. Min erfarenhet är att ju mer jag kan underlätta för eleven att lätt komma åt information, desto större chans att de faktiskt tar del av den…

Men lyssna på dina elever, låt de vara med och påverka och bestämma! Blogga inte för bloggandets skull – både du och eleverna måste ju känna att ni har någon användning av det!

5. Hur mycket flippar du själv? Visst hade du ”bara” flippar någon gång i veckan?

Ja jag har ca en flipp i veckan. Just nu har jag historia, både med mina åttor och nior och då använder jag många ”färdiga flippar” i forma av autentiskt material från Youtube. Samma sak där, sitt inte och ta tid med att spela in egna flippar bara för ”sakens skull”. Mitt syfte med att använda material i form av bl.a arkivfilmer, är att eleverna då får se ”på riktigt” tex hur Hitler lär när han höll ett tal, inte bara höra mig berätta om hur Hitler var som talare. Eleverna säger själva att de vill ha en blandning, de vill ha Powerpoints inspelade med fakta i korta punkter som jag berättar kring, och sen vill de även ha filmer som är ”roligare” 🙂 Har även fått höra att andra lärares presentationer på Youtube är ”betydligt roligare än mina”… Inte lätt med så tuffa kritiker 😉

För att arbeta med förståelse kring den fakta de tar del av krävs det att eleverna får tid till att utveckla denna förståelse. Samma sak här – festina lente! Är det viktigaste hur mycket ni hinner eller hur mycket eleverna faktiskt lär sig?

Oj, nu blev det ett långt och fullspäckat inlägg! Hoppas att ni fick svar på några av era tankar och funderingar! Är du nyfiken på föreläsningen som väckte dessa tankar och frågor? Spana in länken nedan!

Ps. Stort tack till Pedagog Skåne Nordväst som filmade och publicerade föreläsningen!

Tips på artiklar/litteratur – Kelly Walsh

I tidigare inlägg har jag tipsat bl.a om Daniel Barkers bok Flipped Classroom samt Aaron Sams och John Bergmans bok Flip your classroom. Jag tänkte här ta tillfället i akt att tipsa om en annan av de mer välkända frontfigurerna då det gäller flippat klassrum, nämligen Kelly Walsh. Kelly Walsh arbetar på College of Westchester, men är även grundare till websidan EmergingEdTech, en websida som fokuserar på hur man kan implementera IKT i sin undervisning för att skapa lektioner som engagerar och utvecklar eleverna. En 2 minuter lång flippad introduktion till websidan får ni här:

Kelly Walsh har förutom denna websida även skapat en sida som är direkt inriktad på Flipped Classroom. På websidan www.Flippedclassroomworkshop.com  hittar du bl.a en Online Training Workshop där du under fyra veckor får lära dig grunderna inom Flippat Klassrum, testa olika verktyg, få kunskap hur du kan använda tiden i ditt klassrum och få ta del av några av världens ledande ”flippares” tankar kring fördelar med flippat klassrum, utmaningar man stöter på och saker man bör undvika för att lyckas i sitt flippande! Åh vad jag önskar att jag kunde ta del av denna workshop…Anmälningsavgiften är dock 200 $ så det gäller att man lyckas övertala sin rektor vilket utmärkt tillfälle till fortbildning detta är 😀 Som argument kan man ju ha att den är Online, vilket sparar både  transportkostnad/boendekostnad + att den startar den 29/6, så inkräktar inte på ordinarie 45 timmars arbetstid/vecka 🙂 I och för sig innebär detta ”sommarjobb” men det är ett arbete jag mer än gärna skulle tacka JA till!

Känner man att man inte vill lägga vare sig semestertid eller pengar på denna kurs, kan man ändå beställa kurslitteraturen till det betydligt billigare priset 20 $ (i PDF format, men finns även som inbunden). Denna bok, Flipped Classroom Workshop-in-a-book, har fokus på hur du kan gå tillväga för att implementera flippat klassrum i din undervisning. En bok jag inte hunnit läsa, men definitivt planerar att beställa. Som flippare längtar man efter att läsa alla de där konkreta tipsen, få ta del av användbara verktyg och få vetskap om allt material som redan finns där ute på webben, tillgängligt och redo att användas i ens egna flippade klassrum!

BookcoverFinal-halfsize

På Kellys websidor hittar man även många intressanta och läsvärda artiklar, bl.a. tycker jag att artikeln ”Flipped teaching and learning- A form of blended learning that just makes sense” på ett lättfattligt sätt förklarar fördelarna med Flippat Klassrum. Kanske en modell att ha i åtanke om man ska presentera arbetssättet för kollegor/elever/föräldrar 🙂

FlippedClassroom-BlendedLearning-MakesSense

Hoppas några av mina tips kan komma till användning! Trevlig läsning 🙂

Höga förväntningar

Vi säger ofta att höga förväntningar på våra elever hjälper eleverna att prestera högre resultat. Jag tror att höga förväntningar på eleverna gynnar elevernas kunskapsinlärning och genom tydliga instruktioner, formativ undervisning, handledning och stöttning från lärare och kamrater, så kan eleverna nå dessa högt ställda förväntningar.

Jag anser att Mitt Flippade Klassrum ger mina elever de bästa förutsättningarna för att de ska lyckas nå de höga förväntningar jag har på eleverna. På lektionerna har jag skapat tid och möjlighet för eleverna att öva på de förmågor som jag sedan förväntar mig att de ska visa att de behärskar. Inte bara på en ”utantill-nivå”, utan jag förväntar mig att eleverna sen ska kunna visa förståelse och kunskap på ett mycket djupare plan än att kunna återberätta fakta.

Men vad har eleverna för förväntningar på mig som lärare? Om elever kommer in till ett klassrum utan höga förväntningar på sin lärare – vilka resultat kommer vi då se i klassrummet? I denna flipp presenteras 10 olika förväntningar som elever har på sin skolgång. Det är inga förvånande förväntningar. Inga förväntningar som är omöjliga att uppfylla. Det är ungefär samma förväntningar som jag skulle sätta upp på min topp-10 lista över vad jag förväntar mig av min arbetsplats.

1. Relationer – är jag ”en i mängden” eller har jag personliga relationer till människorna i min omgivning?

2. Är det relevant för mig – berättar någon för mig varför jag ska lära mig/genomföra detta?

3. Tid – har jag tid för att lära mig det jag ska, tid för att skapa förståelse för det jag gör?

4. Timing – kan jag göra saker i mitt tempo när det passar mig och mina behov?

5. Lek – har jag möjlighet att testa mig fram? Göra misstag och sen lära mig av dessa? Eller är varje lektion ett tillfälle då jag bedöms?

6. Övningstillfälle – har jag möjlighet att öva de förmågor som jag kommer bli bedömd på?

7. Valmöjlighet – kan jag bestämma över vad, när och hur jag ska ta in kunskap och visa vad jag lärt mig?

8. Autentiskt – Har jag nytta av detta även utanför skolan/mitt arbete? Har det jobb jag lägger ner någon betydelse för samhället utanför?

9. Utmaning – Blir jag utmanad i mitt arbete och märker jag själv/visar någon för mig  att jag hela tiden utvecklas?

10. Entreprenöriellt lärande – är det jobb jag lägger ner enbart teoretiskt, eller får jag möjlighet att applicera det IRL?

Förväntningar vi alla delar. Jag förväntar mig att mina chefer utmanar mig, ger mig möjlighet att testa mig fram, låter mig göra misstag och lära mig av dessa utan att för den skull dra ner på min lön varje gång jag inte lyckas med exakt det jag planerade från början.  Jag förväntar mig att jag får göra saker som är relevanta för mig, som utvecklar mig som pedagog. Jag förväntar mig att mina chefer ger mig tid för att genomföra det som de kräver att jag ska göra och  även ger mig valmöjligheten när och hur jag ska genomföra det. Basic fact.

Kan jag då som pedagog komma in i mitt klassrum och tro att mina elever inte har några som helst förväntningar på mig och mina lektioner? Kan jag undervisa i tron att inget utav det jag själv kräver av min arbetsplats har betydelse för eleverna på deras arbetsplats? Självklart inte. De har precis samma förväntningar som jag själv har!  Eleverna måste ha samma rätt till  höga förväntningar på min undervisning och på mig som pedagog som jag har på eleverna!

Slutsats – för att eleverna ska nå en hög måluppfyllelse, för att eleverna ska kunna prestera sitt absolut bästa, så  handlar det  inte enbart om vilka förväntningar vi har på  våra elever, utan lika mycket om vilka och hur höga förväntningar eleverna har på oss. Känner du till vilka förväntningar dina elever har på dig?

Jan Björklund och tankar kring skolan

”Skolverket behöver hjälpa till för att utveckla skolan”. Så uttryckte sig Jan Björklund i TV4 Nyhetsmorgon i morse.  Ja i mina ögon är det en självklarhet att Skolverket ska spela en mycket viktig roll i att utveckla skolan. Utveckling kan inte bara komma underifrån. Utveckling måste även komma ovanifrån. Med rätt förutsättningar kan vi lärare få större möjligheter att öka kvalitén på vår undervisning.  Att ”avbyråkratisera” läraryrket är ett viktigt steg i rätt riktning. Vi lärare måste få tid att utveckla det som faktiskt är vårt huvuduppdrag – vår pedagogiska roll i klassrummet. Först när vi får denna värdefulla tid kan lärare känna glädjen med att utveckla, fördjupa och tänka i nya banor. Lärarens kreativitet och nytänkande får aldrig dränkas av en orimlig mängd pappersarbete!

Missade du intervjun? Då har du möjlighet att se  klippet från TV4 Nyhetsmorgon här

images

Det flippade klassrummet – penguin style!

En animerad video som på mindre än 2 minuter förklarar lite av vad ett Flippat Klassrum innebär 🙂 Eftersom begreppet innefattar så oerhört många delar, och hur det flippade klassrummet ser ut skiljer sig från lärare till lärare, så finns det inte bara ett svar på vad ett flippat klassrum är. Det gäller att plocka godbitar och inspireras av andra för att sen skapa sig sitt egna flippade klassrum – anpassat till just dina förutsättningar och dina elevers behov!

Animeringen publicerad av MediaCore