Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande

Under vårterminen har jag deltagit i en lärcirkel som utgått från boken ”Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande” (Elisabeth Nordin-Hultman)

Under tiden jag läste boken var det två saker som blev oerhört tydliga för mig.

Dels hur jag hela tiden kopplade det som författaren skrev om förskolan till hur det ser ut i skolans värld, men också till mina egna erfarenheter av förskola och min syn på hur ”förskola” ska se ut..

Det är en spännande tanke när man sätter spegeln inåt. I skolans värld pratar vi ofta om hur viktigt det är att vi synliggör för föräldrar skillnaden mellan skola ”förr” och skola ”nu”, men det slog mig att precis samma föreställningar om förskola bär jag själv med mig.

Som förälder är jag en förälder som i mycket högre utsträckning efterfrågar omsorg än lärande och undervisning. I mötet med förskolan är jag mer intresserad av hur mitt barn mått under dagen, om det ätit, sovit och bajsat, än vad barnet lärt sig, detta trots att jag är medveten och insatt i förskolans komplexa uppdrag och läroplan. Tänker lite att det då inte är så konstigt om föräldrar som inte har den kunskapen om förskolans uppdrag också förbiser de viktiga strävansmål kring lärande som förskolan har.

Några av de citat jag fastnade extra mycket för, är citat som direkt hade kunnat appliceras på skolan.

  • ”Hur kommer det sig t.ex. att jag i observationer alltid lade betydligt mer vikt vid de situationer där barnet framstod som problematiskt. Varför tänkte jag inte lika mycket på de situationer där barnet framstod som välfungerande?” s 16.

Här handlar det verkligen om att skifta fokus. Vi måste, oavsett skola eller förskola, lägga betydligt mer kraft på att kartlägga de situationer som fungerar för en elev, istället för att lägga merparten av fokuset på situationer som inte fungerar. Den kunskap vi får om barnet i de situationer som fungerar bra, kan vi sedan applicera och använda i andra situationer som fungerar mindre bra.

  • ”Pedagogisk praktik och konkreta sätt att ordna för barn, skapar vad ett barn är och bör vara” s. 40

Jag tänker inte att människor är, jag tänker att människor blir. Vilken kontext, vilket sammanhang skapar jag som pedagog, i förskola och i skola, för att tillåta en människa att bli och utvecklas i sitt allra bästa jag?

  • ”När svårigheter eller problem uppstår i förskola och skola tolkas det som att det är barnen som har/och är- problemen. Elevernas problem ses som en produkt av eleverna själva” s. 21

Detta citat stämmer väl överens med Bo Heljskovs tankar kring problemskapande beteende. Återigen en tydlig koppling mellan förskola och skola. Vem är det som ”äger” problemet och vem är det i så fall som har en möjlighet att förhindra att problem uppstår? Vi lägger mycket kraft på att fokusera på de ”problem” vi ser hos det enskilda barnet, men mindre tid och kraft på att se vad det är som har utlöst det problemskapande beteendet. Oftast är det så att det vi ser som ett problemskapande beteende hos ett barn, i själva verket är barnets försök att lösa ett problem som uppstått. Denna lösning kan i sin tur innebära att ”problem” uppstår för mig som pedagog, men vem är det då som äger problemet, är det barnet eller är det jag som pedagog? Om det är jag som pedagog som ”äger” problemet innebär ju även det att det är jag som pedagog som äger möjligheten att påverka och förändra, en viktig insikt att ha med sig i mötet med alla barn och elever.

En bok som har gett mig många nya insikter, men även vänt upp och ner på tankar och föreställningar och synliggjort för mig själv min egen syn på förskola, och förskolans uppdrag.

En bok väl värd att läsa, oavsett om du arbetar på förskola, skola eller om du helt enkelt vill utmanas i din tanke kring föreställningar som du själv, medvetet eller omedvetet bär med dig.

omslag pedagogik ny.qxd:omslag pedagogik.qxd

Annonser

Tips på artiklar/litteratur – Kelly Walsh

I tidigare inlägg har jag tipsat bl.a om Daniel Barkers bok Flipped Classroom samt Aaron Sams och John Bergmans bok Flip your classroom. Jag tänkte här ta tillfället i akt att tipsa om en annan av de mer välkända frontfigurerna då det gäller flippat klassrum, nämligen Kelly Walsh. Kelly Walsh arbetar på College of Westchester, men är även grundare till websidan EmergingEdTech, en websida som fokuserar på hur man kan implementera IKT i sin undervisning för att skapa lektioner som engagerar och utvecklar eleverna. En 2 minuter lång flippad introduktion till websidan får ni här:

Kelly Walsh har förutom denna websida även skapat en sida som är direkt inriktad på Flipped Classroom. På websidan www.Flippedclassroomworkshop.com  hittar du bl.a en Online Training Workshop där du under fyra veckor får lära dig grunderna inom Flippat Klassrum, testa olika verktyg, få kunskap hur du kan använda tiden i ditt klassrum och få ta del av några av världens ledande ”flippares” tankar kring fördelar med flippat klassrum, utmaningar man stöter på och saker man bör undvika för att lyckas i sitt flippande! Åh vad jag önskar att jag kunde ta del av denna workshop…Anmälningsavgiften är dock 200 $ så det gäller att man lyckas övertala sin rektor vilket utmärkt tillfälle till fortbildning detta är 😀 Som argument kan man ju ha att den är Online, vilket sparar både  transportkostnad/boendekostnad + att den startar den 29/6, så inkräktar inte på ordinarie 45 timmars arbetstid/vecka 🙂 I och för sig innebär detta ”sommarjobb” men det är ett arbete jag mer än gärna skulle tacka JA till!

Känner man att man inte vill lägga vare sig semestertid eller pengar på denna kurs, kan man ändå beställa kurslitteraturen till det betydligt billigare priset 20 $ (i PDF format, men finns även som inbunden). Denna bok, Flipped Classroom Workshop-in-a-book, har fokus på hur du kan gå tillväga för att implementera flippat klassrum i din undervisning. En bok jag inte hunnit läsa, men definitivt planerar att beställa. Som flippare längtar man efter att läsa alla de där konkreta tipsen, få ta del av användbara verktyg och få vetskap om allt material som redan finns där ute på webben, tillgängligt och redo att användas i ens egna flippade klassrum!

BookcoverFinal-halfsize

På Kellys websidor hittar man även många intressanta och läsvärda artiklar, bl.a. tycker jag att artikeln ”Flipped teaching and learning- A form of blended learning that just makes sense” på ett lättfattligt sätt förklarar fördelarna med Flippat Klassrum. Kanske en modell att ha i åtanke om man ska presentera arbetssättet för kollegor/elever/föräldrar 🙂

FlippedClassroom-BlendedLearning-MakesSense

Hoppas några av mina tips kan komma till användning! Trevlig läsning 🙂

Strukturera mera!

I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag

Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. Utvecklingen av alla de verktyg som finns tillgängliga i klassrummet går framåt. Hur kommer det sig då att vårat tänk kring hur vi skapar struktur och ordning i klassen går helt plötsligt 50, om inte 100, år tillbaka i tiden?

-Av med kepsen!

-Sitt still!

-Lyssna på läraren!

-Visa respekt!

Det där sista ger mig rysningar. Visa respekt. Respekt kan man aldrig visa. Jag kan ge respekt och då först har jag chansen att få respekt tillbaks. För mig kan det aldrig handla om envägs-respekt. Do Ut Des. Det du ger ut som lärare speglar sig tillbaka från eleverna. Frågan är inte hur ska jag få eleverna att respektera mig, utan hur ska jag visa eleverna att jag respekterar dem?

Vad är då framgångsfaktorer i ett klassrum? Det är ju inget hokus-pokus. Det som artikeln pekar ut som viktiga faktorer för att skapa ”ordning”, struktur, i klassrummet är flera av de faktorer som är viktiga i ett Flippat Klassrum. Elevinflytande. Delaktighet. Skapa motiverande undervisning. 

Artikeln pekar även ut faktorer som jag arbetar mycket med i Mitt Flippade Klassrum. Ledarskap, beskriva förväntningarna på eleverna, ge eleverna verktyg för att lyckas. Jag fick två frågor i Facebookgruppen Big5 igår, frågor som passar väl in i beskrivningen av struktur och verktyg.

”Lägger du alltid ut dina lektionsplaneringar i blogg?”

”Jag tänker att det inte alltid blir som man tänkt och en lektion behöver ta en annan riktning. Hur gör du då?”

Mitt sätt att skapa struktur handlar inte om ”ordning och reda” i klassrummet. Jag skapar struktur redan innan lektionen genom att synliggöra på elevernas blogg exakt hur varje lektion är upplagd. Vilka förmågor vi övar. När jag bedömer och vad de blir bedömda i. Vilka uppgifter vi ska arbeta med. Vad de förväntas visa. Hur vi ska arbeta, vilka metoder vi ska arbeta med. Så svaret på första frågan blir Ja, jag lägger alltid ut alla mina lektionsplaneringar på bloggen. 

Men svaret är också Nej. För genom att skapa struktur och förförståelse för vad som kommer att ske, så lämnar jag även utrymme för kreativiteten, för det spontana. Det som Göran Svanelid benämner som ”fånga lärandet i flykten”. Ett av mina syften med min blogg är genom att tillhandahålla tydliga ramar vad som förväntas av eleverna, så skapar jag även utrymme för eleverna att själva styra mycket av lektionernas innehåll. Låter det motsägelsefullt?

Tänk så här. Du är på 5:e våningen i ett höghus och går ut på balkongen. Balkongen saknar räcken. Skulle du ens våga gå ut på balkongen och titta på utsikten? Antagligen inte. Men tänk istället att du går ut på en balkong med stabilt räcke runt. Du vågar gå ut och titta på utsikten, ja du kanske t.om. vågar dig på en liten piruett eller danssteg. Ger man eleverna ramar så ger man eleverna förutsättningar för att bli kreativa. Struktur skapar ordning och reda på mina lektioner. Visst, det stämmer. Men struktur skapar även kreativitet, nyfikenhet, glädje, spontanitet och energi.

Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag. Är det så himla konstigt? Tuffare tag har i mina ögon nämligen inget alls med struktur och ordning att göra! Låt eleverna kliva ut på balkongen, med både keps, mobiltelefon och helt utan respekt. Sätt upp ett stabilt räcke. Ett räcke som skapar trygghet. Då lovar jag att du kommer få elever som dansar sig fram. Och respekten? Ja, den får du på köpet!

images-12

Flipparens guide till galaxen!

På alla skolor, i alla arbetslag finns det pedagoger med olika inställning, erfarenhet och kunskap kring att använda sig av IKT i undervisningen. Detta speglar sig i de frågor och påståenden jag möter hos lärare när jag berättar att jag Flippar mitt Klassrum. Reaktioner jag mötts av är bl.a ”akta så du inte fastnar i det här med flippat klassrum” ”vad tror du skulle hända om alla har blogg och tvingar alla elever att titta på flippar, då skulle ju inte barnen göra annat än sitta framför datorn hela kvällen” ”låter du eleverna jobba helt fritt på dina lektioner” ”vad spännande det låter, hur lägger du upp din planering” ”vilka verktyg använder du, har du testat educreations” ”har dina elever använt sig av Socrates till exit tickets”?

Frågorna säger egentligen inte så mycket om mitt sätt att arbeta, utan säger mer om hur andra lärare jag möter har för relation till IKT i sina klassrum. Om man tror att jag spelar in en flipp, låter eleverna titta hemma och att de sen kommer till skolan och jag ger dem ett häfte med frågor att tyst besvara, samtidigt som jag kliver av från min ledarroll och istället dricker kaffe vid katedern, ja då förstår jag att de lärare är oroliga för att jag ska ”fastna” i det flippade klassrummet. Om man som pedagog är ”rädd” för att blogg/facebook och flippar i flera ämnen skulle innebära att ungarna spenderar massa tid framför en skärm så, hmm, ja då vet man nog inte hur verkligheten ser ut i en familj med lite äldre barn idag…De lever sitt liv, inte vid datorn, utan på nätet. Varför inte möta eleverna på deras spelplan, där de befinner sig?

Om man tror att ett Flippat Klassrum handlar om IKT, teknik, senaste apparna, datorerna, paddorna, ja då blir man nog oerhört förvånad när man kliver in i mitt klassrum, hittar en dator (där internet allt som oftast kopplas ifrån) och ja, tro det eller ej, men ni kommer även hitta den hederliga svarta tavlan. -Men hur kan du säga att du arbetar med IKT när du inte ens har resurserna i ditt klassrum? DÅ har man inte förstått att de verktyg eleverna har i sin bakficka, de som vi gärna vill kunna beslagta, de har mer kapacitet än tekniken som gjorde att vi kunde åka till månen! De som tittar in i mitt klassrum och säger ”det här är inget klassrum med fokus på IKT” har ju inte förstått att för mig handlar Mitt Flippade Klassrum om kunskapande, om att utveckla förmågor tillsammans, kritiskt tänkande, lösa problem, samarbeta, se ur flera perpektiv, inte om antalet datorer och smartboards jag har i mitt klassrum.

Om man har inställningen att arbeta med IKT i undervisningen är när alla har en padda som de tränar engelsk grammatik på, eller använder istället för penna när de skriver sin uppsats, ja då använder man digitala verktyg för att ersätta böcker, papper och pennor. Befinner man sig på den nivån så förstår jag att man undrar hur jag kan bedriva digital undervisning i ett klassrum utan paddor.

Men om man kliver in i mitt klassrum och ser en grupp sitta med google maps i telefonen, för att undersöka vilka möjligheter till utbyggnad av Halmstad kommun som de ser rent fysiskt när de tittar på google, för att sen utarbeta en expansionsplan för Halmstad kommun som de presenterar inför kommunstyrelsens ordförande och pressen, ja, då har man sett hur jag låter eleverna använda digitala verktyg i undervisningen.

När jag låter min vän i Ukraina, som de senaste veckorna har stått och demonstrerat på torget i Kiev, gå in och skriva på elevernas facebooksida hur hon känner lukten av blod, ser döda unga människor på torget och hennes tankar om Ukrainas framtid, ja, då använder jag digitala verktyg för att flytta in världen i mitt klassrum. Jag ger perspektiv. Belyser aktuella händelser. Skapar intresse, engagemang. Jag använder verktygen för att låta eleverna påverka och ta del av sin omvärld.

Dagens skola är målstyrd. Det centrala innehållet säger vad jag ska läsa i mina kurser. Indirekt säger den också vad jag därmed måste välja bort. Alla lärare som känner att de har inte tid räcker upp en hand!? Dagens skola säger vad eleven måste visa att den kan för att nå målen. Mycket av det innehåll som jag lär ut i mina ämnen håller jag med om är oerhört viktigt. Saker som man behöver kunna för att förstå och kunna påverka sin omvärld. Men är det så att vi i skolan har för mycket fokus på vad vi ska lära oss att vi inte hinner lära ut hur man lär sig?

Alla dessa aspekter av IKT i klassrummet är sådant som John Steinberg tar upp i sin alldeles briljanta bok ”Lyckas med digitala verktyg i skolan – pedagogik, struktur och ledarskap” Jag hade äran att få möta John i måndags på Skolvisions konferens. Vilken man! Vilken glöd, nej, vilken eld som brinner i honom! Vilken fantastisk syn på skola, lärande och på människor. För vi måste inse att om vår syn på lärande, syn på skola och syn på kunskap lever kvar i det förflutna så spelar det ingen roll hur fantastiska digitala hjälpmedel vi har. Ställ dig själv frågan ”Vilken pedagogiska grundsyn har jag”  innan du börjar fundera på vilka appar du ska ladda ner till din padda!

Ska du bara läsa en guide till hur du lyckas med ditt Flippade Klassrum så läs Johns bok! Sen lovar jag att din syn på digitala verktyg i undervisningen får en helt annan dimension! För det är i första hand människor vi arbetar med, inte datorer!

20140306_082452

Teori, modeller och forskning bakom Flippat Klassrum

Som jag skrivit i tidigare inlägg så är inte Flippat Klassrum en obeprövad ”fluga”. Det finns flera olika teorier, modeller och forskning som stöd för det Flippade Klassrummet. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fyller det Flippade Klassrummet dessa krav? Låt oss titta närmare på teorier och forskning bakom det Flippade Klassrummet. images Enligt Blooms taxonomi så sker lärandet i olika steg. I ett Flippat Klassrum sker kunskapsinhämtningen hemma, medan i det traditionella klassrummet sker detta främst i skolan. I ett Flippat Klassrum sker tillämpning, analys och syntes i klassrummet, det som i ett traditionellt klassrum ofta, av tidsbrist, blir uppgifter eleverna får i uppdrag att göra hemma. Därav termen ”flippat” klassrum. Man vänder helt enkelt upp och ner på den traditionella modellen av hur lärandet ser ut.

Peer Instruction

Denna modell kräver att eleverna kommer förberedda till klassrummet, att de tagit in fakta hemma. I klassrummet får de en fråga utifrån den fakta, i mitt Flippade Klassrum sker detta oftast skriftligt då jag inte ännu har de tekniska förutsättningarna i mitt klassrum att arbeta t.ex. via ”plattor”. Har man 1-1 eller möjlighet till klassuppsättning så kan dessa frågor med fördel ställas interaktivt, t.ex. via Socrates.

Därefter får eleverna tid att i grupper bearbeta denna fråga/frågor (det som står för P:et i EPA-metoden) Jag som lärare går då runt och kan handleda både grupper och individuellt. Det är nu eleverna tränar sig på att använda sina kunskaper. Grupperna presenterar sedan det som de kommit fram till och eleverna kan se hur deras förståelse och kunskap förhoppningsvis ökat. Man kan då givetvis göra om frågeställningen i Socrates, eller som jag gör, att ställa frågan i form av en riktad skrivning där eleverna får visa den förståelse de har skaffat sig.

Låt mig ge ett exempel för att förtydliga hur jag arbetar. I kursen om Judendom så fick de se en flipp där 4 olika personer ger sin syn på konflikten Israel/Palestina. Frågan de fick arbeta med på lektionstid var vilken kunskap de 4 olika personerna grundade sina åsikter på. Eleverna fick arbeta med olika begrepp, diskutera, jämföra åsikter, analysera, leta mer fakta, ja helt enkelt skaffa sig förståelse för konflikten utifrån analys, begrepps, kommunikativa och informationshanteringsförmågan. Därefter fick de enskilt arbeta under en lektion med en riktad skrivuppgift med rubriken ”Konflikten mellan judar och araber – så här tänker jag”. Då fick de visa sin förståelse av konflikten genom att presentera sina egna tankar kring orsaker och konsekvenser av konflikten. De redogjorde för både religiösa, politiska, sociala, långsiktiga och kortsiktiga orsaker och konsekvenser, något som mina elever i mitt ”traditionella klassrum” aldrig fick möjligheten att vare sig öva på eller bli bedömda i. Förståelse och kunskapande som det inte fanns tid för på lektionen (detta kunde möjligtvis bli en inlämningsuppgift, men hade jag då gett eleverna tid att öva de förmågor som de sedan blev bedömda i?)

Jag valde att göra hela denna process utan att använda mig av vare sig plattor eller datorer, utan eleverna arbetade i sina skrivböcker. Med det vill jag bara återigen understryka vikten av att metoder får, i mina ögon, aldrig stå eller falla med tillgång till teknik! En Flippad Lärare ser till att göra det möjligt – oavsett verktyg!

I artikeln nedan, publicerad av Vanderbilt University, Center for Teaching, presenteras även forskningsresultat om huruvida det Flippade Klassrummet ger önskat resultat då det gäller själva kärnan i undervisningen, elevernas kunskapsinlärning. Bägge de forskningsrapporter som presenteras i artikeln visar att det Flippade Klassrummet samt användandet av Peer Instruction ökar elevernas kunskapsinlärning.

”By providing an opportunity for students to use their new factual knowledge while they have access to immediate feedback from peers and the instructor, the flipped classroom helps students learn to correct misconceptions and organize their new knowledge such that it is more accessible for future use. Furthermore, the immediate feedback that occurs in the flipped classroom also helps students recognize and think about their own growing understanding —”

Detta citat understryker vikten av att basera det Flippade Klassrummet på formativ undervisning. Den omedelbara feedbacken, både från klasskamrater och från mig som pedagog och som sker hela tiden i klassrummet, är oerhört viktig och spelar en avgörande roll för att eleverna ska nå de resultat man eftersträvar i det Flippade Klassrummet. Bedömningen jag gör utifrån den riktade skrivningen är alltid formativ. Betydelsen av ordet formativ är just den att läraren formerar, anpassar, undervisningen så att den kan möta varje elevs behov och förutsättningar. Helt enkelt det som jag vidhåller är en utav de stora fördelarna med det Flippade Klassrummet. Att kunna möta varje individ, varje elev, utifrån dennes förutsättningar! Med detta sagt, så hoppas jag och tror att det framgår att läraren spelar en avgörande roll i det Flippade Klassrummet!

Flippat Klassrum är inget Hokus Pokus, ingen obeprövad ”fluga” som inte vilar på forskning eller beprövade metoder. Det Flippade Klassrummet har alla de teoretiska delar och metoder som, både genom forskning och genom beprövad verksamhet, visat sig ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig kunskap. För mig är det därför självklart att det Flippade Klassrummet kommer ha en betydande roll i framtidens skola!

Ta del av artikeln här: Flipping the Classroom | Center for Teaching | Vanderbilt University.

Användbara verktyg i det Flippade Klassrummet

Flippat Klassrum rymmer så mycket mer än teknik och flippar. Men, det går inte att sticka under stol med att tekniken ändå har en viktig roll i det Flippade Klassrummet. Tekniken ska användas för att möjliggöra fokus på lektionerna på kunskapande, att göra det möjligt att gå ifrån katederundervisning och överföring av fakta mellan lärare-elev, till ett klassrum där det är eleverna som skapar förståelse utifrån sin kunskap. Då gäller det att man som Flippad Lärare vågar testa olika verktyg för att skapa tid till denna förändring i sitt klassrum. Tekniken är ett av dessa verktyg. Men det handlar inte enbart om att spela in flippar och lägga ut på Youtube, dagens teknik erbjuder betydligt fler möjligheter än så.

Nu kan jag inte komma och säga att jag är expert på den tekniska biten i det Flippade Klassrummet. Jag är språklärare och SO-lärare, inte ”datanörd” som en vän, tillika rektor på en skola i Halmstad, uttryckte sig på sin blogg 🙂 Det är just det jag vill förmedla med denna blogg, man behöver inte vara proffs på det tekniska för att flippa sitt klassrum. Men man måste vara nyfiken. Man måste våga testa. Våga göra fel, öva, göra om och göra ”rätt”. Jag brukar säga att man ska köra ”skarpt läge” direkt. Publicera. Lägg ut det du skapar så alla kan ta del av det. Först då kan du få feedback på det du gör och tips hur du kan förbättra och förfina.

Jag har inte testat alla de förslag som ges på sidan. Som lärare har man givetvis olika behov i klassrummet beroende t.ex på vilket ämne man undervisar i, vilken årskurs samt dina och dina elevers förutsättningar. Men det handlar om att hela tiden hitta och testa nya tekniska verktyg som kan bidra till att förbättra det Flippade Klassrummet. Verktyg som kan fylla en funktion för elevernas inlärning. Klicka dig fram. Testa. Gå in på forum, t.ex. Flippa Klassrummet på fb och ställ frågor till andra ”flippare”. Du behöver inte uppfinna allting själv. Ta del av andras beprövade erfarenhet och använd det du tror du kan ha nytta av. Vem vet, om några år kanske jag också kan titulera mig ”datanörd”, det vore en ära och en utmärkelse i så fall 😀

Länken hittar du här: Användbara verktyg i det Flippade Klassrum

mzl.hoityxiw.175x175-75 logo_educreations 20130916180411GoAnimate_Company_Logo

Okunskap som leder till frågetecken som leder till missförstånd…

Jag möts då och då av skepsis från andra lärare när jag berättar om mitt Flippade Klassrum. ”Akta så du inte fastnar i det Flippade Klassrummet” ”Se till att du inte bara ser på filmer på youtube med eleverna” ”När ska eleverna lära sig att läsa och hitta fakta i texter om de bara kollar film”. Ja, diskussionerna man ibland hamnar i när det gäller det Flippade Klassrummet grundar sig  i mångt och mycket i okunskap. Okunskap om vad det flippade klassrummet innebär och tron att det är en fluga som spridit sig det sista året.

Denna blogg är till för att förklara hur mitt Flippade Klassrum ser ut. Jag hoppas att det framgår tydligt att det är kunskapandet och eleverna som hela tiden är i fokus. Inte tekniken. Inte datorn. Jag har ju t.o.m. kvar den svarta tavlan i mitt klassrum 😀 Jag sitter inte vid katedern och bläddrar i papper och släpper eleverna fria i klassrummet utan stöttning.  Jag sitter inte dag och natt för att spela in flippar. Lika lite som mina elever skulle lägga ner timmar varje vecka för att se mina flippar. För mig är mitt Flippade Klassrum ett samlingsnamn för allt som pågår därinne, Big 5, BFL, Formativ undervisning, språkutveckling, EPA, IKT, ja listan kan göras lång och blir bara längre och längre för varje vecka med varje ny sak jag plockar in i klassrummet. När man öppnar dörren för det Flippade Klassrummet betyder inte det att man stänger ute allt annat. Tvärtom. Man skapar tid för att kunna jobba med allt det där som man förut inte hann med eller hade möjlighet att genomföra. För mig är inte det Flippade Klassrummet en fluga. För mig är det framtiden!

Ta del av denna artikel och se om du kan reda ut några av dina egna frågetecken. Eller som min goda vän och lärarkollega uttryckte det efter att ha läst artikeln ”nu blev det hela lite mindre ångestladdat”  🙂

10 Common Misconceptions About the Flipped Classroom, Kelly Walsh, Teachthought.com

photo