Höga berg, djupa hav – 3D i undervisningen!

De flesta har, om inte en hel klassuppsättning, så åtminstone en eller två i klassrummet. De flesta exemplaren är rätt nötta, vissa så föråldrade att de inte alls stämmer överens med verkligheten längre. Eleverna bläddrar, tittar, letar, kopplar i hop platser med egna resor, med hemländer, med platser de besökt och platser de drömmer att åka till. En bok som rymmer hela världen innanför dess pärmar. Jag pratar givetvis om den välkända Atlasen. 

ladda ned

När eleverna har geografi, i mitt fall på högstadiet, så är det första eleverna frågar ”vilken världsdel ska vi lära om oss nu?” och tätt därefter ”när ska vi ha test på alla floder, städer, berg och länder?”

Det är i och för sig sant, eleverna ska, i enlighet med kunskapskraven i geografi, bedömas utifrån deras kunskap om geografiska lägen och namngeografi. Eleverna ska kunna beskriva läge på, och storleksrelationer mellan, olika geografiska objekt (KK geografi åk 9).

Just detta kunskapskrav är ett av de kunskapskrav som i många fall brukar rendera i ett summativt test i slutändan. Ni vet, ett sånt där test då eleverna bl.a ska kunna placera ut länder, städer, floder och berg på en blindkarta. Oftast så var min arbetsgång fram till detta test rätt likt från gång till gång. Vi började med att lyfta fram centrala begrepp så som gradnät, breddgrad, ekvator, vändkrets. Vi öppnade kartböckerna tillsammans och tittade på de olika färgerna. Vilka färger symboliserar berg? Vilka färger symboliserar hav? Skog? Hur ser man höjdskillnader på en karta?

Eleverna får en platt bild av världen, en platt bild av ett jordklot, som vi sedan länge har konstaterat är allt annat än just platt. Kanske är det dags att rita om den bild vi ger av världen i våra klassrum?

Varför ska eleverna känna till en Atlas? Vad är syftet med att veta vad Moldaviens huvudstad heter, var Nilen har sitt delta eller hur högt Afrikas högsta berg är? Alla dessa kunskaper är kunskaper som är ett knapptryck bort, googlebara (ja, förutom när man spelar TP då..). Är det viktigt att eleverna lär sig dessa namn utantill? Ja, säger säkert några. Det hör till allmänbildning och kunskap. Nej, säger med största sannolikhet andra. Varför lära sig utantill, om man inte har något annat syfte med den kunskap än att just kunna den, utantill?

Men vi får inte glömma bort att ämnet geografi är så betydligt mycket mer än blindkartor, berg, floder och städer.

I syftestexten för geografi  (Lgr 11) står att läsa:

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.”

Vidare står att eleverna ska få kunskap i att:

”Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” (syftestext)

”Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling” (syftestext)

Så, vad är då syftet med geografi? Vi kan konstatera att de utmaningar som dagens ungdomar, framtidens världsmedborgare, står inför, handlar rätt lite om att lära sig Europas länder utantill, men betydligt mer om hur Europa, och resten av världen, ska klara av dagens och framtidens utmaningar, inte minst när det gäller miljö och klimatfrågor. Hur kommer människans påverkan på naturen fysiskt förändra hur vår jord ser ut och vilka utmaningar ställs mänskligheten inför då?

Vad händer t.ex om havsnivån, som en följd av växthuseffekten och en utbredd nedsmältning av landisarna, höjs med, låt oss säga, upp till en meter de kommande hundra åren? Vad kommer hända med världen som den ser ut idag då? Hur många kartböcker kommer få ritas om och, framförallt, hur många städer och byar kommer att bli obeboeliga p.g. översvämning? Vilken roll spelar det om du bor på en ö i Stilla Havet, eller uppe i en bergsby i Himalaya?

Jorden är allt annat än platt, men ibland kan det vara svårt att skapa en 3D bild av hur världen ser ut, i syfte att kunna reflektera kring konsekvenser av människan, och naturens, egna processer.

Men om inte dagens unga ges möjlighet att få en bild av morgondagens utmaningar, hur ska vi då rusta dom för att möta just dessa?

I helgen var jag på Tom Tits i Södertälje. En av de saker som fångade mitt intresse allra mest, var en sandlåda som står i entréplan. Egentligen ser den rätt anspråkslös ut, en sandlåda på ben, några spadar, men inte en enda hink i sikte. Vad ska man med den till liksom? Ända tills projektorn tänds.

image

Projektor i taket ovanför ”sandlådan”.

image

När projektorn tänds synliggörs en topografisk 3D-karta, en bild projiceras på sanden där du kan följa hur vatten- och landnivån förändras, se hur vattnet rinner nya vägar och färgerna i kartan ändras, beroende på hur du väljer att omfördela sanden.

En av uppgifterna kopplade till den topografiska kartan, som bl.a lärarstudenter som kommit till Tom Tits fått möjlighet att pröva, är att rädda Amsterdam från översvämning (en uppgift som skulle gå lika bra att applicera på elever i grundskolan). Till sin hjälp har de, förutom den topografiska kartan, en plaststad som symboliserar Amsterdam, men också tillgång till skumplast, pappersmuggar och en sax. Studenterna får använda dessa hjälpmedel för att hitta lösningar för att försöka rädda Amsterdam undan översvämning utan att ändra stadens position.

Här finns givetvis fantastiska möjligheter att, dels väva in geografiämnets syfte och innehåll, men även låta elever träna sig i, och utveckla, några av de entreprenöriella förmågorna som vi hittar i läroplanens första kapitel.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11, kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag)

Det första studenterna får göra är att diskutera inom gruppen och utveckla en teoretisk lösning på uppgiften. Därefter får de modellera i lådan, testa och undersöka om hypotesen de formade fungerade. De får använda muggarna och skumplasten och de har tillåtelse att klippa och bygga om såväl plasten som muggarna.

Efter att studenterna, antingen fått sin hypotes bekräftad, eller fått möjlighet att pröva och ompröva, får de tillsammans reflektera kring frågor kopplade till uppgiften.

  • Vad händer om havsnivån ökar?
  • Tror Du att detta kommer att ske i framtiden?
  • Vilka områden är speciellt utsatta? Ge exempel och motivera varför
  • Vilka fler konsekvenser inträffar vid en förhöjd havsnivå?
  • Vad kan den förhöjda havsnivån bero på?
  • Går det att förhindra en förhöjning av havsnivån? Ge exempel på hur vi fysiskt kan förändra förhöjningen genom ex förändringar i livsstil, politik, industri, konsumtion
  • Ge exempel på saker du kan förändra i din vardag för att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling

Vad är då vinningen med att använda den topografiska 3D-kartan i undervisningen? Efter att själv ha testat att ”bygga om” havs- och landnivån, kan jag konstatera att pratar vi motivation, nyfikenhet och lust till lärande funkar det betydligt bättre för mig när jag får en spade och fysiskt kan testa vad som sker när jag gräver och bygger i sanden. Det väcker en större lust och nyfikenhet att testa, utforska, pröva och ompröva, än vad som hade skett om jag fått en Atlas placerad i handen. Men det skapar även en större förståelse kring hur en karta är uppbyggd och hur jorden befinner sig i ständig fysisk förändring.

image

Fröken Flipp utforskar världen 😊

Det är dagens unga som ska möta och lösa morgondagens utmaningar, därför borde det vara en självklarhet att vi skapar så många bilder som möjligt för eleverna, för att få dem att börja reflektera kring vilka lösningar de ser framför sig och vad som krävs för att de själva ska kunna vara med och förändra framtiden!

Blindkartor, utantill- och rabbelkunskap i all ära. Men vi får inte glömma bort att vårt uppdrag sträcker sig långt utanför kunskapskraven!

Vårt uppdrag sträcker sig långt in i framtiden och det är NU vi har en möjlighet att ge eleverna så många bilder som möjligt, för att skapa förståelse för en komplex värld, en komplex verklighet och, inte minst, en komplex framtid…

Lotta

 

 

Annonser

En bra start!

Idag gästbloggar jag på #Skolvåren, om vikten av en bra start på varje lektion!

Ta gärna del av mina tankar – ni hittar inlägget här:

www.skolvaren.wordpress.com

Lucka 10 av 24 i #skolvårens julkalender för 2015 på temat Dela som du lär. Tanken med årets julkalender är att leverera 24 konkreta ”det här kan jag göra nu” tips från 24 #skolvårare, för att göra skolan/lärandet/undervisningen bättre. Så följ årets julkalender från #skolvåren och få dig till dels sånt som görs runt om i landet, och kanske tom utanför det (!), med önskad effekt, saker som bevisligen gör skillnad, och som kanske kan inspirera dig att våga testa ett nytt grepp!”

Julkalender

I guds namn?

Än en gång har ett avskyvärt terrorattentat ägt rum i världen, utfört av människor som säger sig följa Guds ord, som utger sig för att vara de enda ”sanna” muslimerna.

I våras, när mina elever i åk. 8 hade religion, arbetade vi med extremistiska grupper med fokus på bl.a IS, både med anledning av terrorattentatet mot Charlie Hebdo, men framförallt därför att eleverna själva mött människor som uppmanat till Jihad mot ”de otrogna” (detta var något som även uppmärksammades av media och som spreds via sociala medier till eleverna)

Jag tror inte på att sopa information under mattan. Jag tror på att lyfta fram det i ljuset, diskutera, vrida och vända på argument, kritiskt granska, syna och bemöta. I läroplanens andra kapitel lyfts det fram att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden”. Det står vidare att ”Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet”.

Nedan följer den planering som mina elever arbetade med kring IS och islamistisk extremism, kanske kan den komma till användning för just dig och dina elever.

I skolan

Alla

  • Vi läser tillsammans texten ”Detta är Islamiska staten” och diskuterar vad vi vet om IS.
  • Vi tar reda på innebörden av begreppet Jihad och diskuterar hur begreppet Jihad tolkas av extrema grupper.

Vi tittar på dokumentären från Uppdrag Granskning där vi möter den svenska IS-soldaten Adam från Göteborg och får lyssna till hans berättelse om vad det var som fick honom att lämna ett liv i Sverige för att strida för Islamiska Staten.

Basgrupp

Titta på videon som visar unga svenska män som strider för Al Qaida. Diskutera i basgruppen och skriv ner era tankar och diskussioner kring följande frågeställningar (alla i basgruppen antecknar):

  • Vad tror ni får en ung svensk kille, eller tjej, att välja att strida för extremistiska grupper?
  • Vilka argument ger personerna i filmen för att locka unga muslimer att strida för Al Qaida/IS?
  • ”Under skuggan av svärdet finns paradiset”. Vad menar personen i filmen med dessa ord?
  • Vilken roll tror ni att sociala medier spelar när det gäller att få ut budskap och locka unga tjejer och killar att ansluta sig till Al Qaida, IS (eller andra extremistiska grupper)?
  • Din bästa vän ringer dig en dag och berättar att han/hon har bestämt sig för att åka till Syrien och strida för IS. Han/hon försöker övertala dig att följa med. Vilka blir dina motargument? Utveckla dina argument och bemöt även de argument du tagit del av i filmen/flippen ovan.

Basgrupperna delar med sig muntligt i helklass! 

När plan A inte funkar…

Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska. Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år.

När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull.

När jag skapar uppgifter utgår jag alltid från förmågorna kopplade till kunskapskraven. Vilka förmågor är det som eleverna ska utveckla i detta arbetsområde och hur ska jag lägga upp lektionerna för att eleverna ska kunna öva dessa förmågor så mycket som möjligt?

Jag försöker alltid skapa så mycket stöd jag bara kan till mina elever, för att de själva ska känna att de är så självgående som möjligt. Elever som spenderar lektionen med att räcka upp handen och vänta på läraren, ges givetvis sämre förutsättningar för att öva sia förmågor, än de elever som, med stöd av sina kamrater i basgruppen, kan arbeta vidare och lösa många av de frågeställningar som uppkommer inom basgruppen.

Detta gör att jag som lärare får större möjlighet i klassrummet, inte bara att fokusera på de elever som behöver mest stöttning, utan även får möjlighet att lägga tid på diskussioner och samtal med de elever som blir inspirerade av, och behöver utmanas med, ytterligare frågeställningar som kan bidra till fördjupning och breddning av deras befintliga kunskaper.

Det senaste året har antalet nyanlända i de klasser jag undervisar ökat och strax efter påsklovet välkomnade jag två nya elever i en av mina åttor, två elever som har gått i förberedelseklass i ca. ett halvår, men som nu går med klassen på ”heltid”. Dessa elever har givetvis haft SO på schemat även innan de kommer ut i helklass, men då med stöd av STN – lärare (stöd till nyanlända), som har färre elever/grupp och fokuserar mycket på de centrala begreppen och på att skapa ett sammanhang där eleverna successivt kan lära sig ämnesspråket.

Mina åttor arbetar just nu med rika och fattiga länder, och jag tyckte att jag skapat en uppgift där jag tänkt både struktur och tydlighet. Uppgiften hittar ni här. Uppgiften hittade jag på Gapminders sida. Eleverna skulle utgå från 16 länder, skaffa sig en överblick över dessa 16 länder för att i nästa steg kunna resonera kring vilka faktorer som är viktiga för om ett land anses ”rikt” eller ”fattigt”, visa hur de tänker och resonerar kring fattigdom och rikedom.

På lektionen i tisdags var det dags att starta med uppgiften. Vi gick igenom den i helklass och eleverna slog upp sina chromebooks.

”Men Lotta, vad är en faktor?” ”Ja alltså, något som är viktigt, något som har betydelse för ett lands utveckling. Något som man kan räkna in när man diskuterar vad det är som bidrar till att ett land är rikt eller fattigt”. Jag försökte utveckla mitt svar på så många olika sätt som möjligt.

Jag gick fram till de två nyhanlända eleverna. Såg att de satt på Wikipedia och försökte förstå all text som fanns där. De arbetar i samma basgrupp som tre andra elever, och de andra eleverna sa ”Ni kan leta upp medellivslängden på länderna, det är nog enklast, så kan vi ta och plocka ut fakta ur texterna på internet”.

De nyanlända eleverna nickade. Resten av tiden som var kvar satt de och skrev siffror på ett papper.

Någonstans så gnagde det i mig. Sjutton också! Jag hann inte med att gå runt i grupperna och utmana de som ville utmanas, och jag lyckades inte heller se till att de som behövde stöttning fick tillräckligt med stöd för att klara av uppgiften. Istället för att jämföra många spännande faktorer, fick de nyanlända eleverna tillbringa lektionen med att skriva siffror på ett papper.

Inte vad jag tänkt.

I onsdags hade jag tid att sätta mig och fundera hur jag kunde strukturera om uppgiften. Eller ändra. Jag insåg rätt snabbt att det handlade inte om att göra om uppgiften, det handlade om att skapa än mer struktur. Jag ställde mig två frågor.

  1. Vad var det som var för svårt?
  2. Hur kan jag se till att skapa stöttning och struktur som gör det svåra enklare?

Jag började med att konstatera att de sidor eleverna varit inne och letat fakta på var alldeles för svåra för de elever som ännu ej fullt ut behärskar språket. Jag märkte även att de elever som greppar språket till fullo, ändå fastnade på detaljer och faktaletning. Mitt syfte med övningen var ju att de skulle på ett rätt enkelt sätt hitta några faktorer/ land, skriva upp dessa och först därefter börja analysera, diskutera och fördjupa sig. Men en hel del elever gick in i analysdelen och började diskutera varje siffra, varje information de fick fram, vilket gjorde att de fastnade, fick ingen överblick och kom inte heller vidare.

Vad var det jag egentligen var ute efter? Jag var ute efter att eleverna skulle få en översikt och ett underlag för vidare diskussion. Hur kunde jag hjälpa eleverna att skapa denna översikt? Jag bestämde mig för att ta fram en pålitlig vän – stödmallen. Helt enkelt en mall där jag skrev ner de 16 länderna och skrev ner 5 faktorer som jag ansåg att eleverna kunde tjäna på att ha med. De fem faktorerna var:

  1. Befolkningsmängd
  2. Medellivslängd
  3. Tillgång till vatten
  4. Antal barn som går i skola/antal år
  5. Demokrati eller diktatur

För många elever är det lätt att ”fastna i informationsdjungeln” och jag letade upp sidan Världskoll.se. En bra och lättöverskådlig sida för att jämföra hur det är att leva i olika länder.  Till på köpet en sida som använder sig av mycket illustrationer, korta faktarutor och även flippar för att eleverna ska kunna fördjupa sig i de olika ländera och deras utveckling.

I fredags kom jag tillbaka in i klassrummet. Med stödmallar uppkopierade. Jag delade ut Chromebooks till alla och tillsammans gick vi in på världskoll.se. Samtidigt tog jag upp samma sida på smartboarden. Överst på stödmallen stod det Kina. Tillsammans tog vi oss steg-för-steg igenom och fyllde i all information om Kina. Därefter var det elevernas tur.

20150504_132117

Stödmall för struktur, stöd och överblick!

Jag såg i ögonvrån hur de nyanlända eleverna började skriva. Och läsa. Och skriva. Och läsa. Jag log. Ett gäng längst ner räckte upp handen. Jag gick dit. ”Lotta, vi hade ju några andra faktorer än just dessa, men vi lägger till de faktorer vi vill ha med. Vi tycker det är viktigt att undersöka när landet var i krig senast. Och hur många som har tillgång till Facebook och Twitter”.  Jag blev nyfiken. ”Vad spännande, varför anser ni det är viktigt?”. ”Jo, men det säger ju mycket om hur pass stark yttrandefriheten är i ett land och det tycker vi är viktigt att ha med när vi sen ska jämföra. Det säger mycket om graden av demokrati i ett land”. Jag ställde följdfrågor. Vi bollade tankar. Diskussionen fortsatte.

Jag tittade i ögonvrån. Mina nyanlända elever hade snart fyllt hela första sidan. Jag gick dit. ”Hur går det”? De sken upp. ”Det går jättebra! Vi klarar oss själva”. Och så ytterligare ett leende 🙂

2015-05-03 - 1 (2)

Stöd och struktur skapar möjligheter för alla elever!

Senare samma dag fick jag frågan på Twitter om inte för mycket struktur, för mycket styrning, tar bort motivationen och möjligheten till att själv få improvisera och utforska. Jag tänker så här. Om jag utgår från de elever som behöver mest stöd, och skapar lektioner utifrån deras förutsättningar, så skapar jag möjlighet för alla elever att lyckas. Det innebär inte att alla elever arbetar med uppgiften på exakt samma sätt. Men det innebär att alla elever har en möjlighet att arbeta med uppgiften utifrån sina förmågor, sin förförståelse och sina förutsättningar.

Struktur, tydlighet och stöd tar inte bort motivationen. Struktur, tydlighet och stöd skapar möjlighet för eleven att lyckas. Och en elev som känner att hen lyckas, blir en elev fylld av motivation, nyfikenhet och som fylls av en lust till fortsatt lärande!

Så tänker jag 🙂

Ps. Stödmallen kommer fungera som ett verktyg, ett stöd, i elevernas fortsatta diskussion och resonemang. Fortsättning följer…

planering

 

Play it again, Sam

Då och då får jag frågan hur det kommer sig att jag skriver så mycket om flippat klassrum och förmågor i min SO-undervisning, men inte lika mycket om min undervisning i engelska. Jag vet att många språklärare efterfrågar mer input kring flippat och förmågor i kombination med språkundervisning, så detta inlägg är främst riktat till er 🙂 I detta första inlägg kommer jag främst fokusera på användandet av flippar och hur jag arbetar flippat i engelska, nästa inlägg blir med fokus på förmågor.

Anledningen till varför jag inte skriver lika mycket om hur jag arbetar flippat och med förmågor i engelska, är helt enkelt en fråga om prioritering och tid. Jag undervisar 5 klasser i SO, medan jag enbart undervisar en klass i engelska. Klassen är en åk. 9, och jag har haft klassen sen de började på högstadiet. Jag bytte arbetslag i höstas, men behöll denna klass, just för att de skulle slippa att byta lärare sista året, alla vet vi hur viktigt det är med kontinuitet för eleverna, inte minst då det gäller undervisande lärare.

I åk. 9 så har eleverna på Östergårdsskolan 2 klocktimmar engelska i veckan. I mitt tycke, alldeles för lite… De som har engelska som B-språk får tre lektioner till, men då är det inte jag som är undervisande lärare (även om jag givetvis har ett samarbete med deras B-språks lärare) För att inte göra saken bättre, så ligger en av veckans två engelska lektioner fredag eftermiddag mellan 14.00 och 15.00, men, det är de förutsättningar jag har att rätta mig efter, och det är utifrån dessa förutsättningar som jag lägger upp min planering.

För mig så utgår både flippat klassrum och arbetet med förmågor från ett kollaborativt arbetssätt i klassrummet. Eleverna arbetar i basgrupper, och jag utgår från processpedagogik där jag låter elevernas arbete i basgrupperna hela tiden vara i centrum för undervisningen, överföring av kunskap mellan elev-elev, istället för den mer ”traditionella” överföringspedagogiken, där det oftare handlar om överföring av kunskap mellan lärare-elev. Detta fokus på kollaborativt lärande och basgrupper använder jag i lika stor utsträckning i engelska som i SO. Den klass jag undervisar i engelska är även en av de klasser jag undervisar i SO, så basgrupperna är desamma i båda ämnena.

Min SO-undervisning bygger mycket på att synliggöra för eleverna, både förmågor, syfte och uppgifter via våra bloggar. I engelska har jag använt mig av en elevblogg, engbloggalfa, en blogg som sedan i höstas dock ligger på is, mycket pga ovan nämnda ändring av arbetssituation. Min åsikt är, att för att en elevblogg ska vara ett levande verktyg så måste den aktivt användas, uppdateras och hela tiden ligga i fas med elevernas undervisning. Den tid det tog för mig att uppdatera klassens blogg, var helt enkelt inte representativ för den procent av min tjänst som engelska-undervisningen utgör, och jag har istället valt att lämna ut mer ”traditionella” planeringar i form av häften. Där kan jag lägga tid på att planera upp en kurs, med övningar, uppgifter och länkar till olika Youtubeklipp (flippar), men sedan under kursens gång så finns materialet färdigt och jag behöver inte lägga ytterligare tid på att uppdatera via blogg. Dock använder jag vår Facebooksida, SOalfa, för att hjälpa eleverna att länka olika klipp från Youtube.

Elevernas gamla engelska-blogg finns kvar, och här finns exempel på hur jag flippar klassrummet i engelska (en blogg är ju inget som är ”nödvändigt” för att börja flippa, det är bara smidigt att kunna samla allt på ett ställe 🙂 ) Det finns många bra flippar som man kan använda sig av i sin språkundervisning. Jag vill verkligen slå ett slag för engVid, som är en gratissida på internet med många olika videos att använda i sin undervisning.

engvid

Lektionerna du kan söka på är uppdelade i nybörjare, medel och avancerat, och du kan även söka på ämne så du hittar just det ämne som passar din undervisning och dina elever. Det är lätt att söka på sidan, och enkelt att hitta just det som du letar efter!

engvid

Något som vi övar mycket på under lektionerna är givetvis den kommunikativa förmågan. I engelska så handlar den kommunikativa förmågan mycket om att kunna göra sig förstådd i tal och skrift, men även att kunna variera och anpassa sina muntliga och skriftliga framställningar till olika mottagare. Det där med att variera sig är faktiskt lättare sagt än gjort…

När eleverna exempelvis ska framföra åsikter är det lätt att de fastnar i samma mönster ”…I think that….” För att kunna utveckla sin kommunikativa förmåga, gäller det givetvis att eleverna ges mycket möjlighet att öva på just det som vi sedan ska bedöma eleverna i. Ett av de arbetsområden vi har arbetat med heter ”State your opinion” och jag fick mycket hjälp av att använda mig av engVid och deras flippade genomgångar, som var tydliga, konkreta och enkla för eleverna att förstå. Nedan följer ett exempel på en flipp som eleverna använt sig av.

Uppgiften de hade att göra hemma var att, förutom att titta på flippen, skriva ner tips på vanliga uttryck som de kan använda i början av en mening när de ska uttrycka sin åsikt. När eleverna sedan kom tillbaka till skolan, samlade vi alla exempel på tavlan som eleverna skrivit ner och resten av lektionen ägnades åt olika muntliga övningar då eleverna fick träna sig i att variera sin muntliga framställning, just genom att använda olika sätt att uttrycka sina åsikter på.

Genom att flippa lektionerna, skapar jag mer utrymme och tid för eleverna att själva vara aktiva, istället för att det är jag som pratar, är det eleverna som tillsammans lyfter fram det som de har lärt sig genom att titta på flippen. De stora skillnaderna mellan att flippa sin genomgång mot att hålla den i klassrummet är, dels att eleven kommer mer förberedd till lektionen, dels att det skapas mer utrymme på lektionen till processpedagogik, samarbete och överföring av kunskap mellan elev-elev, men även att eleven ges en möjlighet att ta del av genomgången så många gånger som varje elev känner att just han/hon behöver, för att kunskapen verkligen ska ”fastna”.

Nu håller vi som bäst på att förbereda de muntliga nationella proven, och flera av eleverna sitter och tittar igenom gamla flippar, för att få en repetition av det vi lärt oss om att variera sin muntliga och skriftliga framställning. Det gamla uttrycket ”repetition är kunskapens moder” stämmer väl in på det flippade klassrummet, där eleven ges möjlighet att lyssna/titta på genomgången när, var och precis så många gånger,som eleven själv känner att han/hon vill och behöver.

Play it again Sam!

Lust, lek och levlat lärande!

En av de första frågor som ställdes när personalen informerades om att vi skulle få in klassuppsättningar med Chromebooks på skolan var ”går det att skriva i ordbehandlingsprogram och är det enkelt att skriva ut”? Frågor som säger en del om vår syn på IKT i undervisningen. Istället för penna och papper. En skrivmaskin vars huvudsakliga uppgift är att behandla ord och kunna skriva ut texter som eleverna sedan kan lämna in i pappersformat till läraren. Istället för. Vi lever allt mer i ett papperslöst samhälle, ändå är det just själva pappret vi vill åt. Som om pappret är slutprodukten och det konkreta som går att ta på. Där vi lärare kan ta vår understrykningspenna, ge feedback i marginalen och skriva en respons i slutet på. Konkret. Och verkligt.

Men IKT i undervisningen innebär, skulle jag vilja säga, allt annat än att producera en slutprodukt som ska skrivas ut på ett A4 papper. Att använda sig av IKT i klassrummet innebär inte att du ersätter penna och papper med en lite dyrare och lite mer avancerad skrivmaskin, nej, det innebär att du har möjlighet att förändra din undervisning. Och precis lika verkligt. Om inte verkligare.

Hittills har jag använt mig mycket av teknik för att kunna påverka hur eleverna ska ta del av information, när och på vilket sätt. Jag använder flippad undervisning för att kunna ge alla elever möjlighet att ta in fakta och information hemma, och istället kunna använda lektionstid till att arbeta med den information som de tagit del av hemma. Jag använder Facebook för att engagera, väcka intresse, göra eleverna delaktiga, skapa klassrum på flera olika platser, inte bara det fysiska i skolan. Jag har Kik för att eleverna alltid ska kunna få tag i mig, en snabb kommunikationskanal. Men nu känner jag att det är dags att levla upp!

Gamification, eller som det heter på svenska, spelifieringhandlar helt enkelt om att lyfta in spelmekanismer i lärandet, bl.a för att öka elevernas interaktion och inte minst engagemang, i uppgifterna. Exempel på sådana ”spelmekanismer” kan t.ex vara att:

  • Du är en ”avatar”, dvs du är en karaktär i spelet som gör att du själv befinner dig inne i spelet, om än med annan identitet.
  • Du ställs inför en utmaning, ett problem som ska lösas
  • Badges, belöningar, när du lyckas lösa ett problem som ett bevis på att du nått ett visst mål, ”klarat av” uppgiften.
  • När karaktären nått en tillräcklig progression kan den ”levla upp”, detta kan t.ex visa sig i form av nya färdigheter som ger fördelar i spelet.

1469935_10151872508887858_1418976711_n

En avatar kan ju vara en som…hmm likt sig själv, är en ödmjuk och blygsam person 😉

Där befann jag mig i veckan. Jag tänker mig att mitt flippade klassrum har nått en viss progression men nu är det faktiskt på tiden att levla upp! Tack vare tips i Facebookgruppen The Big Five  fick jag nys om spelet Mot alla odds, ett spel framtaget av UNHCR, FN:s flyktingorgan. Syftet med spelet är att eleverna ska få en inblick i hur livet som flykting är. Att behöva lämna sitt land p.g.a politiska åsikter, ta sig ut ur staden, tvingas gömma sig i gränsland för att sedan kunna ta sig hela vägen till ett nytt land och börja om, med allt vad det innebär av jobbsökande, bostad och fördomar man kan komma att möta i det nya samhället.

Eleverna är vana vid spel som innehåller blod och vapen, men det man måste förbereda eleverna på i detta spel är att här består inte det jobbiga i våld, utan alla de beslut du tvingas ta när du är på flykt. Har du elever du vet varit med om att fly, som levt som flykting, så gå noga igenom materialet och överväg vilka delar du vill och kan använda på just dina elever. Att ställas inför valet ”vem lämnar du kvar när lastbilsflaket är fyllt – en granne, släkting eller nära vän” kan riva upp många minnen och traumatiska upplevelser för barn som befunnit sig på flykt. Tänk på det viktiga förarbetet – lyft diskussioner i klassrummet innan ni spelar. Till spelet finns en bra lärarhandledning att ladda ner och använda i just detta syfte. Jag hade en elev som jag talade med före dagens lektion, och vi kom fram till att just denna elev ville avstå och istället fick andra uppgifter.

1560641_1585106381718155_2973060780183091089_n

Vissa frågor väcker känslor och tankar…

1912501_1585130208382439_2365839566201884398_n

…Andra frågor kräver att du svarar på ett visst sätt för att kunna ta dig ut ur landet. Förbered eleverna väl!

Med detta sagt, vill jag nu visa på vilken fantastisk effekt du kan få av detta (och liknande) spel i din undervisning. För det första, eleverna kommer snabbt igång med uppgiften. De är vana att ta spelinstruktioner, de är duktiga på att pröva sig fram och vågar testa. De känner igen sig i upplägget och förstår snabbt vad det är de ska göra, ja, de befinner sig helt enkelt på deras spelplan! Detta gällde samtliga elever. Även de elever som ibland kan ha svårare för att förstå och ta till sig instruktioner som ges i klassrummet.

Tiden flyger iväg. Det är verkligen så, spel engagerar. Både eleverna och läraren 🙂 Det som märktes tydligast var att de elever som i ”vanliga fall” kan ha svårare med att hålla fokus under en längre period, var de elever som var mest försjunkna i datorskärmen. Elever fick en möjlighet att visa helt andra ”skills” än de som de är vana vid att behöva visa i klassrummet. Dessa elever var de som snabbast knäckte spelkoderna och som först tog sig vidare till nästa level! Deras hjälp i klassrummet var oerhört efterfrågad av andra elever, elever som de i vanliga fall brukar ta hjälp av, var nu elever de själva fick assistera! Eleverna fick använda alla förmågor de behärskar, men som de kanske, tyvärr alltför sällan, får chansen att visa inne i klassrummet. Flippat klassrum helt enkelt!

1382788_1584733898422070_6643858629759898278_n

Engagemang och djup koncentration!

Fånga lärandet i flykten. När eleverna är inne i spelet möts de av begrepp och uttryck som de kanske inte känner till.  ”Vad är en referens Lotta?” ”Vad betyder det att avsäga sig sin tro?” Eleverna får direkt nytta av att lära sig begrepp och förstå vad de betyder, de måste förstå för att komma vidare i spelet. Är inte det ”fel” morot, tänker kanske några. Ord och begrepp ska man väl lära sig för att utveckla sitt språk, inte för att nå nästa nivå i ett spel? Jag tänker, spelar det egentligen någon roll? Huvudsaken är väl att de lär sig! Ändamålet helgar medlen 🙂

10270787_1584733955088731_3487435660926927608_n

Begreppsförmåga, problemlösningsförmåga och analysförmåga – allt i ett!

Kreativiteten i klassrummet går inte att ta miste på! Det spännande var att elever som man i vanliga fall får pusha till att ta egna initiativ, var de elever som var snabbast på att hitta lösningar på de problem som uppstod, de som lyckades hitta de bästa flyktvägarna, tog de ”smartaste” besluten under flykten och kom snabbast vidare till nästa level. I spelens värld gäller det att ha så mycket annan ”kunskap” än den vi mäter i skolan…Begreppet ”streetsmart” får en helt annan innebörd när du befinner dig på flykt och tvingas ta snabba beslut som kan vara helt livsavgörande… De som hade svårast med att ta dessa beslut var de elever som är vana vid att i förväg få veta vad som är ”rätt eller fel”.

10404300_1584733931755400_7230658137797927300_n

Level up!

Vi tog verkligen veckans lektioner till en helt ny level! Högsta vinsten? Vi kombinerade lust, lek och lärande – där alla var aktiva, motiverade, engagerade, kreativa problemlösare!

En kul grej, tidsfördriv och sånt de ska syssla med på fritiden? Nej.

Entreprenöriellt lärande med framtidens förmågor i fokus! Så tänker jag…

 

Blodigt allvar?

Igår och idag hade jag fantastiska lektioner med mina åttor. Tema var, som sig bör i dessa tider, skräck, död och blod. Eftersom vi arbetar med franska revolutionen just nu, så tog jag tillfället i akt att stanna till lite extra vid just användandet av giljotinen. Eleverna fick lyssna på låten ”Madame Guillotine” från Youtube och därefter fick de fundera över följande frågor (först enskilt och skriva ner, sedan dela tankar i basgrupperna):

  • Hur tänkte man, tror du, när man sa att användandet av giljotinen skulle göra det mer humant, mänskligt, att avrätta människor?
  • Kan man vara emot dödsstraff och samtidigt skapa en maskin som gör det möjligt att avrätta tusentals människor? Hur tänker du?

Eleverna kom med många olika genomtänkta tankar. Att giljotinen gjorde själva avrättningen snabb och antagligen relativt smärtfri för den dömde var den teorin som flest hade tagit fasta på. Utifrån det resonemanget skapades nästa fråga:

”Vilket sätt är bäst att använda om man vill avrätta någon?”

Eleverna diskuterade i basgrupperna och diskussionerna var högljudda, livliga och fyllda med engagemang och intresse. Efter en stund gick vi igenom elevernas förslag men istället för att skriva upp förslagen på tavlan så skapade vi en Mentimeter omröstning direkt via smartboarden. Eleverna fick sedan ta fram sina mobiler och gå in och rösta på det förslag som de tyckte ”bäst” om. Alla elever hade inte mobil, de som inte hade, röstade tillsammans med en kompis. Vid gårdagens lektion fick vi följande resultat:

mentimeter

Nu tog det på allvar fart i diskussionen! Argument och åsikter flög fram och tillbaka över klassrummet, eleverna försökte övertala varandra att just deras val var det allra bästa. En härlig, bullrig, högljudd tillställning, där eleverna ändå respekterade varandra och lyssnade in varandras åsikter. Men då ämnet engagerade och intresserade eleverna blev deras argument desto livligare!

I dag hade jag samma upplägg, fast med en annan klass. Men under tiden eleverna diskuterade bästa sättet att avrätta någon började de även diskutera de mest smärtsamma sätten (det är ju trots allt Halloween snart…) Vi bestämde oss då för att även lägga till en omröstning för att visa vilket det sämsta sättet att avrättas på kan tänkas vara. Här släppte jag elevernas tankar fritt och det ena förslaget var värre än det andra…Så här blev resultatet:

mentimeter1

Här var resultaten lite mer utspridda och eleverna argumenterade en och en för just sin åsikt. Även här var diskussionerna ivriga och väckte engagemang, detta med en klass som jag fick reda på i höstas när jag skulle ta över den, var en klass som var ”svår” att få med i diskussioner. Det märktes inte kan jag säga 😉

I slutet av lektionen så tog jag fram elevernas blogg och det inlägg jag publicerat inför dagens lektion. Jag pekade på stycket där det stod vad vi skulle träna under dagens lektion. Att gå igenom syftet efter lektionen och inte före var ett medvetet val denna gång. Jag sa till eleverna:

Gå nu inte hem och säg till era föräldrar att idag på SO:n fick vi diskutera olika sätt att avrätta folk. Då kommer rektorn få massa samtal av era föräldrar i helgen 🙂 Gå istället hem och berätta för era föräldrar vad vi tränat på idag genom att säga det här (och så läste vi högt tillsammans från bloggen)

”Här tränar du din kommunikativa förmåga. Du får möjlighet att träna på att resonera och diskutera. Du får träna på att uttrycka dina åsikter och berätta för dina kamrater vad du tycker så att de förstår, en förmåga som är användbar i många olika sammanhang.”

Det handlar om att fånga lärandet i flykten. Fånga intresse, engagemang, glädje. Som lärare ha en klar tanke och syfte med övningen, men låta eleverna helt utan prestationskrav eller kunskapskrav leka fram ett lärande. Att främja lust till lärande. Att efter lektionen kunna peka på vad mitt syfte var och sen fråga eleverna ”Nå, vad säger ni, har ni fått träna på det här idag tycker ni?”

Och så få ett rungande JA och 20 leenden till svar!

Bästa sättet att avsluta veckan på!

Givetvis hann vi även med att gå igenom diverse historiska omtalade avrättningsmetoder, här ingick såväl Sokrates giftbägare, Cleopatras giftorm, Erik den 14:es ärtsoppa, Julius Ceasars knivhugg som, givetvis dagen till ära, Vlad den 3:es ovana att spetsa sina offer.

Måste man alltid ta sig själv och sin undervisning på blodigaste allvar? Asch, säger som Micke Gunnarsson, Livet är alldeles för viktigt för att ta på fullaste allvar! Och vet ni – det är lärandet också!

Kram från Fröken Flipp aka Vlad, Pålspetsaren!

935996_424372601001505_1935367244_n