Tips på artiklar/litteratur – Kelly Walsh

I tidigare inlägg har jag tipsat bl.a om Daniel Barkers bok Flipped Classroom samt Aaron Sams och John Bergmans bok Flip your classroom. Jag tänkte här ta tillfället i akt att tipsa om en annan av de mer välkända frontfigurerna då det gäller flippat klassrum, nämligen Kelly Walsh. Kelly Walsh arbetar på College of Westchester, men är även grundare till websidan EmergingEdTech, en websida som fokuserar på hur man kan implementera IKT i sin undervisning för att skapa lektioner som engagerar och utvecklar eleverna. En 2 minuter lång flippad introduktion till websidan får ni här:

Kelly Walsh har förutom denna websida även skapat en sida som är direkt inriktad på Flipped Classroom. På websidan www.Flippedclassroomworkshop.com  hittar du bl.a en Online Training Workshop där du under fyra veckor får lära dig grunderna inom Flippat Klassrum, testa olika verktyg, få kunskap hur du kan använda tiden i ditt klassrum och få ta del av några av världens ledande ”flippares” tankar kring fördelar med flippat klassrum, utmaningar man stöter på och saker man bör undvika för att lyckas i sitt flippande! Åh vad jag önskar att jag kunde ta del av denna workshop…Anmälningsavgiften är dock 200 $ så det gäller att man lyckas övertala sin rektor vilket utmärkt tillfälle till fortbildning detta är 😀 Som argument kan man ju ha att den är Online, vilket sparar både  transportkostnad/boendekostnad + att den startar den 29/6, så inkräktar inte på ordinarie 45 timmars arbetstid/vecka 🙂 I och för sig innebär detta ”sommarjobb” men det är ett arbete jag mer än gärna skulle tacka JA till!

Känner man att man inte vill lägga vare sig semestertid eller pengar på denna kurs, kan man ändå beställa kurslitteraturen till det betydligt billigare priset 20 $ (i PDF format, men finns även som inbunden). Denna bok, Flipped Classroom Workshop-in-a-book, har fokus på hur du kan gå tillväga för att implementera flippat klassrum i din undervisning. En bok jag inte hunnit läsa, men definitivt planerar att beställa. Som flippare längtar man efter att läsa alla de där konkreta tipsen, få ta del av användbara verktyg och få vetskap om allt material som redan finns där ute på webben, tillgängligt och redo att användas i ens egna flippade klassrum!

BookcoverFinal-halfsize

På Kellys websidor hittar man även många intressanta och läsvärda artiklar, bl.a. tycker jag att artikeln ”Flipped teaching and learning- A form of blended learning that just makes sense” på ett lättfattligt sätt förklarar fördelarna med Flippat Klassrum. Kanske en modell att ha i åtanke om man ska presentera arbetssättet för kollegor/elever/föräldrar 🙂

FlippedClassroom-BlendedLearning-MakesSense

Hoppas några av mina tips kan komma till användning! Trevlig läsning 🙂

Annonser

Strukturera mera!

I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag

Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. Utvecklingen av alla de verktyg som finns tillgängliga i klassrummet går framåt. Hur kommer det sig då att vårat tänk kring hur vi skapar struktur och ordning i klassen går helt plötsligt 50, om inte 100, år tillbaka i tiden?

-Av med kepsen!

-Sitt still!

-Lyssna på läraren!

-Visa respekt!

Det där sista ger mig rysningar. Visa respekt. Respekt kan man aldrig visa. Jag kan ge respekt och då först har jag chansen att få respekt tillbaks. För mig kan det aldrig handla om envägs-respekt. Do Ut Des. Det du ger ut som lärare speglar sig tillbaka från eleverna. Frågan är inte hur ska jag få eleverna att respektera mig, utan hur ska jag visa eleverna att jag respekterar dem?

Vad är då framgångsfaktorer i ett klassrum? Det är ju inget hokus-pokus. Det som artikeln pekar ut som viktiga faktorer för att skapa ”ordning”, struktur, i klassrummet är flera av de faktorer som är viktiga i ett Flippat Klassrum. Elevinflytande. Delaktighet. Skapa motiverande undervisning. 

Artikeln pekar även ut faktorer som jag arbetar mycket med i Mitt Flippade Klassrum. Ledarskap, beskriva förväntningarna på eleverna, ge eleverna verktyg för att lyckas. Jag fick två frågor i Facebookgruppen Big5 igår, frågor som passar väl in i beskrivningen av struktur och verktyg.

”Lägger du alltid ut dina lektionsplaneringar i blogg?”

”Jag tänker att det inte alltid blir som man tänkt och en lektion behöver ta en annan riktning. Hur gör du då?”

Mitt sätt att skapa struktur handlar inte om ”ordning och reda” i klassrummet. Jag skapar struktur redan innan lektionen genom att synliggöra på elevernas blogg exakt hur varje lektion är upplagd. Vilka förmågor vi övar. När jag bedömer och vad de blir bedömda i. Vilka uppgifter vi ska arbeta med. Vad de förväntas visa. Hur vi ska arbeta, vilka metoder vi ska arbeta med. Så svaret på första frågan blir Ja, jag lägger alltid ut alla mina lektionsplaneringar på bloggen. 

Men svaret är också Nej. För genom att skapa struktur och förförståelse för vad som kommer att ske, så lämnar jag även utrymme för kreativiteten, för det spontana. Det som Göran Svanelid benämner som ”fånga lärandet i flykten”. Ett av mina syften med min blogg är genom att tillhandahålla tydliga ramar vad som förväntas av eleverna, så skapar jag även utrymme för eleverna att själva styra mycket av lektionernas innehåll. Låter det motsägelsefullt?

Tänk så här. Du är på 5:e våningen i ett höghus och går ut på balkongen. Balkongen saknar räcken. Skulle du ens våga gå ut på balkongen och titta på utsikten? Antagligen inte. Men tänk istället att du går ut på en balkong med stabilt räcke runt. Du vågar gå ut och titta på utsikten, ja du kanske t.om. vågar dig på en liten piruett eller danssteg. Ger man eleverna ramar så ger man eleverna förutsättningar för att bli kreativa. Struktur skapar ordning och reda på mina lektioner. Visst, det stämmer. Men struktur skapar även kreativitet, nyfikenhet, glädje, spontanitet och energi.

Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag. Är det så himla konstigt? Tuffare tag har i mina ögon nämligen inget alls med struktur och ordning att göra! Låt eleverna kliva ut på balkongen, med både keps, mobiltelefon och helt utan respekt. Sätt upp ett stabilt räcke. Ett räcke som skapar trygghet. Då lovar jag att du kommer få elever som dansar sig fram. Och respekten? Ja, den får du på köpet!

images-12

Teori, modeller och forskning bakom Flippat Klassrum

Som jag skrivit i tidigare inlägg så är inte Flippat Klassrum en obeprövad ”fluga”. Det finns flera olika teorier, modeller och forskning som stöd för det Flippade Klassrummet. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fyller det Flippade Klassrummet dessa krav? Låt oss titta närmare på teorier och forskning bakom det Flippade Klassrummet. images Enligt Blooms taxonomi så sker lärandet i olika steg. I ett Flippat Klassrum sker kunskapsinhämtningen hemma, medan i det traditionella klassrummet sker detta främst i skolan. I ett Flippat Klassrum sker tillämpning, analys och syntes i klassrummet, det som i ett traditionellt klassrum ofta, av tidsbrist, blir uppgifter eleverna får i uppdrag att göra hemma. Därav termen ”flippat” klassrum. Man vänder helt enkelt upp och ner på den traditionella modellen av hur lärandet ser ut.

Peer Instruction

Denna modell kräver att eleverna kommer förberedda till klassrummet, att de tagit in fakta hemma. I klassrummet får de en fråga utifrån den fakta, i mitt Flippade Klassrum sker detta oftast skriftligt då jag inte ännu har de tekniska förutsättningarna i mitt klassrum att arbeta t.ex. via ”plattor”. Har man 1-1 eller möjlighet till klassuppsättning så kan dessa frågor med fördel ställas interaktivt, t.ex. via Socrates.

Därefter får eleverna tid att i grupper bearbeta denna fråga/frågor (det som står för P:et i EPA-metoden) Jag som lärare går då runt och kan handleda både grupper och individuellt. Det är nu eleverna tränar sig på att använda sina kunskaper. Grupperna presenterar sedan det som de kommit fram till och eleverna kan se hur deras förståelse och kunskap förhoppningsvis ökat. Man kan då givetvis göra om frågeställningen i Socrates, eller som jag gör, att ställa frågan i form av en riktad skrivning där eleverna får visa den förståelse de har skaffat sig.

Låt mig ge ett exempel för att förtydliga hur jag arbetar. I kursen om Judendom så fick de se en flipp där 4 olika personer ger sin syn på konflikten Israel/Palestina. Frågan de fick arbeta med på lektionstid var vilken kunskap de 4 olika personerna grundade sina åsikter på. Eleverna fick arbeta med olika begrepp, diskutera, jämföra åsikter, analysera, leta mer fakta, ja helt enkelt skaffa sig förståelse för konflikten utifrån analys, begrepps, kommunikativa och informationshanteringsförmågan. Därefter fick de enskilt arbeta under en lektion med en riktad skrivuppgift med rubriken ”Konflikten mellan judar och araber – så här tänker jag”. Då fick de visa sin förståelse av konflikten genom att presentera sina egna tankar kring orsaker och konsekvenser av konflikten. De redogjorde för både religiösa, politiska, sociala, långsiktiga och kortsiktiga orsaker och konsekvenser, något som mina elever i mitt ”traditionella klassrum” aldrig fick möjligheten att vare sig öva på eller bli bedömda i. Förståelse och kunskapande som det inte fanns tid för på lektionen (detta kunde möjligtvis bli en inlämningsuppgift, men hade jag då gett eleverna tid att öva de förmågor som de sedan blev bedömda i?)

Jag valde att göra hela denna process utan att använda mig av vare sig plattor eller datorer, utan eleverna arbetade i sina skrivböcker. Med det vill jag bara återigen understryka vikten av att metoder får, i mina ögon, aldrig stå eller falla med tillgång till teknik! En Flippad Lärare ser till att göra det möjligt – oavsett verktyg!

I artikeln nedan, publicerad av Vanderbilt University, Center for Teaching, presenteras även forskningsresultat om huruvida det Flippade Klassrummet ger önskat resultat då det gäller själva kärnan i undervisningen, elevernas kunskapsinlärning. Bägge de forskningsrapporter som presenteras i artikeln visar att det Flippade Klassrummet samt användandet av Peer Instruction ökar elevernas kunskapsinlärning.

”By providing an opportunity for students to use their new factual knowledge while they have access to immediate feedback from peers and the instructor, the flipped classroom helps students learn to correct misconceptions and organize their new knowledge such that it is more accessible for future use. Furthermore, the immediate feedback that occurs in the flipped classroom also helps students recognize and think about their own growing understanding —”

Detta citat understryker vikten av att basera det Flippade Klassrummet på formativ undervisning. Den omedelbara feedbacken, både från klasskamrater och från mig som pedagog och som sker hela tiden i klassrummet, är oerhört viktig och spelar en avgörande roll för att eleverna ska nå de resultat man eftersträvar i det Flippade Klassrummet. Bedömningen jag gör utifrån den riktade skrivningen är alltid formativ. Betydelsen av ordet formativ är just den att läraren formerar, anpassar, undervisningen så att den kan möta varje elevs behov och förutsättningar. Helt enkelt det som jag vidhåller är en utav de stora fördelarna med det Flippade Klassrummet. Att kunna möta varje individ, varje elev, utifrån dennes förutsättningar! Med detta sagt, så hoppas jag och tror att det framgår att läraren spelar en avgörande roll i det Flippade Klassrummet!

Flippat Klassrum är inget Hokus Pokus, ingen obeprövad ”fluga” som inte vilar på forskning eller beprövade metoder. Det Flippade Klassrummet har alla de teoretiska delar och metoder som, både genom forskning och genom beprövad verksamhet, visat sig ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig kunskap. För mig är det därför självklart att det Flippade Klassrummet kommer ha en betydande roll i framtidens skola!

Ta del av artikeln här: Flipping the Classroom | Center for Teaching | Vanderbilt University.

Användbara verktyg i det Flippade Klassrummet

Flippat Klassrum rymmer så mycket mer än teknik och flippar. Men, det går inte att sticka under stol med att tekniken ändå har en viktig roll i det Flippade Klassrummet. Tekniken ska användas för att möjliggöra fokus på lektionerna på kunskapande, att göra det möjligt att gå ifrån katederundervisning och överföring av fakta mellan lärare-elev, till ett klassrum där det är eleverna som skapar förståelse utifrån sin kunskap. Då gäller det att man som Flippad Lärare vågar testa olika verktyg för att skapa tid till denna förändring i sitt klassrum. Tekniken är ett av dessa verktyg. Men det handlar inte enbart om att spela in flippar och lägga ut på Youtube, dagens teknik erbjuder betydligt fler möjligheter än så.

Nu kan jag inte komma och säga att jag är expert på den tekniska biten i det Flippade Klassrummet. Jag är språklärare och SO-lärare, inte ”datanörd” som en vän, tillika rektor på en skola i Halmstad, uttryckte sig på sin blogg 🙂 Det är just det jag vill förmedla med denna blogg, man behöver inte vara proffs på det tekniska för att flippa sitt klassrum. Men man måste vara nyfiken. Man måste våga testa. Våga göra fel, öva, göra om och göra ”rätt”. Jag brukar säga att man ska köra ”skarpt läge” direkt. Publicera. Lägg ut det du skapar så alla kan ta del av det. Först då kan du få feedback på det du gör och tips hur du kan förbättra och förfina.

Jag har inte testat alla de förslag som ges på sidan. Som lärare har man givetvis olika behov i klassrummet beroende t.ex på vilket ämne man undervisar i, vilken årskurs samt dina och dina elevers förutsättningar. Men det handlar om att hela tiden hitta och testa nya tekniska verktyg som kan bidra till att förbättra det Flippade Klassrummet. Verktyg som kan fylla en funktion för elevernas inlärning. Klicka dig fram. Testa. Gå in på forum, t.ex. Flippa Klassrummet på fb och ställ frågor till andra ”flippare”. Du behöver inte uppfinna allting själv. Ta del av andras beprövade erfarenhet och använd det du tror du kan ha nytta av. Vem vet, om några år kanske jag också kan titulera mig ”datanörd”, det vore en ära och en utmärkelse i så fall 😀

Länken hittar du här: Användbara verktyg i det Flippade Klassrum

mzl.hoityxiw.175x175-75 logo_educreations 20130916180411GoAnimate_Company_Logo

Okunskap som leder till frågetecken som leder till missförstånd…

Jag möts då och då av skepsis från andra lärare när jag berättar om mitt Flippade Klassrum. ”Akta så du inte fastnar i det Flippade Klassrummet” ”Se till att du inte bara ser på filmer på youtube med eleverna” ”När ska eleverna lära sig att läsa och hitta fakta i texter om de bara kollar film”. Ja, diskussionerna man ibland hamnar i när det gäller det Flippade Klassrummet grundar sig  i mångt och mycket i okunskap. Okunskap om vad det flippade klassrummet innebär och tron att det är en fluga som spridit sig det sista året.

Denna blogg är till för att förklara hur mitt Flippade Klassrum ser ut. Jag hoppas att det framgår tydligt att det är kunskapandet och eleverna som hela tiden är i fokus. Inte tekniken. Inte datorn. Jag har ju t.o.m. kvar den svarta tavlan i mitt klassrum 😀 Jag sitter inte vid katedern och bläddrar i papper och släpper eleverna fria i klassrummet utan stöttning.  Jag sitter inte dag och natt för att spela in flippar. Lika lite som mina elever skulle lägga ner timmar varje vecka för att se mina flippar. För mig är mitt Flippade Klassrum ett samlingsnamn för allt som pågår därinne, Big 5, BFL, Formativ undervisning, språkutveckling, EPA, IKT, ja listan kan göras lång och blir bara längre och längre för varje vecka med varje ny sak jag plockar in i klassrummet. När man öppnar dörren för det Flippade Klassrummet betyder inte det att man stänger ute allt annat. Tvärtom. Man skapar tid för att kunna jobba med allt det där som man förut inte hann med eller hade möjlighet att genomföra. För mig är inte det Flippade Klassrummet en fluga. För mig är det framtiden!

Ta del av denna artikel och se om du kan reda ut några av dina egna frågetecken. Eller som min goda vän och lärarkollega uttryckte det efter att ha läst artikeln ”nu blev det hela lite mindre ångestladdat”  🙂

10 Common Misconceptions About the Flipped Classroom, Kelly Walsh, Teachthought.com

photo

IKT i skolan – dax att hoppa på tåget!

Mikael Bruér är SO-lärare på högstadiet och arbetar i Växjö. Jag har bl.a. stött på Mikael i facebook-forumet Flippad SO-undervisning som han ligger bakom och som jag tipsat om i tidigare inlägg. Mikael har skrivit en artikel via Skolvåren där han beskriver problemet med att många lärare inte blivit utbildade i den nya tekniken, utan använder i-pads och datorn fortfarande som en ”dyr, överreklamerad skrivmaskin”. I hans mycket läsvärda artikel funderar Mikael en hel del kring många lärares motstånd till dagens, och morgondagens, teknik och möjligheter. Kanske handlar mycket om okunskap och att lärarkåren i stor utsträckning är outbildad i hur man bäst kan utnyttja tekniken.

Men vad skulle hända om samtliga lärare i den kommunala skolan skulle få utbildning i att hantera det verktyg som våra elever i de flesta fall faktiskt hanterar bättre än oss? Om vi får möjlighet att lära oss vilka oändliga möjligheter som finns i dagens teknik, att internet är så mycket mer än enbart google och wikipedia! Att det finns många fler program att använda än Words och Power Point…  Om vi lärare får kunskap så kanske fler och fler vågar hoppa på tåget som tar oss i rasande fart in i framtiden. Annars tror jag att det finns en stor risk att vi står kvar på perrongen, viftande med skyltar där det står ”mobilförbud på lektionerna”, allt medan eleverna redan är på väg mot nästa station och lämnar oss bakom sig. För tåget är redan i rullning – är det inte dags att lösa biljett?

Artikeln hittar du här: Full fart bakåt?

Dennis Westerberg – En lärares framgång kan aldrig mätas i antalet Pisa-poäng

Ett tips för dig som känner dig stressad av Pisa-poäng, ”ordning och reda” och allt prat  om en ”nationell kunskapsskola”. Varför är det ingen som pratar om det som verkligen kommer krävas av framtidens vuxna? En framtid där värdet att besitta ren kunskap har sjunkit till noll, men där andra förmågor spelar en oerhört större roll. I sin artikel lyfter Dennis fram andra värden än just ren kunskap, bl.a. värdet av att besitta kreativitet, förståelse, engagemang, innovation, kritiskt tänkande, kommunikation, design, nätverkande, förhandling samt positivt tänkande…

Dennis Westerberg har skrivit en fantastisk artikel och jag delar helt och fullt hans syn på vad vi egentligen borde satsa på att fylla lektionerna med- nämligen allt annat än att få eleverna att besitta ren ”kunskap”! Artikeln publicerades i Skolvåren , ett ideellt och partipolitiskt obundet initiativ som samverkar kring skolutveckling både i sociala medier och genom möten AFK (away from keyboard) 

Ta del av artikeln här:

En lärares framgång kan aldrig mätas i antalet PISA-poäng.

För att citera John Dewey: ”If we teach today as we taught yesterday, we rob our children of tomorrow”…

future