Zaption – Zanslöst bra!

I tisdags var jag i Ronneby och föreläste för gymnasie/komvux-lärare om flippat klassrum med förmågor i fokus. Under föreläsningen hade jag inslag av interaktion, bl.a. fick pedagogerna möjlighet att själva, med hjälp av den digitala anslagstavlan Padlet, synliggöra olika metoder och verktyg som de använder i sitt klassrum. Ett av namnen som kom upp på vår padlet var Zaption, en av deltagarna berättade att Zaption är ett fantastiskt verktyg när man arbetar med flippat klassrum. Zaption ger användarna en möjlighet att dela flippar, men även en möjlighet att lägga in frågeställningar inne i flippen, vilket gör eleverna mer aktiva under tiden de tittar.

Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Dagen efter fick jag ett mail från Sarah Jingfors, samma pedagog som tipsat om Zaption under föreläsningen. I sitt mail lyfte hon fram många av de vinster som hon ser i sitt klassrum när hon använder Zaption. Sarah är programsamordnare för Komvux och lärare i religionskunskap, naturkunskap och biologi i Ronneby. Jag har fått Sarahs tillåtelse att publicera hennes namn, men även tillåtelse att citera hennes mail. (I slutet av detta inlägg hittar du även Sarahs flippade instruktioner om Zaption – så vill du redan nu skippa att läsa, så scrolla längst ner i inlägget för länkar 🙂 )

”Det är ett program som verkligen kan synliggöra lärandet och kontrollfunktionen där du kan se vilka elever som har tittat på filmen och hur de har svarat gör både att eleverna är mer benägna att göra läxan och att jag får ett bra underlag för hur jag ska anpassa lektionen till deras behov och frågor.”

Nu blev jag givetvis så nyfiken att jag var tvungen att skapa ett konto på Zaption. Att skapa ett konto var enkelt, du angav mailadress och lösenord. Att använda Zaption är gratis, nåja, till viss del, givetvis finns det möjlighet att köpa till funktioner och uppgradera, men basutbudet funkar också alldeles utmärkt!

Du får en rundtur i form av en flipp när du loggar in, här får du en kort överblick över de funktioner som finns och hur du ska göra för att använda verktyget.

Det första jag gjorde var att klicka uppe i vänstra hörnet under ”Tours” och välja ”New tour”. Sedan fick jag möjlighet att välja en video som jag ville använda.

zaption7

Jag valde då en flipp som jag använt med mina elever, som handlar om Abraham, Mose och uttåget ur Egypten. Jag klickade på knappen ”Add this video to Tour” och sen kunde jag direkt börja redigera i filmen. ”Tour” är förresten den benämningen som de har på flipparna 🙂

zaption8

zaption9

Nästa uppgift var att bestämma var någonstans i flippen jag ville lägga in frågor. Det finns några olika typer av frågor jag kan välja att lägga in:

  • Flervalsfrågor – Eleven får flera olika alternativ och ska kryssa i vilket/vilka svar eleven anser vara rätt.
  • ”Check boxes” – Läraren ges möjlighet att ställa in vilket av svaren som är korrekt och eleven får direkt feedback när hen svarat
  • Öppna svar – Eleven själv får möjlighet att utveckla sitt svar i form av meningar.

zaption2

Jag valde att blanda olika typer av frågor och svarsalternativ – både ge eleven möjlighet till ”kontrollfrågor”, men även möjlighet att utveckla sina svar ytterligare. Eftersom jag vill att eleven ska ha med sig en frågeställning in i klassrummet – en Entranceticket – så såg jag till att lägga in det i slutet av flippen. Det ger mig som pedagog en möjlighet att redan innan lektionen ta del av de frågor eleverna har med sig, och en bättre möjlighet att förbereda nästa lektion!

När jag kände mig nöjd med resultatet klickade jag helt enkelt på knappen ”Publish” uppe i högra hörnet.

Min käre VUK-kollega fick bli min elev, testköra flippen och svara på frågorna. Vi kunde båda två konstatera att det är ett ypperligt verktyg för att skapa mer elevaktivitet och ett verktyg för pedagogen att få bättre kontroll på vilka elever som sett flippen, hur de har förstått innehållet och vilka frågor de tar med sig till lektionen. Helt enkelt ett mycket användbart verktyg i det flippade klassrummet!

Efter att eleven svarat på alla frågor, kan eleven själv gå igenom sina svar och ändra om man vill. Då klickar man helt enkelt på ”Show my responses”. Givetvis har eleverna också en möjlighet att se om flippen, genom att klicka på ”Replay”. Enkelt och lätt att överblicka!

zaption1

Jag som pedagog får en överblick och kan ta del av alla elevers svar. Det gör jag genom att klicka in på ”Tour analytics”. Här kan jag få en mängd olika information, exempelvis antal tittare/dag, antal elever som svarat på alla frågor och hur länge eleverna tittat på flippen.

blogg

Jag kan även, genom att klicka på ”Viewers”, se namn på de elever som sett på flippen.

blogg1

Men, givetvis det mest intressanta, genom att klicka på ”Responses” i mitten, så får jag fram alla elevers svar. Beroende på vilken typ av fråga jag valt, så ser svaren lite olika ut. Har jag valt en flervalsfråga visas det genom staplar till höger, är det en öppen fråga får jag dels ta del av svaret, men Zaption skapar även ett ”ord-moln” av de mest frekventa orden eleven använt sig av.

zaption3

zaption4

zaption5

Men hur gör jag då för att dela flippen med mina elever? Jo, jag klickar på den ”Tour” (flipp) jag vill dela och sen väljer jag ”Share” i högra hörnet.

start

Då får jag fram några olika alternativ. Antingen kan jag använda länken och dela med eleverna, eller bädda in koden (exempelvis i en blogg eller en lärplattform). Ännu smidigare är givetvis om man använder Zaptio som en del av sitt Google Classroom – då finns det en ikon som du direkt kan klicka på och dela med Google Classroom! Kan man annat än älska dagens digitala möjligheter!?!

zaption10

Så, det här var en steg-för-steg manual hur du gör om du, precis som jag, är nybörjare på Zaption! Är du nyfiken på att ta del av mitt färdiga resultat? Du hittar flippen här – vill du använda den i din undervisning så varsågod 🙂

http://zapt.io/tfvegww4

Ps. Här hittar du Sarahs fantastiska Zaption-instruktionsflippar!

http://screencast.com/t/J6Y5Iz6nYf (Del 1)

http://screencast.com/t/8PBsZ5xp (Del 2)

Stort tack till Sarah – både för tips, feedback och för instruktionsflipparna! #Detutvidgadekollegiet när det är som allra bäst!

Zappa lugnt och trevlig helg!

 

 

 

WSQ – praktiska tips efter #Flipcon

En utav föreläsningarna jag var på i Pittsburgh hölls av Crystal Kirch, en matematiklärare från Kalifornien, som berättade om hur hon använde sig av WSQing i klassrummet som ett led i att utveckla det flippade klassrummet mot flippat lärande. Crystal är en oerhört karismatisk kvinna, med stor utstrålning, engagemang och hon inspirerade mig inför kommande termin. Tänkte här dela med mig av det som jag tar med mig från hennes föreläsning. Kanske väcker det tankar och inspiration hos dig också 🙂

Så vad står WSQ för? Jo, WSQ står för watch, summary och question. Låt mig förklara lite närmare och kortfattat, vill ni läsa direkt från Crystals blogg så hittar ni allt om WSQing här.

Watch – Eleverna tittar på flippen hemma. Under tiden eleverna tittar på flippen så för de anteckningar om innehållet. Detta gör de i ett dokument på nätet, så Crystal kan se elevernas anteckningar. Jag tänker mig att i mitt flippade klassrum skulle mina elever kunna använda sig av Google drive. Det finns givetvis en rad andra verktyg att använda sig av, beroende på om man har I-pads eller som vi, chromebooks. Jag tänker mig också givetvis att detta är anteckningar som eleven kan skriva ner i sin anteckningsbok (precis som mina elever gör nu, viktigt att komma ihåg att alla elever har inte tillgång till dator hemma.)
Denna anteckningsprocess gör ju också att eleverna lär sig hur man ska titta på en flipp. För att eleven ska lära sig någonting av flippen, måste man som lärare först lära eleven hur man lär sig! Hur tittar man på flippen? Viktigt att man tittar tillsammans i början när man startar upp det flippade klassrummet, pausar, antecknar tillsammans, spelar tillbaka, repeterar. Allt för att eleverna ska lära sig hur de ska gå tillväga när de sedan tittar ensamma hemma.

Summary – Crystal låter eleverna sammanfatta flippen direkt efter att de sett den. Detta som ett led i att se om eleven verkligen har förstått sina anteckningar och förstått flippen de just sett. Om eleven märker att han/hon har svårt för att sammanfatta är det ju en tydlig indikation för eleven att flippen bör ses en gång till. När eleven kommer tillbaka till klassen så låter Crystal eleverna dela med sig av sina sammanfattningar, antingen genom att läsa upp dessa i helklass och delge varandra, eller att de delar med sig av sina anteckningar i sina ”basgrupper”.

I mitt flippade klassrum har jag hittills mest låtit eleverna dela med sig i helklass, just för att jag ska kunna fånga upp saker som fler elever har frågor kring, undrar över eller är osäkra om de uppfattat korrekt. Jag tänker mig att här får man helt enkelt själv fundera kring vilka elever man har, vilka årskurser man undervisar och hur pass mycket kontroll man som lärare känner att man vill ha över diskussionerna. Mina elever som har arbetat flippat i ett år nu, kommer få mer och mer få testa att arbeta direkt i basgrupper, medan de tre nya klasser jag tar över och som är ovana i det flippade ”tänket” kommer jag ha fler helklassdiskussioner med.

Question – Här kommer den delen som jag verkligen fastnade för. Alla elever måste ha med sig en fråga tillbaka till lektionen efter att de sett flippen. Att som elev säga ”jag har ingen fråga” är inget svar som accepteras. Också detta givetvis något som eleverna måste tränas i. När man lär eleverna hur man tittar på flippen, så lär man även eleverna att ställa frågor utifrån innehållet. Det är inget man som lärare kan förvänta sig att eleven klarar utan att man först gör gemensamma exempel i helklass. Tror det är viktigt att poängtera och komma ihåg!

Frågan kan vara specifik – ett exempel i flippen på en uträkning som eleven inte förstod (kom ihåg att Crystal är mattelärare, men jag tänker mig att oavsett ämne så är den specifika frågan en fråga som eleven vill ha hjälp av sina klasskamrater att lösa)

Frågan kan vara generell – i mina ämnen tänker jag mig att det kan vara en fråga som tar upp centrala begrepp t.ex vad innebär handel, revolution, rättighet osv.

Det kan också givetvis vara en fråga som är direkt kopplad till flippen, en ”kontroll-fråga” som eleven ställer till sina klasskamrater för att se om de förstått flippen.

När eleverna sitter i sina basgrupper och ställer frågor till varandra, är det viktigt att eleven som ställer frågan först talar om ifall han vet svaret på frågan eller om det är en fråga han vill ha svar på. Den här tanken gillar jag skarpt! En elev ska känna sig bekväm med att ställa frågor. Det handlar mycket om att skapa ett förtroende, ett klimat i klassen, där eleverna känner att det är OK att ställa frågor utan att veta svaret. Just av den anledningen att frågan kan leda till så mycket mer intressanta diskussioner än enbart ett svar.

Tänk hur det ser ut i det traditionella klassrummet. Läraren ställer frågor. Eleven svarar. Eller hemska tanke (vilket jag tror och hoppas är rätt ovanligt) att eleven väljer att inte ställa frågor, för att man inte vill visa att man inte kan.

Vi måste skapa klassrum där frågorna är i fokus! Men hur kan frågorna vara de viktigaste? Eleverna måste ju få svaren för att lära sig! Ja, givetvis. Eller nej, absolut inte. Låt mig förklara.

Eleverna ska, tillsammans med sina basgrupps-kamrater, ta reda på svaret. I det kollaborativa lärandets process är just processen lika viktig, ibland viktigare, än svaret. För det är i processen som nya tankar föds, nya frågor, som leder till ny kunskap och nya svar. Så eleverna ska aldrig få svaren, åtminstone inte av läraren. Eleverna ska utforska och tillsammans komma fram till ett svar, om det nu finns ett specifikt svar, det kan ju finnas flera;)  Och kanske är det just det som eleverna upptäcker i processen, att oftast, åtminstone i mina ämnen, så beror svaret man får mycket på vilket perspektiv man undersöker frågan från. Vad kan hända om man byter perspektiv? Där är en intressant fråga att låta eleverna spinna vidare på…

Lärarens uppgift då? Ska läraren bara luta sig tillbaka och se på när eleverna arbetar? Givetvis inte. Eleverna kommer behöva hjälp längs med processen. Som lärare kan du coacha eleverna i deras process, t.ex genom att ställa frågor som Vad behöver ni för att komma vidare? Hur ska ni göra för att komma fram till ett svar? Vem kan hjälpa er? Låt eleverna vara ägare av sitt eget lärande! Klampa inte in i en basgruppsdiskussion och säg ”Hörrni, testa att googla fram den här och den här sidan och använd er av dessa texter och kontakta den här personen”. Låt eleverna komma på detta själva! Ställ frågor som öppnar upp deras tankar kring hur de själva kan komma vidare i processen! 

Om det tar längre tid än om läraren direkt skulle gett svaren? Absolut!

Om det innebär att du inte ”hinner med” allt det som du planerat just den lektionen? Definitivt!

Om det betyder att dina elever lär sig  samarbete, ansvarstagande, kreativitet och problemlösning? Utan tvekan!

Så tänker jag – hur tänker du?

Är ni nyfikna på Crystal Kirch och hennes flippade klassrum hittar ni henne här 🙂
Vill ni lägga till henne på twitter så heter hon @crystalkirch

Skärmklipp

Fröken Flipp och Crystal Kirch – en ny flippad förebild för mig!

Flipcon14 – day 2

Today I’m going to do something that I haven’t tried before, I’m going to make this post in english so that my new friends from flipcon can read about it to! We have had a great day in Pittsburgh! This morning we went to Mars Area High School to attend the preconference, where we had the possibility to try out some good editing software programmes to use when flipping your classroom.

We tried Camtasia and Snagit, but since I only brought my chromebook since my laptop ”accidently” crashed just one week ago, I couldn’t use the editing part of Snagit nor could I download Camtasia (it doesn’t work on chromebooks). That’s  a shame, but luckily Wictoria brought her laptop and we decided to make a movie for my students back in Sweden. I promised them to take a lot of pictures when I went to America, but today I came up with the idea that we should record  and edit a movie, showing my students what an american high school looks like from inside 🙂 We just played around in the school, recording in the library, the restoom, the cafeteria and in some other places 🙂

We used the app Fuse which allows you to transfer your movie from your mobile device into your computer, by scanning a QR code. That is really easy and a quick way to transfer a movie from one device into another. Unfortunatelly, the internet was kind of slow, but that gave us the opportunity to come up with idéas for the editing!

Bq0pQOJCQAE7biT

Scanning the QR-code

When the movie was transferred we started to editing it. Using Camtasia is quite easy, you can easily cut out the parts you don’t want to keep, and you can edit some cool sounds and text effects in to your flipp. You can’t really fail with this software, my husband says that movie maker is for beginners, but I would say that Camtasia is just as easy, but much more fun!

2014-06-24 - 1 (4)

Editing in Camtasia – easy and fun!

Here is the result 🙂

The rest of the day was just as exciting and fun! We went by a yellow schoolbus to Mars, a town about ten minutes drive from the hotel. Such a friendly town, Mars welcomed us with open arms, free pizza, coffee, lemonades and everything was opened just for us. I had the opportunity to meet a handsome policeofficer, the mayor and got to ride on a miniature train – so much fun! Well I think I better show you the pictures instead!

2014-06-24 - 1 (2)

Heading for Mars!

2014-06-24 - 1 (1)

Hanging out at the spaceship with Aaron Sams…

2014-06-24 - 1 (3)

…John Bergmann…

Bq22WquIEAEydiQ (1)

…and the police offficer in charge of Mars 🙂

So what more can I say – this was a great day and I really look forward for tomorrow! Tomorrow I am going to start the day by go running together with the track team and Mr Bergmann, that will be fun! Let’s see if I survive…

To all my friends and followers in Sweden and to all my new friends at Flipcon – take care! And I’ll see you tomorrow – online or AFK 🙂

 

21st Century skill – framtiden är redan här!

Skolverkets rapport som kom under hösten 2013 visar att det fortfarande läggs allt för mycket tid i klassrummen på ren faktaöverföring mellan lärare och elev medan alldeles för lite tid läggs på analys, kommunikation och problemlösning i klassrummen. För mycket tid läggs på individuellt arbete och för lite tid läggs på det kollaborativa, gemensamma kunskapandet.

Är det då så konstigt att senaste Pisarapporten visar att svenska elever har svårt för bl.a. problemlösning?

Vad är det då som styr hur arbetet i klassrummen ser ut? Ja, om nu Skolverkets rapport stämmer med verkligheten så är det uppenbart att den nya läroplanen inte har fått fullt genomslag i svenska skolan. I Lgr11 ligger just mycket fokus på att utveckla dessa förmågor- problemlösning, kommunikation, interaktion, analys och kritiskt tänkande. Hur kommer det sig då att detta inte genomsyrar vår undervisning? Menar jag att lärare medvetet bryter mot läroplanen? Nej, absolut inte, men jag tror att det finns mycket kvar att önska då det gäller implementeringen av Lgr11 i klassrummen.

På många skolor, däribland min egna, gavs det utbildning och tid till att sätta sin in i läroplanen när den kom. Respektive ämne gavs tid till att se över det centrala innehållet, bygga upp det som kallades LPP:er, bearbeta kunskapskraven och diskutera bedömning. So far so good.

Men sen då? När alla lärare runt om i landet gick in i sina klassrum, satte sig bakom samma kateder som de alltid suttit bakom, tog fram samma arbetsmaterial de alltid arbetat med, kopierade upp samma stenciler som de alltid kopierat upp – vad blev skillnaden egentligen?

Jag säger inte att jag gjorde annorlunda. Och jag säger inte att detta beror på att lärare i skolan överlag medvetet väljer att inte följa läroplanen. Absolut inte. Men jag säger att för att verkligen ges möjlighet att implementera en helt ny läroplan, till viss del med fokus på andra förmågor än tidigare läroplan, så krävs det så mycket mer än några studiedagar i början av en termin (i bästa fall) och i värsta fall en halvdag med information från ledningen. Det krävs ett kollegie där Dela-kulturen är stor. Där man släpper in varandra i klassrummen. Där man ges tid av ledning att diskutera arbetsmetoder, arbetssätt. Där man delar med sig av nya tankar, hur man omsätter dessa i klassrummet och vad resultatet blivit. Det handlar om att ha ett öppet klimat där man delar med sig av, inte bara sina lyckade resultat, utan även alla de lektioner, LPP:er, uppgifter och prov som blivit mindre lyckade. Att man ges tid av ledningen att fundera kring vad som gick fel, varför och hur man kan utveckla och förändra tills nästa gång.

Formativ undervisning. Formativt lärande. Inte bara för eleven, utan lika mycket för lärarna. Att arbeta mycket med skuggning av varandra har varit ett vinnande koncept på vår skola. Fundera kring hur ni har arbetat med formativt lärande för att implementera läroplanen på er skola?

Vi har fungerat som kritiska vänner. Diskuterat. Analyserat. Hittat problemområden i vår undervisning och planering och tillsammans försökt lösa dessa. De förmågor som vi eftersträvar att eleverna ska visa – ja, det måste ju vara samma förmågor vi ska behärska– inte sant?

Hur synliggör vi dessa förmågor för våra elever? Och hur kan vi använda teknik för att träna dessa förmågor?  Dagens teknik erbjuder en mängd möjligheter. Men det kräver tid av läraren att själv hitta dessa möjligheter om man inte är van. Och är det något som lärare upplever att de har för lite av så är det  just tid.

Så, kanske i senaste laget, men här ska du få lite konkreta tips på appar du kan använda för att implementera Lgr11 i din undervisning. Här är ett schema på appar du kan ladda hem och testa att använda i din undervisning. Alla appar passar givetvis inte i alla klassrum, men surfa runt och fundera kring vilka du skulle ha användning av i ditt klassrum och med dina elever. Ta gärna kollegor till hjälp, bolla idéer, hur kan ni arbeta vidare med apparna, diskutera, analysera tillsammans vad ert behov är, vilka förmågor behöver era elever träna extra på och hjälp varandra att lösa problem ni stöter på längs med vägen.

För först när vi lärare använder oss av de förmågor som läroplanen lyfter fram, ja kanske är det först då som vi kan kräva det samma av våra elever? Inte bara implementera förmågorna i våra klassrum, i vår undervisning, utan låta förmågorna genomsyra hela vår skolkultur. Kanske är det där utmaningen såväl som möjligheterna finns?

 

App-Tool-Grids-21st-century

Nytt arbetsområde – så här tänker jag!

På min förstelärar-intervju för drygt en vecka sedan fick jag frågan ”Om vi är elever i ditt klassrum och vi ska starta upp ett nytt arbetsområde – hur presenterar du det då?”. Jag svarade ”Asch, det har jag ju gjort redan innan ni kommer in i klassrummet” 🙂

Nu vet jag ju inte än om jag fått jobbet, så jag vet inte om rektorerna och verksamhetsutvecklaren som intervjuade mig tyckte det var en bra idé, men hur som helst, det är min idé och jag gillar den! Tänkte berätta och visa hur jag gör så får ni avgöra om ni tycker det är hiss eller diss 🙂

Förutom mitt ”vanliga” klassrum så har jag ett virtuellt klassrum. Jag har en blogg, sobloggalfa, och en Facebooksida, SO-Alfa, där jag kommunicerar och interagerar med mina elever. För det handlar inte om en envägs kommunikation – eleverna är precis lika aktiva som jag är, inte minst på Facebooksidan. När jag ska starta upp ett nytt arbetsområde så tar jag både bloggen och Facebooksidan till min hjälp.

Nu har jag suttit i dagarna och satt ihop ett nytt arbetsområde som jag har valt att kalla ”Människors olika förutsättningar”, i ämnet geografi. Jag har valt att skapa planeringen i ett dokument i Google drive. Detta är ett enkelt och smidigt sätt att skapa ett dokument och sen med en knapptryckning kunna dela det med mina elever på deras Facebooksida. Google drive har även andra fördelar, dokumentet sparas automatiskt så fort jag gör en ändring i det, jag har tillgång till det överallt, i mobilen, hemma, på jobbet, till skillnad från om jag sparar det i hemkatalogen på skolan, då kommer jag inte åt dokumentet hemma.

Är man flera lärare som jobbar med samma planering kan man ha flera personer som har skrivrättigheter i dokumentet och man kan således sitta hemma på var sitt håll och arbeta med samma dokument.

Efter att jag skapat min planering trycker jag på Dela och sen delar via deras Facebooksida. Då kommer den upp i deras nyhetsflöde och de kan lätt gå in på Facebooksidan och klicka in på länken. Igår la jag ut planeringen på deras Facebooksida och det dröjde inte många minuter innan en elev hade gått in och länkat bild och kommenterat. Jag möter eleverna på deras spelplan, de behöver inte leta efter informationen via någon skolportal, min planering dyker upp i flödet där de befinner sig. Curling? Tja, men varför inte? Om inte berget kommer till Mohammed så får Mohammed komma till berget liksom…Så tänker jag 🙂

10173697_792207824124680_1577974346736666275_n (1)

Bild som elev länkade på Facebooksidan som verkligen belyser min rubrik ”Människors olika förutsättningar”. En fantastisk bild att plocka fram redan första lektionen och diskutera – det är det jag menar med att kursen börjar redan innan eleverna kliver in i klassrummet 🙂

Efter att jag delat dokumentet på Facebook skapar jag ett nytt inlägg på bloggen där jag sedan länkar planeringen till. Genom att jag har bloggen så kan jag länka planering och skapa ett ställe där eleverna lätt hittar planeringen. På Facebook försvinner det snabbt i nyhetsflödet. Återigen, både Facebook OCH blogg – är inte det lite mycket curling? Tja, kanske det, men varför inte?

Facebook fyller ett syfte, men jag kan aldrig tvinga mina elever att ha ett Facebook konto. Jag har lyssnat på föreläsare/lärare som säger att de kräver att deras elever har ett Facebook-konto (om de har åldern inne givetvis) men med mina elever så tänker jag att jag aldrig skulle kunna kräva det. Många av mina elever kommer från en annan kultur, tradition och religion. Det är inte självklart att alla mina elever får lov för sina föräldrar att ha ett Facebook-konto även om de har åldern inne . Jag vill inte skapa problem för dessa elever så de kommer ”i kläm” mellan skola och hemmet. Däremot kan alla som har tillgång till internet ha tillgång till min blogg. Om inte eleven har internet hemma så har de tillgång till internet i skolan och kan ta del av bloggen där. Jag brukar säga till mina elever att har de inte Facebook måste de vara ännu mer noggranna och ofta gå in på bloggen för att se om den är uppdaterad – har de Facebook länkar jag alla uppdateringar så de får en avisering varje gång något nytt händer på bloggen.

I detta nya arbetsområde har jag lagt in ett blogginlägg där jag dels har delat planeringen men även lagt in en flipp som handlar om rika/fattiga länder. Flippen ska ses utifrån syftet att få en förförståelse, en repetition och en bas, vad betyder det att människor har olika förutsättningar? I inlägget skriver jag även vad vi ska göra när de kommer till lektionen – vi ska skapa en mindmap tillsammans utifrån analysmodellen och se vilka orsaker och konsekvenser vi redan känner till om rika/fattiga länder.

Så tänker jag. Redan innan de kliver in i klassrummet har de tagit del av planering, lektionsinnehåll, de har blivit inspirerade av bilder på Facebooksidan, kunnat titta på flipp och repetera, fått förförståelse om ämnet, varit med och delat bilder och därmed varit med och kunnat påverka innehållet på lektionen. Därefter kliver de in i A18. Redan fyllda med tankar, idéer, funderingar, frågor som de tar med sig och delar med sina klasskamrater.

Så oavsett om de som intervjuade mig tyckte om mitt svar eller ej, så anser jag att detta är ett vinnande koncept! Skapa intresse, synliggör för eleverna vad det är vi ska arbeta med, gör eleverna nyfikna, frågvisa, delaktiga, redan innan de kliver över tröskeln i klassrummet. Eleverna säger att det har skapat en trygghet för dem, de vet vad de ska göra redan innan lektionen. Denna trygghet är viktig, speciellt för de elever där steget in i klassrummet ibland kan kännas stort och tungt, ja för dessa elever så blir steget betydligt mindre!

Visible learning – as simple as that! 

Skärmklipp

 

Gör som havet – våga!

När jag för första gången mötte begreppet ”Flippat klassrum” så kändes det rätt skrämmande. Jag surfade runt på Daniel Barkers hemsida och tänkte att ja, det kanske funkar för gymnasiet, men för högstadiet? Och mina klassrum som har en övervägande andel elever med annat modersmål än svenska, kan det verkligen funka? Kommer mina elever titta på flipparna överhuvudtaget? Kommer jag ens kunna göra flippar, jag är ju ingen ”teknikfreak”? Daniels hemsida är så sjukt proffsig och jag kände med en gång att ska jag testa Flippat Klassrum så måste jag göra mitt egna. Jag kan inte härma efter den i Sverige som förmodligen kommit längst i sitt arbete med Flippat Klassrum. Jag kan inte utgå från att jag ska lägga ribban på samma nivå, då blir det nog bara pannkaka.

Så tänkte jag. Men jag var nyfiken. Surfade runt och kollade in olika bloggportaler. Fick mycket god hjälp av min vän, tillika rektor på en högstadieskola i Halmstad,  Lina Tannerfalk-Wiberg, som visade mig hur jag startar upp en blogg.

Min första flipp jag gjorde spelade jag in med mobilen och redigerade i Windows Movie Maker. Mest för att när jag frågade min man vilket program jag skulle använda sa han ”Ta Movie Maker, det är det allra enklaste. För du måste göra det själv, jag kan inte sitta och redigera allt åt dig”. Så skapades min första flipp. En flipp med syftet att hälsa eleverna välkomna till min blogg och Mitt Flippade Klassrum.  Så här blev resultatet:

Mitt första ”mästerverk” 🙂

Det jag vill säga med detta är att jag tror att den största utmaningen med Flippat Klassrum faktiskt är att våga. Men gör man det för krångligt för sig, använder program man inte riktigt känner att man klara av, vilket resulterar i att det tar för lång tid att flippa , ja då kanske man ger upp innan man knappt ens hunnit börja.

Använd andras flippar. Skapa en blogg, eller använd dig enbart av en Youtube kanal. Strunta i bloggen om det känns för ”mycket” och för krångligt, men vill du samla dina flippar på ett och samma stället kan du istället skapa en sida på t.ex. Facebook (förutsatt att alla dina elever har åldern inne och tillåtelse av föräldrar att använda Facebook). Skapa ditt Flippade Klassrum utifrån dina förutsättningar och dina elevers behov! Inspireras gärna av andra. Låna flippar, idéer, uppgifter och tankar.

Efter ett tag när du kommit igång, tagit första steget, ja då är min erfarenhet att nyfikenheten och intresset skapar möjligheter för att utveckla, förfina och förbättra det tekniska. Du kommer i kontakt med andra ”flippare”, ser hur de använder tekniken som verktyg, hittar program som passar dina flippar och din undervisning. På din nivå. En nivå som då automatiskt hela tiden kommer höjas. Men om du tänker att du måste vara ”proffs”,  både på teknik, bloggar, facebook, datorer, redan innan du startar upp ditt Flippade Klassrum, då är risken stor att du aldrig vågar testa.

Mitt tips är – Våga! Nöj dig med ”good enough”, klyschan ”övning ger färdighet” passar väl in. Öva, öva och åter öva. Men våga göra det i skarpt läge. Sjösätt båten och lär dig navigera efterhand. Visst kanske du stöter på ett och annat grund, väljer fel farled, får vända båten och välja ny kurs. Men huvudsaken är att du sitter båten! Du kan inte stå på land och spana ut över havet och vänta på att båten ska komma och plocka upp dig. Du måste vara kapten vid rodret!

8 månader till 3 år tar det innan eleverna har arbetat in sig i ett nytt ”tänk”.  Oavsett vilka förändringar du gör som pedagog. Jag skulle vilja säga att det tar ungefär lika lång tid för en lärare att ”komma in” i ett nytt arbetssätt. Våga göra misstag och våga älska dina misstag – det är just de som gör att du utvecklas! Inspireras av andra. Ta hjälp av andra för att utvecklas. Men jämför dig inte med någon annan än den du var igår! Skepp O´hoj!

1604534_375551239251553_461056893_n

Fröken Flipps Frågelåda

När jag har hållit en föreläsning kring Flippat Klassrum eller diskuterat kring begreppet ”flippa” så är det några frågor som återkommer. Jag tänkte här försöka svara på några av dessa återkommande frågor. Viktigt att minnas att jag utgår från mitt egna flippade klassrum när jag beskriver. Ett klassrum som jag har anpassat för att möta mina elevers behov, med fokus på förmågor, formativ undervisning, formativ bedömning och språkutvecklande arbetsmetoder. Jag kan inte svara för ”alla” flippade klassrum, eftersom det inte finns en förklaring till begreppet. Det handlar ju om vad jag som pedagog väljer att ta in i klassrummet och vilka delar som är viktiga för just mitt ämne/mina elever. Men som sagt, jag har valt ut några frågor ur frågelådan och här kommer mina tankar och svar. Håll tillgodo 🙂

Vad händer om många elever inte tar ansvaret för arbetet under lektionstid i klassrummet? Hur får man då det flippade klassrummet att fungera?

Nyckelordet att minnas här är struktur. Jag som pedagog måste ta ansvar för att jag har ett tydligt syfte med lektionen som jag presenterar för eleverna. Jag väljer att göra det via bloggen, men givetvis kan man och bör, tydliggöra syfte även inne på lektionen. Vad ska vi arbeta med idag? Varför? Vilken/vilka förmågor ska vi öva? Hur ska vi arbeta? Ge alltid tydliga ramar!!! Flippat Klassrum skulle aldrig fungera för mina elever om de hade kommit till klassen och jag hade sagt ”ok, skriv ner allt ni kan om judendomen”. Jag måste ha en tydlig uppgift som är avgränsad. Mina elever arbetar högst 2-3 lektioner med en uppgift. Aldrig ett arbete som sträcker sig över flera veckor. Jag delar istället upp arbetet i kortare uppgifter. Då skapar jag möjlighet till tätare återkoppling, och även om det är t.ex en presentation basgruppen ska göra i helkass så är det inte varje gång de blir bedömda. Men oavsett om de blir bedömda eller ej, får jag kontinuerligt möjligheten att ge eleverna feedback, vad de ska tänka på i fortsättningen. Ingen elev kan ”chilla” två veckor för att sen göra allt arbete hemma sista kvällen. Min formativa undervisning kräver att jag hela tiden vet var eleven befinner sig i sin utveckling. Mina elever gör inget arbete hemma, på det sättet att de skriver texter eller söker fakta. Det arbetet gör vi på lektionstid. Jag kan då vara med, stötta, fånga upp de jag märker inte hänger med.

Elever som inte tar ansvar handlar ju ofta om elever som inte följer med och förstår uppgiften eller elever som inte är tillräckligt motiverade av uppgiften. Mitt jobb är att motivera och stötta. Jag menar inte att alla uppgifter måste vara ”roliga”, men jag måste vara så engagerad på lektionerna att jag skapar en nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Jag kan inte ge ut en stencil och säga ”varsågod och fyll i denna”, jag måste skapa utmanande och utvecklande uppgifter där eleven verkligen får tänka på djupet. Jag höjer ribban på uppgifterna för att skapa intresse, men samtidigt ser jag till att ge stöd och struktur via te.x begreppsmallar och stödstrukturer a la analysmodell/sambandsmodell. Höga förväntningar och tillräckligt stöd skapar ett klimat där eleverna i mycket större utsträckning tar ansvar över sitt kunskapande. Det är min erfarenhet av mitt Flippade Klassrum. 

Är det inte svårt att få alla elever att se flipparna? Vad gör du om några inte sett flippen?

Denna fråga klurade jag mycket på i början. Ska man låta eleverna se flippen på lektionen? Men då kom jag fram till att själva arbetssättet förlorar sin mening. Då blir det ju fortfarande en föreläsning, fast via kanonen i klassrummet. Nej, jag gör helt enkelt så att varje gång eleverna har en flipp (vissa tror att de ser flippar till varje lektion, absolut inte, max 1 flipp/vecka) så skriver jag ner och laminerar de begrepp som flippen lyfter. I klassrummet tar vi sedan några minuter då eleverna i helklass får förklara för mig och varandra vad de lärt sig om begreppen. Har man inte sett flippen får man här ändå en möjlighet att höra begreppen. När eleverna sen arbetar vidare i basgrupperna så är det ibland någon som snabbt tar upp mobilen och tittar igenom flippen. Andra väljer att istället ta del av kompisars tankar och lyssnar. Dessa elever ”erkänner” dock rätt snabbt att de inte sett flippen, men i 99 fall av 100 går de hem och ser flippen i efterhand. För de vet att nästa lektion då basgruppen fortsätter arbeta så kräver vännerna att de är mer aktiva. Och de vet att jag har koll på vilka som är aktiva i diskussioner, delar med sig av tankar och kunskap i basgrupperna, ja helt enkelt vilka som tagit del av och använder den fakta de fått.

Man brukar säga att det tar minst 8 månader och kanske upp till 3 år innan eleverna hunnit ”ställa om” i sitt arbetssätt oavsett vad det gäller. Jag tror att många lärare testar att flippa en gång, kanske två – tre, men sen märker de att flera elever inte tittat och då ger de upp. Mitt råd är – ge inte upp! Var konsekvent! En elev sa nyligen ”om vi har glosor i tyska och vi inte har gjort vår läxa, då gör vi ju inte glosorna på lektionen. Det är självklart att vi inte tittar flipparna på lektionen. Det är inget konstigt med det”.

Det tar tid för eleverna att ställa om från ”överföringspedagogik” till ”processpedagogik” där de själva har huvudrollen i processen. Men när ni kommit över tröskeln och eleverna märker att deras kunskapsutveckling ökar hela tiden, ja då lovar jag att ni får lön för mödan 🙂

Har du mött motstånd från föräldrar? 

Det är en intressant fråga då jag just följt med i en debatt i forumet Flippa Klassrummet på facebook, där en lärare i dagarna fick ”stå till svars” inför föräldrar för sitt val av arbetssätt. Jag har inte fått någon kommentar från någon förälder som är negativ. Jag gick tillväga så att jag skickade med eleverna ett informationsbrev där jag beskrev vad Flippar Klassrum är, gav ut både blogg och facebookadress så föräldrarna kan följa med vad vi gör. Gav tips till föräldrarna hur de kan arbeta med ”läxor”, dvs hur de kan se flipparna tillsammans med sina barn, diskutera, utveckla tankar tillsammans. Hade de frågor och tankar kring Flippade Klassrum var de givetvis välkomna att höra av sig. Jag tror däremot tvärtom, många föräldrar upplever mitt klassrum som oerhört transparent och jag vet t.om far och morföräldrar som följer med på bloggen för att se vad deras barnbarn sysslar med i skolan 🙂 Jag gör all min undervisning synlig för alla. Jag gömmer mig inte i ett klassrum utan föräldrarna kan hela tiden följa med i undervisningen.

Oj, vad långt detta inlägg blev. Men en sista fråga jag ofta får är Hur hinner du med allt??? Tar det inte massvis av tid att flippa?

Sanningen är någonstans mittemellan. I början tog det mycket tid. Sen förfinade jag mina tillvägagångssätt, hittade verktyg som underlättar inspelning av flippar. Jag blir också allt bättre på att hitta användbart material på Youtube. Uppfinn inte hjulet om och om igen! Att skapa en lektion och lägga ut på bloggen tar idag inte mycket längre tid än vad det gjorde att planera en lektion ur ”katederperspektiv”. Jag upplever att min planering flyter mycket lättare nu, jag har byggt upp en modell för hur jag lägger upp mina uppgifter på bloggen, vad eleverna ska göra, hur de ska gå tillväga, metoder vi använder, vilken förmåga de tränar och om den bedöms.

Sen kan jag inte sticka under stol med att mitt Flippade Klassrum skapat en nyfikenhet hos mig, en vilja att utforska, som tar mycket mer tid än vad som ryms i mina 45 timmar. Jag åker på konferenser på eget initiativ, jag läser litteratur, är aktiv på Twitter och Facebook och tar del av andra pedagogers tankar och reflektioner. Men detta gör jag för att just nu är mitt jobb ett av mina stora intressen. Jag vet att i mångas öron låter det orimligt. Man ska inte behöva ha sitt arbete som intresse för att kunna utveckla och utvecklas. Men så har den här resan varit för mig. Jag får ingen extra tid. Ingen extra fortbildning bekostad av skolan. Jag gör det av eget intresse. För att jag vill. För att jag märker hur mycket det utvecklar, inte bara min undervisning utan även mitt sätt att tänka och agera. Men man behöver inte göra allt på en gång. Ta det i din takt. Låna av andra. Låna gärna av mig! Gör en liten förändring i taget. Brinn för det du gör, men bränn inte ut dig! Allt handlar om balans. Balans och passion. Och för mig så hittar jag båda delar i Mitt Flippade Klassrum.

2b567dc53c2a06b28691c6858a8f35a4 (1)

Att synliggöra förmågor i mitt Flippade Klassrum

I mitt Flippade Klassrum arbetar jag utifrån Big 5. Vad innebär då dessa förmågor och hur synliggör jag förmågorna för eleverna? Här kommer du förhoppningsvis få svar på dessa frågor, samt lite praktiska tips på övningar som du kan göra i ditt klassrum för att synliggöra förmågorna i ditt klassrum.

Begreppet Big 5 kommer från Göran Svanelids arbete kring vilka förmågor som är allra vanligast i skolans styrdokument. Göran Svanelid är universitetslektor och ingår i den grupp som tagit fram de nya nationella proven i SO för åk. 6 och 9. I hans arbete med att studera grundskolans alla kursplaner utkristalliserade han 5 förmågor som var framträdande. Dessa förmågor är:

-Analysförmågan

-Kommunikativa förmågan

– Begreppsförmågan

-Informationshanterings/procedurförmågan

-Metakognitiva förmågan

Göran Svanelid menar att om lärare i alla ämnen fokuserar på att utveckla dessa förmågor, givetvis utifrån varje ämnes specifika centrala innehåll, så kommer kursplanerna, styrdokumenten och Lgr11 levandegöras och förtydligas, både för lärare och för elever.

Detta är något som SO- ämnesgruppen på Östergårdsskolan arbetat mycket för att utveckla och implementera i vår undervisning. I detta inlägg kommer jag dock inte beskriva hur jag bygger upp mina lektioner kring Big 5, det kommer i ett senare inlägg, utan istället ge lite praktiska tips för dig som är intresserad av att presentera förmågorna för dina elever.

På min klassrumsdörr har jag kopierat upp och satt upp planscher på förmågorna. På detta sätt är de alltid synliga för eleverna, de kan läsa vad som ingår i varje förmåga, jag kan peka på bilderna och fråga eleverna efter en lektion ”vilka förmågor tror ni vi arbetat med idag”? Förmågorna är dock starkt sammanlänkande och eleverna märker att de ofta övar flera förmågor samtidigt. Arbetar man med Big 5 så är det viktigt att eleverna ofta påminns om vilka förmågor de övar, detta för att sedan vara medvetna om vilken förmåga de blir bedömda i. På elevernas blogg lägger jag alltid upp varje vecka vad vi kommer göra på lektionerna, om det är övningstillfälle eller bedömningstillfälle, vilka förmågor vi tränar och vilka förmågor jag bedömer. Titta gärna in på min SO-blogg för att få konkreta exempel.

2014-02-25 - 1

I vår ämnesgrupp på Östergårdsskolan så diskuterar vi ofta hur vi kan träna eleverna så att de blir medvetna om vad som ingår i de olika förmågorna. Vad innebär Analysförmågan? Vad bedöms i Begreppsförmågan? Att diskutera detta tillsammans med sina kollegor bidrar även till att vi synliggör vår egen undervisning för varandra, delar med oss, utvecklar tillsammans. Det kollegiala lärandet är en oerhörd tillgång och, som jag ser det, oerhört viktigt för att utvecklas och för att kunna utmana sig själv och sina tankar.

Under gårdagens ämnesmöte hade min kollega Åsa Persson, förstelärare och SO-lärare på Östergårdsskolan tagit med sig sitt förmågepussel och berättade hur hon använde det i klassrummet. Idén var så enkel men samtidigt så briljant och användbar i arbetet för att förtydliga, synliggöra och medvetandegöra vad förmågorna egentligen innefattar.

förmågor1

Åsa hade helt enkelt utgått från de 5 rubrikerna (förmågorna) och sedan skrivit ner på separata ”pusselbitar” olika delar som ingår i de olika förmågorna. Vad innebär analysförmågan? Jo,  bl.a. att kunna förklara orsaker och följder. Pusslet hjälper till att bit för bit plocka ner innehållet i förmågorna. Om förmågorna ska synliggöra innehållet i kursplaner, ja då måste vi lärare se till att synliggöra innehållet i förmågorna!

Eleverna fick, i grupper, lägga ut varsitt ”pussel”. De fick alltså tillsammans i basgrupper resonera sig fram vad som hör till respektive förmåga. Sedan fick de rotera runt med grupperna så att alla grupper fick titta på hur de andra lagt sina pussel. Åsa lät även eleverna ändra hur andra basgrupper lagt sitt pussel om de ansåg att någon del låg ”fel”. När eleverna roterat i sina grupper ett helt varv kom de tillbaka till sitt egna pussel och fick även möjligheten att ”ändra tillbaks” om någon grupp gjort en ändring de inte höll med om. Genom att låta eleverna gå runt och ta del av och tom ändra hur andra grupper tänkt, tvingas eleverna tänka till en extra gång och motivera varför de väljer att ändra.

På ämnesmötet i måndags gjorde vi lärare exakt samma övning. Det vi märkte efter att ha gått ”laget runt”, jämfört, ändrat, ändrat tillbaks och ändrat igen, är att allt är inte svart eller vitt. Förmågorna är levande verktyg. Förmågorna går in i varandra. Att analysera, kunna förklara sin analys så att andra förstår med hjälp av relevanta begrepp, ja redan där har vi använt 3 förmågor. Källkritiska begrepp såsom perspektiv, tendens, objektiv, handlar lika mycket om begreppsförmåga som informationshanteringsförmåga. Denna diskussion väckte tankar och reflektioner hos oss i SO-gruppen och Åsa berättade att hennes elever reflekterat över samma sak. Det skapar möjlighet till spännande diskussioner i klassrummet som leder till ännu mer förståelse kring förmågorna.

Det är oerhört viktigt att eleverna förstår vad de måste utveckla när vi säger på ett samtal att de ska ”utveckla sin analysförmåga”. Då måste vi som pedagoger kunna visa hur de kan utveckla denna förmåga och eleverna måste förstå vad det är vi säger och vad vi menar. Eleverna måste äga kunskapen och förståelsen kring vad förmågorna innehåller! 

Ställ dig själv frågan – äger mina elever kunskapen om vad som ingår i de förmågor jag bedömer? Om du är osäker på svaret – ta reda på hur det ligger till genom att låta eleverna göra denna eller liknande övning. För det är först när vi nått dit, när eleverna vet vad som ingår i förmågorna vi tränar och som vi bedömer, som vi kan ställa krav på att de ska nå kursplanens mål.

För hur ska man kunna nå ett mål om man inte har förstått vad det innehåller?

Användbara verktyg i det Flippade Klassrummet

Flippat Klassrum rymmer så mycket mer än teknik och flippar. Men, det går inte att sticka under stol med att tekniken ändå har en viktig roll i det Flippade Klassrummet. Tekniken ska användas för att möjliggöra fokus på lektionerna på kunskapande, att göra det möjligt att gå ifrån katederundervisning och överföring av fakta mellan lärare-elev, till ett klassrum där det är eleverna som skapar förståelse utifrån sin kunskap. Då gäller det att man som Flippad Lärare vågar testa olika verktyg för att skapa tid till denna förändring i sitt klassrum. Tekniken är ett av dessa verktyg. Men det handlar inte enbart om att spela in flippar och lägga ut på Youtube, dagens teknik erbjuder betydligt fler möjligheter än så.

Nu kan jag inte komma och säga att jag är expert på den tekniska biten i det Flippade Klassrummet. Jag är språklärare och SO-lärare, inte ”datanörd” som en vän, tillika rektor på en skola i Halmstad, uttryckte sig på sin blogg 🙂 Det är just det jag vill förmedla med denna blogg, man behöver inte vara proffs på det tekniska för att flippa sitt klassrum. Men man måste vara nyfiken. Man måste våga testa. Våga göra fel, öva, göra om och göra ”rätt”. Jag brukar säga att man ska köra ”skarpt läge” direkt. Publicera. Lägg ut det du skapar så alla kan ta del av det. Först då kan du få feedback på det du gör och tips hur du kan förbättra och förfina.

Jag har inte testat alla de förslag som ges på sidan. Som lärare har man givetvis olika behov i klassrummet beroende t.ex på vilket ämne man undervisar i, vilken årskurs samt dina och dina elevers förutsättningar. Men det handlar om att hela tiden hitta och testa nya tekniska verktyg som kan bidra till att förbättra det Flippade Klassrummet. Verktyg som kan fylla en funktion för elevernas inlärning. Klicka dig fram. Testa. Gå in på forum, t.ex. Flippa Klassrummet på fb och ställ frågor till andra ”flippare”. Du behöver inte uppfinna allting själv. Ta del av andras beprövade erfarenhet och använd det du tror du kan ha nytta av. Vem vet, om några år kanske jag också kan titulera mig ”datanörd”, det vore en ära och en utmärkelse i så fall 😀

Länken hittar du här: Användbara verktyg i det Flippade Klassrum

mzl.hoityxiw.175x175-75 logo_educreations 20130916180411GoAnimate_Company_Logo

Teknikens under…

Jag är inte proffs när det kommer till teknik. När jag skulle starta min första blogg, SObloggalfa, så tog jag en av mina vänner, tillika rektor på en skola i Halmstad, till hjälp med det tekniska. Hon var så hjälpsam och förstående, men efter att vi under en kväll skickat frågor fram och tillbaka via Facebook så konstaterade hon att ”det är nog lättare om jag får ditt lösenord så kan jag gå in och fixa och trixa lite själv” 🙂

Nu, tre bloggar senare, så känner jag mig ändå rätt hemma bland widgets och inlägg, kategorier och länkar. Men så kom jag till det där med flippar. Skulle jag spela in små filmer? Hur skulle jag filma? Med kamera? Mobil? Hur gör jag sen när jag redigerar? Jag har en rätt så teknisk man, men han konstaterade snabbt att ”det här kommer du sitta så mycket med så jag tänker inte göra jobbet åt dig. Du får testa dig fram helt enkelt”. Learning by doing i sann John Dewey anda! Han är rörmokare men känns ibland betydligt mer pedagogisk än vad jag nånsin kommer bli..

Han visade mig ett program som ”alla kan klara av”. Windows Live Movie Maker. Där satte jag ihop mina första flippar, som jag först skrev manus till, filmade, gjorde omtagningar, klippte ihop och redigerade. Om det tog tid? Ja, massvis! Jag kände att ska jag få kontinuitet i mina flippar så måste jag effektivisera. Jag insåg att om en flipp tar flera timmar bara att redigera så skulle jag rätt snabbt ge upp och tröttna.

Samma vän/rektor som hjälpte mig med bloggen tipsade mig om screencast-o-matic. Ett skärminspelningsprogram som med bara en knapptryckning filmar in det du har på skärmen, t.ex. en powerpoint presentation. Detta innebar en stor effektivisering för mig. Jag utgår från en powerpoint med ca 10 bilder, sen spelar jag helt enkelt in när jag pratar till varje bild, under tiden som screencast-o-matic sköter allt med ett knapptryck. Den färdiga flippen publicerar jag sen på Youtube via mitt Google+ konto. När flippen har laddats upp så ”bäddar jag in” den på min bloggsida och så har jag, genom en rätt liten insats, skapat min egna skräddarsydda flipp.

Det finns otaliga bra program att använda sig av när man flippar. Lite beroende på vilket ämne du flippar i. Jag vet att min mattekollega på skolan har börjat testa Educreations, men det programmet har jag ingen kunskap om att använda (inte än åtminstone 🙂 )

Jag tror helt enkelt man får fundera kring:

1. Hur mycket tid vill jag lägga på mina flippar?

2. Hur avancerade vill jag att mina flippar ska vara? Vad är ”good enough” för mig?

3. Vilket tekniskt intresse och kunnande har jag/hur mycket tid kan jag tänka mig att lägga ner för att utveckla mitt kunnande?

För är man som mig, en ”lagom” teknisk Flippad Fröken som vill ha bra och givande flippar utan allt för mycket tidskrävande arbete bakom, så kan jag varmt rekommendera skärminspelningsprogram. Och du – glöm inte bort – det finns hur mycket material som helst där ute på webben. Färdiga skolflippar, korta kunskapsfilmer, spännande intervjuer, gamla arkivfilmer, ja allt du kan tänkas behöva. Var inte rädd för att låna och inspireras av andra! Jag brukar säga att hittar jag en flipp som är lika bra som den jag själv kan göra, då använder jag den. Men tror jag att jag kan göra flippar som är bättre anpassade till just mina elevers behov, ja då testar jag helt enkelt! Glöm bara inte bort, i god Flipp-anda, att använder du andras flippar så lägg ett litet ”tack” under flippen 🙂 Äras den som äras bör.

Så tack Lina TannerfalK-WibergFör utan din ”kom-i-gång” hjälp hade jag kanske inte varit där jag är idag med IKT i klassrummet! Fler rektorer som du i skolan, som tar sig tid att hjälpa, stötta och utmana!