Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande

Under vårterminen har jag deltagit i en lärcirkel som utgått från boken ”Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande” (Elisabeth Nordin-Hultman)

Under tiden jag läste boken var det två saker som blev oerhört tydliga för mig.

Dels hur jag hela tiden kopplade det som författaren skrev om förskolan till hur det ser ut i skolans värld, men också till mina egna erfarenheter av förskola och min syn på hur ”förskola” ska se ut..

Det är en spännande tanke när man sätter spegeln inåt. I skolans värld pratar vi ofta om hur viktigt det är att vi synliggör för föräldrar skillnaden mellan skola ”förr” och skola ”nu”, men det slog mig att precis samma föreställningar om förskola bär jag själv med mig.

Som förälder är jag en förälder som i mycket högre utsträckning efterfrågar omsorg än lärande och undervisning. I mötet med förskolan är jag mer intresserad av hur mitt barn mått under dagen, om det ätit, sovit och bajsat, än vad barnet lärt sig, detta trots att jag är medveten och insatt i förskolans komplexa uppdrag och läroplan. Tänker lite att det då inte är så konstigt om föräldrar som inte har den kunskapen om förskolans uppdrag också förbiser de viktiga strävansmål kring lärande som förskolan har.

Några av de citat jag fastnade extra mycket för, är citat som direkt hade kunnat appliceras på skolan.

  • ”Hur kommer det sig t.ex. att jag i observationer alltid lade betydligt mer vikt vid de situationer där barnet framstod som problematiskt. Varför tänkte jag inte lika mycket på de situationer där barnet framstod som välfungerande?” s 16.

Här handlar det verkligen om att skifta fokus. Vi måste, oavsett skola eller förskola, lägga betydligt mer kraft på att kartlägga de situationer som fungerar för en elev, istället för att lägga merparten av fokuset på situationer som inte fungerar. Den kunskap vi får om barnet i de situationer som fungerar bra, kan vi sedan applicera och använda i andra situationer som fungerar mindre bra.

  • ”Pedagogisk praktik och konkreta sätt att ordna för barn, skapar vad ett barn är och bör vara” s. 40

Jag tänker inte att människor är, jag tänker att människor blir. Vilken kontext, vilket sammanhang skapar jag som pedagog, i förskola och i skola, för att tillåta en människa att bli och utvecklas i sitt allra bästa jag?

  • ”När svårigheter eller problem uppstår i förskola och skola tolkas det som att det är barnen som har/och är- problemen. Elevernas problem ses som en produkt av eleverna själva” s. 21

Detta citat stämmer väl överens med Bo Heljskovs tankar kring problemskapande beteende. Återigen en tydlig koppling mellan förskola och skola. Vem är det som ”äger” problemet och vem är det i så fall som har en möjlighet att förhindra att problem uppstår? Vi lägger mycket kraft på att fokusera på de ”problem” vi ser hos det enskilda barnet, men mindre tid och kraft på att se vad det är som har utlöst det problemskapande beteendet. Oftast är det så att det vi ser som ett problemskapande beteende hos ett barn, i själva verket är barnets försök att lösa ett problem som uppstått. Denna lösning kan i sin tur innebära att ”problem” uppstår för mig som pedagog, men vem är det då som äger problemet, är det barnet eller är det jag som pedagog? Om det är jag som pedagog som ”äger” problemet innebär ju även det att det är jag som pedagog som äger möjligheten att påverka och förändra, en viktig insikt att ha med sig i mötet med alla barn och elever.

En bok som har gett mig många nya insikter, men även vänt upp och ner på tankar och föreställningar och synliggjort för mig själv min egen syn på förskola, och förskolans uppdrag.

En bok väl värd att läsa, oavsett om du arbetar på förskola, skola eller om du helt enkelt vill utmanas i din tanke kring föreställningar som du själv, medvetet eller omedvetet bär med dig.

omslag pedagogik ny.qxd:omslag pedagogik.qxd

Annonser

Tips på artiklar/litteratur – Kelly Walsh

I tidigare inlägg har jag tipsat bl.a om Daniel Barkers bok Flipped Classroom samt Aaron Sams och John Bergmans bok Flip your classroom. Jag tänkte här ta tillfället i akt att tipsa om en annan av de mer välkända frontfigurerna då det gäller flippat klassrum, nämligen Kelly Walsh. Kelly Walsh arbetar på College of Westchester, men är även grundare till websidan EmergingEdTech, en websida som fokuserar på hur man kan implementera IKT i sin undervisning för att skapa lektioner som engagerar och utvecklar eleverna. En 2 minuter lång flippad introduktion till websidan får ni här:

Kelly Walsh har förutom denna websida även skapat en sida som är direkt inriktad på Flipped Classroom. På websidan www.Flippedclassroomworkshop.com  hittar du bl.a en Online Training Workshop där du under fyra veckor får lära dig grunderna inom Flippat Klassrum, testa olika verktyg, få kunskap hur du kan använda tiden i ditt klassrum och få ta del av några av världens ledande ”flippares” tankar kring fördelar med flippat klassrum, utmaningar man stöter på och saker man bör undvika för att lyckas i sitt flippande! Åh vad jag önskar att jag kunde ta del av denna workshop…Anmälningsavgiften är dock 200 $ så det gäller att man lyckas övertala sin rektor vilket utmärkt tillfälle till fortbildning detta är 😀 Som argument kan man ju ha att den är Online, vilket sparar både  transportkostnad/boendekostnad + att den startar den 29/6, så inkräktar inte på ordinarie 45 timmars arbetstid/vecka 🙂 I och för sig innebär detta ”sommarjobb” men det är ett arbete jag mer än gärna skulle tacka JA till!

Känner man att man inte vill lägga vare sig semestertid eller pengar på denna kurs, kan man ändå beställa kurslitteraturen till det betydligt billigare priset 20 $ (i PDF format, men finns även som inbunden). Denna bok, Flipped Classroom Workshop-in-a-book, har fokus på hur du kan gå tillväga för att implementera flippat klassrum i din undervisning. En bok jag inte hunnit läsa, men definitivt planerar att beställa. Som flippare längtar man efter att läsa alla de där konkreta tipsen, få ta del av användbara verktyg och få vetskap om allt material som redan finns där ute på webben, tillgängligt och redo att användas i ens egna flippade klassrum!

BookcoverFinal-halfsize

På Kellys websidor hittar man även många intressanta och läsvärda artiklar, bl.a. tycker jag att artikeln ”Flipped teaching and learning- A form of blended learning that just makes sense” på ett lättfattligt sätt förklarar fördelarna med Flippat Klassrum. Kanske en modell att ha i åtanke om man ska presentera arbetssättet för kollegor/elever/föräldrar 🙂

FlippedClassroom-BlendedLearning-MakesSense

Hoppas några av mina tips kan komma till användning! Trevlig läsning 🙂

Flipparens guide till galaxen!

På alla skolor, i alla arbetslag finns det pedagoger med olika inställning, erfarenhet och kunskap kring att använda sig av IKT i undervisningen. Detta speglar sig i de frågor och påståenden jag möter hos lärare när jag berättar att jag Flippar mitt Klassrum. Reaktioner jag mötts av är bl.a ”akta så du inte fastnar i det här med flippat klassrum” ”vad tror du skulle hända om alla har blogg och tvingar alla elever att titta på flippar, då skulle ju inte barnen göra annat än sitta framför datorn hela kvällen” ”låter du eleverna jobba helt fritt på dina lektioner” ”vad spännande det låter, hur lägger du upp din planering” ”vilka verktyg använder du, har du testat educreations” ”har dina elever använt sig av Socrates till exit tickets”?

Frågorna säger egentligen inte så mycket om mitt sätt att arbeta, utan säger mer om hur andra lärare jag möter har för relation till IKT i sina klassrum. Om man tror att jag spelar in en flipp, låter eleverna titta hemma och att de sen kommer till skolan och jag ger dem ett häfte med frågor att tyst besvara, samtidigt som jag kliver av från min ledarroll och istället dricker kaffe vid katedern, ja då förstår jag att de lärare är oroliga för att jag ska ”fastna” i det flippade klassrummet. Om man som pedagog är ”rädd” för att blogg/facebook och flippar i flera ämnen skulle innebära att ungarna spenderar massa tid framför en skärm så, hmm, ja då vet man nog inte hur verkligheten ser ut i en familj med lite äldre barn idag…De lever sitt liv, inte vid datorn, utan på nätet. Varför inte möta eleverna på deras spelplan, där de befinner sig?

Om man tror att ett Flippat Klassrum handlar om IKT, teknik, senaste apparna, datorerna, paddorna, ja då blir man nog oerhört förvånad när man kliver in i mitt klassrum, hittar en dator (där internet allt som oftast kopplas ifrån) och ja, tro det eller ej, men ni kommer även hitta den hederliga svarta tavlan. -Men hur kan du säga att du arbetar med IKT när du inte ens har resurserna i ditt klassrum? DÅ har man inte förstått att de verktyg eleverna har i sin bakficka, de som vi gärna vill kunna beslagta, de har mer kapacitet än tekniken som gjorde att vi kunde åka till månen! De som tittar in i mitt klassrum och säger ”det här är inget klassrum med fokus på IKT” har ju inte förstått att för mig handlar Mitt Flippade Klassrum om kunskapande, om att utveckla förmågor tillsammans, kritiskt tänkande, lösa problem, samarbeta, se ur flera perpektiv, inte om antalet datorer och smartboards jag har i mitt klassrum.

Om man har inställningen att arbeta med IKT i undervisningen är när alla har en padda som de tränar engelsk grammatik på, eller använder istället för penna när de skriver sin uppsats, ja då använder man digitala verktyg för att ersätta böcker, papper och pennor. Befinner man sig på den nivån så förstår jag att man undrar hur jag kan bedriva digital undervisning i ett klassrum utan paddor.

Men om man kliver in i mitt klassrum och ser en grupp sitta med google maps i telefonen, för att undersöka vilka möjligheter till utbyggnad av Halmstad kommun som de ser rent fysiskt när de tittar på google, för att sen utarbeta en expansionsplan för Halmstad kommun som de presenterar inför kommunstyrelsens ordförande och pressen, ja, då har man sett hur jag låter eleverna använda digitala verktyg i undervisningen.

När jag låter min vän i Ukraina, som de senaste veckorna har stått och demonstrerat på torget i Kiev, gå in och skriva på elevernas facebooksida hur hon känner lukten av blod, ser döda unga människor på torget och hennes tankar om Ukrainas framtid, ja, då använder jag digitala verktyg för att flytta in världen i mitt klassrum. Jag ger perspektiv. Belyser aktuella händelser. Skapar intresse, engagemang. Jag använder verktygen för att låta eleverna påverka och ta del av sin omvärld.

Dagens skola är målstyrd. Det centrala innehållet säger vad jag ska läsa i mina kurser. Indirekt säger den också vad jag därmed måste välja bort. Alla lärare som känner att de har inte tid räcker upp en hand!? Dagens skola säger vad eleven måste visa att den kan för att nå målen. Mycket av det innehåll som jag lär ut i mina ämnen håller jag med om är oerhört viktigt. Saker som man behöver kunna för att förstå och kunna påverka sin omvärld. Men är det så att vi i skolan har för mycket fokus på vad vi ska lära oss att vi inte hinner lära ut hur man lär sig?

Alla dessa aspekter av IKT i klassrummet är sådant som John Steinberg tar upp i sin alldeles briljanta bok ”Lyckas med digitala verktyg i skolan – pedagogik, struktur och ledarskap” Jag hade äran att få möta John i måndags på Skolvisions konferens. Vilken man! Vilken glöd, nej, vilken eld som brinner i honom! Vilken fantastisk syn på skola, lärande och på människor. För vi måste inse att om vår syn på lärande, syn på skola och syn på kunskap lever kvar i det förflutna så spelar det ingen roll hur fantastiska digitala hjälpmedel vi har. Ställ dig själv frågan ”Vilken pedagogiska grundsyn har jag”  innan du börjar fundera på vilka appar du ska ladda ner till din padda!

Ska du bara läsa en guide till hur du lyckas med ditt Flippade Klassrum så läs Johns bok! Sen lovar jag att din syn på digitala verktyg i undervisningen får en helt annan dimension! För det är i första hand människor vi arbetar med, inte datorer!

20140306_082452

Nyfiken på att Flippa Klassrummet?

20140130_094111

Dessa två böcker rekommenderar jag dig att läsa som är nyfiken på att börja flippa ditt klassrum.

Jonathan Bergmann och Aaron Sams räknas som pionjärerna inom Flippat Klassrum och i deras bok ”Flip you classroom” beskriver de varför de började flippa sina klassrum, pedagogiska vinster med det flippade klassrummet och lägger stor vikt vid att ge handfasta tips hur man kan implementera detta i sin egen undervisning.

Daniel Barker är gymnasielärare i matematik och fysik på Norra real i Stockholm. Han har skrivit boken ”Flipped Classroom – det omvända arbetssättet”  och även han skriver utifrån sina egna erfarenheter men har också en tydlig vetenskaplig förankring.

Dessa två böcker är lättlästa, intressanta och man får många handfasta tips om vad man ska tänka på, fördelarna med att flippa klassrummet och vilka fallgropar man bör undvika 🙂

Trevlig läsning!