Kahoot!

Idag tänkte jag ge ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, nämligen Kahoot. Har du aldrig spelat Kahoot så kan man bäst förklara det genom att säga att det är en interaktiv frågesport, där du som lärare skapar frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet och spelar tillsammans. Kahoot kan t.ex användas för att kolla av vilken förförståelse eleverna har inför ett arbetsområde, det kan användas för att se om eleverna förstått flippen, genomgången eller texten de läst. Tyskläraren i mitt arbetslag sa direkt att detta är något som hon hade kunnat tänka sig att använda för att snabbt kolla glosor eller ha som mindre läxförhör. Så hur fungerar det då? Är det svårt? Vad tycker eleverna? Här kommer en steg-för-steg beskrivning som kanske kan vara till hjälp 🙂

Som lärare skapar du först ett konto. Det gör du på getkahoot.com. Då kommer du till en inloggningssida där du väljer att skapa ett gratis konto.

kahoot

När du skapat ett konto så väljer du vad det är du vill göra. Vill du göra en frågesport så klickar du på quiz.

kahoot2

Sen är det bara att sätta igång att skapa frågor. Du skriver in din fråga och sen är det valfritt om du vill välja att lägga till en bild också. Längst ner har du fyra svarsalternativ, tänk på att EN måste du ändra så den blir ”correct” och lyser grön. Det gör du genom att klicka på den röda rutan.

kahoot3

Sedan går du vidare genom att klicka på Add question och lägger till så många frågor du vill ha. jag tycker att tio frågor är rätt lagom att ha i frågetävlingen. Men det är givetvis en fråga om hur mycket tid man har och vad syftet är med quizen.

När du känner att du är klar, klickar du på ”save and continue”. Då kommer det upp en ruta där du ska fylla i vilken typ av ålder/stadie den riktar sig till, språk, en beskrivning av quizen och framförallt, glöm inte att ställa in på ”public” så att vi andra har möjlighet att ta del av din quiz 🙂 För om vi alla hjälps åt att skapa en ”bank” av bra Kahoot-frågesporter, tänk så mycket tid vi sparar åt varandra! Glöm inte bort – sharing is caring 🙂

kahoot5

När du sedan ska spela Kahoot med dina elever går du in på ditt konto och trycker Play på den quizen du vill spela.

kahoot6

Under tiden går eleverna in på adressen kahoot.it. På deras skärm kommer följande bild upp:

kahoot5

Samtidigt, på smartboarden (kanonen eller där du kopplat upp datorn till skärm) kommer följande bild upp:

kahoot7

Eleverna fyller då helt enkelt in den gamepin som står framme på duken i sina mobila enheter och sen är det bara att välja nickname och köra igång!

På ett enkelt sätt har du skapar en interaktiv frågesport som både engagerar och motiverar dina elever! Denna vecka har jag använt en frågesport som handlar om riksdagen och Sveriges styrelseskick. Eleverna har tyckt att det har varit ett kul sätt att ta in kunskap och ”testa av” om de förstått det som de haft i flippad läxa.

20140901_111757

Test av kunskap – under tidspress 🙂

Ordning och reda då? Tja, låt mig säga så här, är man en lärare som vill ha absolut tystnad och raka led i klassrummet, kan Kahoot vara en hmm…minst sagt ny och spännande upplevelse! Jag kan garantera att pulsen höjs, förväntningarna, glädjeropen och ljudnivån likaså  🙂

2014-09-02 - 1

Mellan varje fråga kommer en topp-5 lista och eleverna tycker det är kul att se hur de ligger till. När quizen är slut kan jag ladda ner allas resultat och se exakt vilka frågor de svarade rätt respektive fel på. I slutet av quizen får också eleverna en chans att utvärdera den enligt ”tumme upp – tumme ned” principen. Hittills har resultatet i mina grupper varit oerhört positivt! En klass ville göra om samma quiz ”då ser vi om vi lärt oss någonting” 🙂

BwcJLL4IUAAalNe (1)

Kan man leka fram kunskap? Klart man kan det! Min åsikt är att vi leker alldeles för lite i våra klassrum! För att främja lust till lärande måste vi se till att lusten kommer in i klassrummet! 

En elev konstaterade efter dagens lektion att ”Idag har jag lärt mig fett mycket”! Egentligen handlar det bara om att flippa tanken. Vi är så vana vid hur ett läxförhör ”alltid sett ut” att vi kanske missar möjligheten vi har att förändra och utveckla vår undervisning!

Våga testa – jag lovar – varken du eller dina elever kommer bli besvikna!

Lycka till 🙂

 

 

 

 

Att skapa röda trådar

Idag har jag, på lektionerna, arbetat med att skapa en röd tråd mellan en aktuell händelse, kopplat till förmågor och också utifrån aktuellt arbetsområde och kunskapskrav Jag tänkte guida dig genom dagens lektionsupplägg, just för att jag vill visa att det behöver inte vara så ”tillkrånglat”. Med små, enkla medel kan man skapa den viktiga röda tråden i sin undervisning, där förmågorna kopplat till kunskapskraven hela tiden är i centrum.

När eleverna kommer in i klassrummet så vet de att de ska plocka fram Bilddagboken (BDB) . Syftet med denna uppgift är bl.a att få en lugn uppstart av lektionen, att eleverna ska känna igen upplägget, skapa trygghet och förutsägbarhet men givetvis även att alla elever ska få chansen att skriva och utveckla sitt språk. Bilden jag hade valt idag var denna:

bil

När eleverna kommer in i klassrummet har jag alltid på lugn musik, uppgiften som de ska arbeta med står alltid nedskrivet på tavlan (likaså resten av lektionsplaneringen). Dagens uppgift var att besvara följande frågor:

1. Vad ser du på bilden?

2. Vet du något om händelsen i lördags där bilden är tagen? I så fall, vad vet du?

Eleverna fick ca 5 minuter på sig att studera bilden och skriva ner sina tankar. Efter 5 minuter hade gått avbröt jag och vi lyfte diskussionen i helklass. Fördelen är nu att alla elever fått tid att tänka, reflektera och formulera sina tankar. Jag har några elever som är nyanlända, och de får möjlighet att använda Google translate för att översätta ord som de inte förstår. På så sätt har de också en rimlig chans att kunna delta i diskussioner och bidra med sina tankar. Givetvis är just denna möjlighet viktig för alla elever. För visst är det ofta så, det som passar de språksvaga eleverna, eller de i behov av stöd, passar ofta hela gruppen… Oftast gör jag så att jag låter eleverna först lyfta sina tankar i basgruppen, men idag valde vi att ta diskussionen direkt i helklass.

Spännande var då att se hur olika eleverna tolkar bilden. Några sa att de såg en polis som blev sparkad på, andra sa att de såg en polis som fick hjälp av en demonstrant. Några sa att killen som står upp är rasist och killen som ligger ner är antagligen invandrare och blir misshandlad. Detta gjorde att vi direkt kom in på källkritik och källkritiska begrepp så som perspektiv.

Vi pratade om händelsen och utgick från begreppen yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstration. Vad betyder begreppen? Hur kan vi koppla dessa till begreppet demokrati som vi arbetar med i nuvarande arbetsområde? Vad kännetecknar en demokrati?

Efter att vi pratat om händelsen i Limhamn så tittade vi på ett klipp från Aftonbladet, som ger en bild av det som hände i lördags. I klippet möter vi Rode Grönkvist, en av demonstranterna som blev slagen i huvudet av en polis. Han ger sin syn på händelsen. Därefter diskuterade vi huruvida han var en förstahandskälla eller andrahandskälla, vad skillnaden är mellan dessa och vilken källa som är mest trovärdig, och varför.

Därefter läste vi tillsammans (vi läser alltid alla texter tillsammans i klassrummet) en Facebookuppdatering gjord av polisen Mats. Han ger en annan bild av händelsen i lördags och återigen pratade vi om begreppet perspektiv. Eleverna reagerade på att Mats skriver att han inte själv var på plats i Limhamn, men att han hört sina kollegors berättelser. Återigen samtal kring begreppen första och andrahandskällor. 

I min undervisning handlar det  mycket om att synliggöra begrepp för mina elever, där många har svenska som andraspråk. Jag har alla källkritiska begrepp uppsatta med häftmassa på tavlan längst fram, så jag lätt kan ta ner, lyfta fram och använda i undervisningen. För mig är källkritik en så oerhört viktig del av undervisningen i SO, och jag vill att eleverna lär sig att använda dessa begrepp. Men om inte jag som lärare lyfter fram och synliggör begreppen – kan jag inte heller förutsätta att eleverna kommer använda dem…

2014-08-26 - 1

Det handlar återigen inte om att förenkla begreppen, utan att förtydliga! Genom att skapa en röd tråd i undervisningen, där inte nyhetsrapportering kommer för sig, källkritik för sig och kunskap kopplat till förmågor och kunskapskrav för sig – skapar vi en helhet i klassrummet. En helhet där eleverna lär sig att använda begrepp i ett sammanhang, där de lär sig resonera och bilda sig en egen uppfattning. Att kritiskt granska alla sidor och att se hur allt hör ihop med de centrala begreppen i SO, i detta fall demokrati.

Hur är det att leva i en diktatur? Vad får man säga och göra i demokrati jämfört med i en diktatur? Kan det finnas för och nackdelar med exempelvis mötesfrihet och yttrandefrihet? Några av eleverna gav exempel hur det har varit/är i deras hemländer. Vi jämförde vad som händer med mig om jag hade bott i en diktatur och kritiserat diktatorn, jämfört med vad som händer om jag kritiserar ledaren i en demokrati. Vi tog upp bl.a hur det var under Saddams styre eftersom många av mina elever har rötter i Irak och Kurdistan. Här fick eleverna en möjlighet att öva på analysförmågan, kopplat till kunskapskravet i Samhällskunskap där det står att eleverna ska ha kunskaper om demokratiska värden och kunna resonera kring olika demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Ibland undrar lärare hur jag lägger upp mitt arbete i klassrummet. Om jag aldrig läser texter i mitt flippade klassrum. Om vi aldrig skriver något, förutom på datorerna.  Om alla elever verkligen fixar att arbeta flippat? Mitt svar är Nej. Och Ja. Jag har ett stort fokus på språkutveckling. Vi skriver, skriver och skriver. Vi använder språket och begreppen. Vi läser texter. Men inte för att de tillhör en lärobok som vi måste följa, utan olika slags texter som fyller ett syfte, som tex en statusuppdatering gjord av polisen i Södermalm. Och ja, jag hävdar att så länge man har fokus på metoder i klassrummet som gör att kunskapande sätts i centrum, så fixar alla elever att arbeta flippat!

Läxa tills på fredag blir en flipp. I form av en hip-hop text som heter just Demokrati…Återigen, den röda tråden skapar en helhet hos eleverna – lägg lite extra krut på att hitta den röda tråden i just din undervisning 🙂

 

 

 

Bilddagboken

Dagens inlägg blir av det mer praktiska och handfasta slaget. Jag tänkte berätta om en uppgift som jag bestämt ska vara uppstarten på varje SO-lektion det kommande året. Jag har valt att döpa den till bilddagboken. Syftet med denna uppgift är:

1. Att starta upp lektionen på samma sätt varje gång. Att få in en rutin som skapar lugn och förutsägbarhet för eleverna. De vet vad de ska göra direkt när de kommer in på lektionen.

2. Om någon elev av en eller annan anledning kommer någon minut sent så störs inte den gemensamma undervisningen.

3. Att få eleverna att skriva. Skriva. Och åter skriva. En majoritet av mina elever (ca 70%) har inte svenska som modersmål. Extra viktigt att dessa elever får använda och träna sig i språket, i alla ämnen.

4. Att öva sig i förmågan att reflektera, analysera och kommunicera sina tankar, i skrift. Här ryms flera av de förmågor som eleverna övar sig i under lektionerna och som jag sedan bedömer i samband med olika uppgifter kopplade till varje arbetsområde. Viktigt dock att säga att bilddagboken är inget jag bedömer, syftet är alltså inte att skapa ett betygsunderlag.

Så, vad innebär då denna bilddagbok? Jo, eleverna har en helt vanlig liten skrivbok. Varje lektion då de kommer in i mitt klassrum kommer jag ha en bild på tavlan. Dagens bild var denna:

10350351_524195864352511_7179315598381067066_n

Frågorna som stod på tavlan och som eleverna skulle besvara skriftligt var:

* Vad tänker du på när du ser bilden?

* Vilken är din dröm?

* Hur ska du göra för att nå din dröm/dina drömmar?

Först skriver eleverna av dagens datum och sedan skriver de ner frågorna i sin bilddagbok. Därefter fick de ca 5 minuter till att skriva.  Under tiden hade jag på lugn avslappningsmusik och lite mysig belysning. Ljudnivån sjönk. Vissa elever kom igång direkt, några elever tog lite längre tid på sig och funderade ett tag innan de började skriva. Några elever skrev en hel sida, andra elever var betydligt mer kortfattade. Men alla skrev något.

Efter att fem minuter hade gått, avslutade de sina texter. Jag valde att enbart lyfta första frågan i helklass – vad de tänkte på när de såg bilden? Vi pratade om mod. Om drömmar. Om att våga drömma stort. Att inte ge upp, även om det känns tungt. Att hela tiden ha målet i fokus även om det känns ouppnåeligt. Att ha självförtroende och tro på att man kan lyckas. Det här var inte mina tankar. Det här var alla mina kloka elevers tankar. De har tankarna. Och svaren. Allt finns liksom där paketerat i våra elever. Vi måste bara ge eleverna tid att formulera sina tankar.

Dagens Fröken Flipp-tips är således oavsett hur du väljer att starta dina lektioner, se till att du har ett tydligt syfte med din uppstart. Se till att eleverna är medvetna om hur dina lektionsstarter se ut. Skapa ett mönster som eleverna känner igen och blir trygga av.

Känner du att det är svårt att hitta bra bilder så kika t.ex på inlägget ”Tips i Facebookdjungeln” och då speciellt på länk 5-8, där hittar du många användbara bilder 🙂 Att använda bilder i undervisningen är något som jag uppskattar oerhört – men egentligen är det bara fantasin som sätter stop 🙂

Så hur startar du dina lektioner? Och varför?

10962_904275159600713_6646932155096907776_n

Det här är morgondagens bild i bilddagboken. För visst är det så – en bild säger ibland mer än tusen ord… Vad är din tanke när du ser bilden? Håller du med? Varför/varför inte? Argumentera för din sak och vips så har du fått ett ypperligt tillfälle att öva din kommunikativa förmåga och din argumentationsteknik – tack vare en enkel bild 🙂

Förmågor i fokus

Ja, jag vet, slutet av terminen, betygen är satta och nu återstår bara att fira in sommarlovet. Men, jag vill ändå passa på att dela med mig av lektionen jag hade i onsdags med mina åttor. Kanske kan det ge er inspiration inför höstens planeringar och lektionsupplägg.

Vi arbetar med människors olika förutsättningar (I & U-land) i ämnet geografi. Men denna lektion skulle lika gärna kunna användas enbart för att träna eleverna i analysförmågan och den kommunikativa förmågan och istället för att koppla det till ett ämne, koppla det till läroplanens första kapitel, värdegrunden i skolan. Där står bl.a  att skolan skall lyfta fram ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta”. Det står även att skolans mål är att varje elev ”kan göra & uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter & grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenhet.”

Jag använde mig av bildspelet ”21 images of where children sleep around the world”. I detta bildspel får man se 21 olika ”sovrum” från flera olika platser i världen. Bilder är ett fantastiskt verktyg när man vill arbeta med de olika förmågorna, reflektera, jämföra, se likheter och skillnader, diskutera och analysera. Före vi tittade på bilderna synliggjorde vi just dessa förmågor som vi skulle fokusera på, för att eleverna ska vara medvetna om vad det är vi övar. Jag har Big5 bilderna uppsatta på väggen och går ofta tillbaka till dessa och pekar ut vilken förmåga vi övar på lektionen. Detta för att undvika att verktygen vi har på väggarna inte enbart blir ”dekoration” utan används hela tiden i undervisningen.

Jag visade bilderna på helskärm i klassrummet och vi hade fria diskussioner. Man kunde givetvis även gjort så att man valde ut några bilder och eleverna själva först fick skriva ner sina tankar, för att sen dela med sig av sina tankar i mindre grupper och sen först därefter lyfta upp i helklass (EPA-metoden). Anledningen till varför vi inte gjorde detta var helt enkelt för att det var sista lektionen för terminen och alla deras böcker och mappar var städade ur skåpen 🙂

Men jag ser en stor skillnad hur just EPA-metoden som vi ofta använder oss av, bidrar till att fler elever vågar diskutera fritt, utan att de först skrivit ner sina tankar. Tack vare fokus på förmågor i klassrummet, är eleverna nu betydligt bättre tränade i att kunna motivera sina åsikter, utveckla och fördjupa sina tankar.

Bilderna är oerhört starka och tar fram många åsikter och tankar hos eleverna. Några tankar som eleverna lyfte under lektionen, med utgångspunkt i bilderna var:

– Romernas situation i Europa. Med utgångspunkt i bilden av pojken som bor på en madrass i Italien så utvecklades diskussionen till att handla om tiggare som eleverna möter utanför ICA, vilka de är som tigger, varför de tvingas tigga, vilka förutsättningar har pojken på bilden att ”lyckas” i livet? Hur viktig är skolan för att lyckas? Diskussionen blev en viktig värdegrund- diskussion, om alla människors lika värde.

– Rätten att bära vapen i USA – bra eller dåligt? Med utgångspunkt i bilden på killen från USA som står med vapen och kamouflagekläder så började eleverna diskutera konsekvenser vi ser av USA:s vapenlagar. Vilka är orsakerna bakom denna ”rätt” att bära vapen? Är det en föråldrad rätt som borde tas bort? En av mina elever är uppväxt i USA och kunde dela med sig av egna erfarenheter. Vi pratade om skolskjutningar och om det kan hända i Sverige? Varför/varför inte?

– Eleverna hade många tankar kring bilden på en tjej i ballerinakläder från Kina. De diskuterade enbarns-politiken, har man större press på sig att lyckas om man är ensambarn? De diskuterade vad deras föräldrar ställer för krav på dem. Vissa kunde se likheter med flickan i Kina, medan andra inte alls kände att de hade så stora krav. Är det bra eller dåligt att ha krav hemifrån? Diskussionerna var många och ibland högljudda 🙂

– Bilden som väckte starkast reaktioner var bilden på killen från Brasilien som sover på en soffa. Många av killarna i klassen går fotbollsinriktning och har full fokus på stundande fotbolls-VM, Detta väckte många kloka tankar och reflektioner kring om VM ”festen” verkligen är till för alla? Vilken bild vill Brasilien visa upp för omvärlden och vilken bild är den verkliga? En av eleverna säger då ”Lotta, jag tror jag har sett en sån bild som handlar om det på facebook”!

Två timmar sernare, när jag står bland äpplen och bananer på MAXI, plingar det till i telefonen. Eleven hade då letat upp bilden på facebook och lagt upp den på SO-alfas facebooksida. Lektioner som liksom aldrig tar slut. Engagemang som sträcker sig utanför lektionssalens fyra väggar. Elever som får ytterligare en arena att dela med sig av sina tankar och reflektioner.

För mig är detta ett fantastiskt bevis på att de verktyg vi använder oss av i mitt flippade klassrum ger resultat. Eleverna utvecklar sina förmågor både i och utanför lektionssalen. De engageras, diskuterar, för fram sina åsikter. De  utvecklar sina resonemang, sina reflektioner och analyser.

Min stora förhoppning och mål är att jag hjälper mina elever att bli reflekterande, granskande och engagerade samhällsmedborgare. Big5 och flippat klassrum är två fantastiska verktyg på vägen!

gjenis

Reflektion, delaktighet och engagemang, enkelt men så betydelsefullt!

Att släppa kontrollen!

Arbetet med att spela in vår egna film med hashtaggen #BringBackOurGirls har fortsatt under veckan. Under gårdagens lektion använde vi de meningar som eleverna skrivit ner lektionen innan och satte ihop till en text. Texten är uppdelad i korta meningar, varje elev ska säga en mening var. Eleverna hade själva som förslag att skyltarna ska skrivas på engelska, för att de ska nå ut till så många människor som möjligt, men de ska säga varje mening på sitt eget modersmål.

En fantastisk idé, tycker jag. Vi visar då att oavsett hudfärg, religion, språk, härkomst, så tycker vi lika! Alla människor har samma rättigheter!

En elev stannade i onsdags kvar efter lektionen och ville prata med mig. ”Lotta, jag har en fråga, har du en bra kamera att filma med? Annars har jag en jättebra HD-kamera hemma, med stativ och allt. Jag kan gärna tänka mig att filma och sen kan jag givetvis redigera och klippa ihop filmen med ljud och så. Jag har massa idéer hur det skulle vara”.

Jag måste erkänna. En liten, liten del av mig tyckte inte om att lämna över ansvaret på slutresultatet till en elev! Men så tänkte jag tyst för mig själv ”Skärpning Lotta! Det behöver inte vara exakt som du tänkt! Det ska inte vara så som du tänkt. Du hade en idé som du presenterade för dina elever. Du lämnade över ansvaret till  eleverna. Du säger alltid att du låter eleverna vara delaktiga och att det är processen som är den viktiga – är det då meningen att resultatet ska bli exakt som just du tänkt dig”?

Så viktigt att erkänna för sig själv att trots alla ens intentioner att göra eleverna delaktiga och ansvariga, så är man fortfarande så van och inkörd i tanken på att det är läraren som styr undervisningen. Men så länge som man reflekterar och är medveten över sina tankar, så har man möjlighet att påverka sin undervisning!

Mitt svar till eleven blev givetvis ”Självklart! Vad roligt att du frågade!”

Eleven i fråga tog sig an uppgiften med största allvar. Under fredagens lektion gick han runt och filmade kompisarnas arbete med skyltarna, för han la fram förslaget att, förutom själva filmen #BringBackOurGirls, kommer han även lägga ut en ”Behind the scene”, som visar vårt arbete med att förbereda. ”Det är lugnt Lotta, jag skapar en Youtube kanal så vi kan ladda upp flera filmer som hör till samma projekt på just den kanalen.” För att kunna filma, inte bara sin egna klass, utan även parallellklassen, såg han till att prata med gympaläraren om att få sluta tio minuter tidigare på idrotten och sen stanna kvar efter att hans skoldag var slut, bara för att kunna filma andra klassen också. En fredag. När termometern utanför fönstret visade 30 grader. 10406982_512894022149362_5826422262661723772_n

Inspelning pågår – behind the scenes

Snacka om att hitta rätt man på rätt plats. Det handlar ju faktiskt om att leva som man lär. Släpp inte bara in eleverna i planeringen. I undervisningen. Låt eleverna ta över. Både planeringen och undervisningen! I slutet av lektionen sa eleven till mig ”Tänk Lotta, vad coolt det hade varit om vi i nian kan göra något liknande, men typ mot Rasism. Vore inte det häftigt?”

Ibland blir man mållös.

10367177_512764628828968_2886063993327973438_n

Igår gick jag hem med en skön känsla i hela kroppen. Kanske berodde det på att det var helg. Kanske berodde det på att solen sken och sommarvärmen kommit till Halmstad. Kanske berodde det på att vi boostat lektionen med att lyssna på Girl-power låtar så som ”Run the world – Girls”, ”Roar” och ”Survivor” (ja, fröken sjunger givetvis med i alla låtar…hela tiden…)

Eller kanske berodde den där sköna känslan på att jag släppt taget. Just go with the flow 🙂  Ett flow som utgår från eleverna själva! Eleverna visar att de vill vara med och påverka. Inte bara i det lilla, utan i det stora. De befinner sig verkligen överallt förutom just i boxen. Den har vi kastat för länge sen!

De står upp för allt det som de tror på. Och de är inte rädda för att föra ut sitt budskap till resten av världen.

Jag är så oerhört stolt över att få vara med på deras resa!

10374522_512768155495282_2322241265372307439_n

1964847_512764275495670_4394111074355695950_n

10178127_512894752149289_3873430121296997305_n (1)

Filminspelningen sker på tisdag! To be cotinued…

Att tänka om och tänka större

Jag pratar mycket om den formativa undervisningen i mitt flippade klassrum. Häromdagen gjorde jag ett inlägg där jag liknade den formativa undervisningen vid att köra bil med hjälp av en GPS. Eleven håller i ratten och tillsammans med läraren knappar in slutmålet, men det är läraren som fungerar som rösten i GPS:en, guidar och leder eleven genom hela resan. Ibland tvingas GPS:en att räkna ut en alternativ rutt, ibland tvingas föraren göra en U-sväng för att på så sätt hitta en annan väg som ger bättre förutsättningar att nå slutmålet. Idag gjorde vi en U-sväng.

Vi arbetar med Människors olika förutsättningar och eleverna är mitt uppe i sitt arbete med milleniemålen och att tillsammans i basgrupperna skriva en text med rubriken ”Varför ska vi bry oss?”. Men så igår öppnade en elev mina ögon. En elev som jag skrev om igår och som visade mig ett sms där det stod att hon skänkt 50 kr till människor som just nu drabbas av katastrofer runt om i världen. Hennes osjälviska handling berörde mig. Jag gick hem, skickade själv iväg ett sms och gjorde likadant som eleven. Men tankarna slutade inte där.

Varför skriva en text utifrån frågeställningen varför vi ska bry oss – när eleverna själva går i täten och visar att vi ska bry oss, och t.o.m. visar hur.  Ska vi spendera tiden i klassrummet med att diskutera orsaker och konsekvenser av människors olika förutsättningar eller ska vi vara med och skapa en värld där alla ges samma förutsättningar??

Tankarna snurrade. Vid 22.30 la jag ut följande text på elevernas Facebooksida:

Jag fick en tanke ikväll som jag vill bolla med er. Vad säger ni om att strunta i planeringen kommande tre lektioner? Tänka nytt! Ni skulle skriva texten ”Varför ska vi bry oss”? Men idag inspirerade Leila mig att tänka större, tänka utanför ramarna. Inte varför vi ska bry oss- för att vi SKA bry oss! Den 14:e april kidnappades några hundra flickor av den islamistiska gruppen Boko Haram i Nigeria. Under hashtaggen #bringbackourgirls kan ni läsa om det i sociala medier. Vad säger ni om att göra vårt eget statement- göra vår röst hörd- spela in och posta via youtube och sprida överallt??? Skriva en gemensam text och läsa 2-3 meningar var. Klippa ihop och redigera?
Människors lika rättigheter-ska vi läsa om det eller arbeta FÖR det? Vem är på?? #bringbackourgirls”

Eleverna nappade direkt. Ett gäng killar i 8 B var först ut med att hänga på. När jag vaknade på morgonen och tittade på sidan så såg jag att många av mina elever hade varit inne och ”gillat” inlägget. En elev hade kommenterat och skrivit: ”Du är så himla klok lotta! Vi kör på det, låter fett 🙂”  Sagt och gjort!

Vi startade upp dagens lektion med att titta på Michelle Obamas tal till nationen där hon talar om flickorna i Nigeria, pratar om Malala och alla flickors rätt till utbildning.

Efter att vi sett flippen lät jag eleverna spåna fritt och vi skapade en mindmap på tavlan. De om fram till följande punkter:

* De ska hålla upp skyltar på engelska

* De ska säga vad som står på skyltarna men på sitt modersmål

* De ska filma och lägga ut på Youtube med hashtaggen #bringbackourgirls och #realmendontbuygirls

* De ska lyfta fram jämlikhet och alla barns rätt till utbildning

* De vill visa för världen hur det ser ut i Sverige. Här går flickor och pojkar tillsammans i skolan

* De vill visa upp saker de kan göra, t.ex att tjejer kan kicka boll. En arabisk kille sa ”Lotta, du kan filma när jag står i köket och diskar” 🙂 Hur häftig är inte den kommentaren???

En elev tog direkt på sig uppgiften att filma, redigera, sätta bakgrundsmusik. En elev kom med idén att de skulle börja med att ha tejp för munnen och sen riva bort det bit för bit för att visa att de tar ”orden från munnen”. En elev sa ”vi kör på svart/vitt”. Men då sa de andra att ”Nä, det är viktigt att vi visar att det finns en värld som är fylld av olika färger”!

Så mycket tankar. Så många idéer. De fick sitta i basgrupperna och börja spåna på meningar som de vill ha med i flippen. Vi avslutade lektionen med att skriva ner och sammanställa alla dessa meningar. Tanken är att på fredag ska vi skriva ihop dessa till en enda lång text, som sen eleverna ska dela upp och säga en mening var ifrån. Vi kommer slå ihop 8 A och B så texten blir längre och fler språk blir representerade. När vi gjorde en inventering på våra modersmål så kom vi upp till 15 stycken! Häftigt!

Jag kommer givetvis fortsätta att beskriva hur arbetet fortskrider närmsta lektionerna 🙂

Den formativa undervisningen gäller inte bara eleverna. Ibland måste man fånga lärandet i flykten. Ibland måste man lämna alla planeringar, alla förberedda lektioner, tänka om och tänka större!

Kanske tänker någon – men uppgiften då? Den som de hade planerat? Den som skulle bedömas? Ska hon bara strunta i den?

Svaret är Japp! Det ska hon. I kunskapskraven står det vilka förmågor jag ska bedöma och hur. Det som går att mäta. Men i första kapitlet av läroplanen står det att läraren och skolan ska gestalta och förmedla, bl.a. solidaritet med svaga och utsatta. Det som inte går att mäta.

Över 200 flickor har blivit kidnappade av en grupp extremister som vill hindra flickors och kvinnors rätt till utbildning. Som vill hindra dessa flickor att växa upp som fria, oberoende, välinformerade medborgare.

Mitt val är därför väldigt enkelt. Tänk om. Tänk större. Kom ihåg – skolans uppdrag är så mycket större än det som ryms i kunskapskraven!

054465b8db5c6bddc5a547ceb16af835

 

Det är inte Poängen som är Poängen!

I veckan startade mina elever upp sitt arbete med Millenniemålen. Men för att skapa en diskussion och en förförståelse kring detta begrepp och vad det innebär, så inledde vi veckan med att arbeta med sambandskort. Sambandskorten skapades utifrån en övning i Libers lärarhandledning i serien SO:s, och innehåller 9 olika förslag på utvecklingsområden att prioritera. Jag valde att kopiera ut dessa kort och laminera in, för att varje basgrupp skulle ha tillgång till var sin bunt med kort att arbeta utifrån. Ett utav korten benämns som ”Wild Card”, här bestämmer eleverna själva vad de vill sätta in. Givetvis går det bra att lägga till fler ”Wild Card”.

unnamed

De olika utvecklingsområdena eleverna fick var, förutom Wild Card, bygga fler brunnar, bygga bättre vägar, bättre sjukvård, bekämpa HIV/AIDS, industrialisering, effektivare jordbruk, bekämpa befolkningsökningen samt bygga fler skolor.

Därefter började arbetet i basgrupperna. Eleverna hade i uppgift att rangordna korten, det utvecklingsområde som de ansåg vara ”viktigast” skulle ligga överst och det område som var ”minst viktigt” skulle ligga längst ner. Givetvis skulle varje grupp kunna motivera varför de valt att placera korten som de gjorde, vilka orsaker låg bakom deras val och vilka konsekvenser skulle deras val kunna få – både kortsiktiga/långsiktiga och positiva/negativa. De fick tänka på varje kort ur olika perspektiv (miljö, ekonomi, politik, sociala) och vad som skulle kunna hända om de hade makten att prioritera världens utveckling. Till sin hjälp hade de den utvecklade sambandsmodell som SO-gruppen på Östergårdsskolan tagit fram.

Bild1

Diskussionerna gick givetvis heta. Varje elev i basgrupperna hade sin egen uppfattning om i vilken ordning han/hon ville placera korten, och vad de ville använda sitt ”Wild Card” till. I övningen var det främst analysförmågan och den kommunikativa förmågan som lyftes fram. Eleverna använde sin analysförmåga för att se orsaker och konsekvenser av sina val och de använda den kommunikativa förmåga för att underbygga sina resonemang med fakta, ge sina åsikter, lyssna in sina kamrater och ta del av deras tankar och idéer. Givetvis så tränade eleverna även begreppsförmågan när de diskuterade begrepp som industri, industrialisering, infrastruktur och demokrati. Som jag skrivit i tidigare inlägg så är det tydligt, ju mer man arbetar med ”förmågetänk” att förmågorna går in i varandra. För att underbygga resonemang krävs både att man inhämtat och värderat fakta, att man förstår och kan använda begrepp i sitt sammanhang och att man har förmågan att analysera, tänka ett, två eller flera steg längre.

unnamed (2)

Diskussion i basgrupp. Vilket utvecklingsområde är ”viktigast”? Går det att värdera rättigheter? Diskussionerna var många!

Efter att basgrupperna var klara med sin rangordning fick samtliga grupper (4) gå fram till tavlan och placera ut sina kort bredvid varandra. Därefter gick vi i helklass igenom de olika gruppernas ”topp 3” och ”botten 3”. Varje grupp fick motivera varför de gjort sina val och jämföra med hur de andra grupperna tänkt.

unnamed (3)

Utplacering av basgruppens kort!

Spännande blev det att se vad eleverna själva satt som ”Wild Card” och det visade sig att tre av fyra grupper, oberoende av varandra, hade satt demokrati som Wild Card och placerat det överst. Motiveringen från dessa grupper var att utan demokrati är det svårt att få ett land att fungera så att alla människor ges samma förutsättningar, oavsett utvecklingsområde. En grupp hade satt ”bekämpa befolkningsökningen” överst, medan en annan grupp hade satt det sist. Vilka spännande diskussioner det blev! Att höra elever resonera kring begrepp som resurser och råvaror och vad som skulle kunna hända om jorden överbefolkades gjorde Fröken Flipp djupt imponerad! Man ska betänka att många av mina elever inte har svenska som modersmål och ett flertal av eleverna har kommit till Sverige relativt nyligen.

En sådan här övning är ett mycket användbart verktyg för att starta diskussioner. Verktyget blir konkret, speciellt när eleverna kan ”ta” på orden, lägga dem i ordning, flytta runt på ordningen. Det hjälper alla elever att utveckla sina resonemang. När en elev väljer att fysiskt flytta ett kort och kompisarna reagerar så tvingas eleven motivera varför de flyttade på kortet. Denna övning gör det mycket lättare att få igång diskussioner än om man kopierar upp orden på ett och samma papper och ber eleverna att rangordna med siffror.

Efter diskussionen var det en elev som sa ”Lotta, ska du inte säga vad som var rätt svar”? Varpå en annan elev säger ”Men det fattar du väl att det inte finns något rätt eller fel svar, det var ju inte det som var poängen, Lotta ville ju att vi skulle diskutera varför vi satte korten i den ordningen, inte vem som hade rätt ordning”!

Mina godingar! De börjar känna sin fröken vid det här laget 🙂

Det är oerhört sällan det är Poängen som är Poängen i Mitt Flippade Klassrum!

1653456_429048673906863_946307924_n

Försöker leva som jag lär…