Text och tanke

Nästa onsdag har vi studiedag på Östergårdsskolan. Vår skola arbetar utifrån tre prioriterade mål:

• Formativ undervisning
• Ledarskap
• Språkutveckling

Dessa tre mål har gått som en röd tråd genom samtliga studiedagar som vi tagit del av detta läsår, vilket har varit en starkt bidragande orsak till att vi känner att hela kollegiet drar åt ”samma håll”, att alla lärare på skolan hela tiden får målen aktualiserade genom fortbildning och fördjupade kunskaper. Nästa onsdag är det alltså dags för nästa studiedag, denna gång med fokus på språkutveckling och ledarskap. Detta inlägg kommer dock utgå från det förberedande arbetet som berör språkutveckling.

De som håller i språkutvecklingen på skolan, är våra förstelärare som undervisar i Sva och Sv, Biljana och Anna. Är du nyfiken på deras arbete så kan du ta del av deras blogg duoab, en blogg om språkutveckling, framförallt med andraspråkselever. I ”läxa” tills på onsdag, för att förbereda oss inför studiedagen, har alla kollegor fått i uppgift att läsa kapitel 2 och 3 i skriften ”Greppa Språket”, som går att ladda ner som Pdf på skolverkets hemsida. Ni hittar länken här. Förutom att läsa kapitel 2 och 3 ska vi skriva ”text och tanke”, dvs plocka ut citat och stycken som vi finner extra värdefulla, något vi läser som vi inte håller med om, eller något som vi undrar över och vill diskutera. Ja, helt enkelt de tankar som kommer till en under tiden man läser en text och som man vill lyfta fram. Tid har avsatts av skolledningen till inläsning av text, då vår ledning är medvetna om den tidspress som vi lärare ständigt arbetar under, och för att undvika att detta ska bli något som läggs på ”utöver”. Att ta del av aktuell forskning och vetenskapliga skrifter ingår givetvis i det ordinarie arbetet för en lärare, men att ha en ledning som inser att tid är en bristvara och något dyrbart, minskar stressen i kollegiet. Stort plus!

Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Så tillbaka till reflektionen. Eftersom jag är van att tänka högt på bloggen så tänker jag likadant nu. Jag har valt att plocka ut några citat från Greppa Spåket, kapitel 2 och 3, och utifrån dessa formar jag mina tankar kring min undervisning idag och hur jag kan utveckla undervisningen ytterligare för att hjälpa, framförallt alla mina nyanlända elever. Som ni säkert redan vet så har jag en majoritet i mina klasser som inte har svenska som modersmål, senaste halvåret har också trycket från förberedelseklassen ökat, inslussning av eleven till ordinarie klass sker idag betydligt snabbare än vad det gjorde för bara något år sedan. Detta har gjort att i varje klass har jag elever som har bott i Sverige i mindre än ett år, och detta ställer givetvis än högre krav på att alla lärare, i alla ämnen, arbetar med fokus på språk och språkutveckling.

Första citatet jag valt ut grundas just i denna tanke:

”Lärande och språkutveckling går hand i hand och processen sätts igång när vi deltar språkligt aktivt i olika sociala situationer”.

Här spelar läraren en stor roll, men givetvis även kamraterna. Att delta i olika sociala situationer utanför klassrummet, som spela fotboll, basket eller hänga i matsalen, kräver inte lika stor språklig aktivitet som arbetet i klassrummet. Här är det viktigt att jag som lärare sätter ihop basgrupper, skapar förutsättningar, för att alla elever ska känna att de kan, och vågar, vara språkligt aktiva.

Att använda sig av EPA-metoden är något jag ofta gör, just för att alla elever ska få en möjlighet att först formulera sina tankar i skrift, innan de ska delge tankarna med sina kamrater och i helklass. EPA-metoden ”tvingar” eleverna att bli språkligt aktiva, under tiden de skriver enskilt kan  de använda sig av olika digitala verktyg för att översätta och formulera sig. Jag som lärare har också möjlighet att hjälpa varje elev mer individuellt, när de andra eleverna sitter och skriver var och en. Till min hjälp har jag även lärare inne på vissa lektioner som är där för att stötta våra nyanlända (STN-stöd) och dessa har då möjligheten att ytterligare bidra till att varje elev får den hjälp som han/hon behöver.

Det andra citatet som jag plockat ut fastnade jag för just för att det lyfter upp det arbete som jag utgår mycket från, grupparbetet i basgrupperna:

”Grupparbete främjar inte automatiskt den ämnesspråkliga eller kunskapsmässiga utvecklingen” — Eleven behöver få tillfälle att lyssna, tillåtas och utmanas att använda språket, såväl i grupp som individuellt”

Även detta citat kopplar jag till EPA-metoden. Det räcker inte med att jag som lärare sätter ihop en grupp och säger att ”nu ska ni jobba tillsammans, se till så att alla är delaktiga i arbetet”! Jag måste ge eleverna metoder och verktyg som gör att alla elever har en möjlighet att vara aktiva och delaktiga. Först när eleven själv är delaktig och aktiv kan den ämnesspråkliga såväl som den kunskapsmässiga utvecklingen äga rum.

Under dagens lektion med 8 e lät jag varje elev i basgrupperna sitta med en egen chromebook och hörlurar. Uppgiften var att lyssna på en flipp och under tiden de lyssnar pausa, anteckna och avslutningsvis sammanfatta flippen. Detta valde jag medvetet att de skulle göra individuellt, för att när de kommer till lektionen i morgon och ska arbeta med frågor i basgruppen så kommer alla elever i basgruppen att börja med att läsa upp sina sammanfattningar, detta för att utmana alla elever att använda språket, även de nyanlända. Uppgiften de arbetade med hittar ni här. Hade jag istället låtit eleverna arbeta i grupp och sammanfatta flippen tillsammans, finns alltid risken att någon elev inte är delaktig och aktiv.

Det sista citatet jag valt att lyfta fram är följande:

”Språkutveckling sker inte enbart för att elever sätts samman i grupper, utan uppgifterna bör formuleras så att de ställer krav på och utmanar eleverna att använda språket på olika sätt”.

Detta är något som jag känner att jag lägger mer och mer tid på att utveckla. Detta får till resultat att inläggen på den här bloggen blir glesare och glesare 😉 Jag lägger mycket tid på att formulera uppgifter och frågor på elevernas bloggar, just utifrån tanken att uppgifterna ska ställa krav och utmana eleverna att använda språket. Greppa Språket poängterar att skolspråket inte är ett språk, utan flera. Olika ämnen arbetar med olika texter och olika typer av språkområden. I skriften delar de upp språket i tre olika domäner:

• vardagsdomän
• specialiserad domän
• reflexiv domän

I den första domänen ingår vardagsspråket, samtal i klassen, t.ex när vi diskuterar och lyfter elevernas förförståelse kring ett ämne vi ska läsa.

I den specialiserade domänen ingår alla de begrepp som är centrala för just det ämnet/arbetsområdet. Just nu läser vi om hinduism, så begrepp som reinkarnation, karma, kastsystem, är begrepp som eleverna måste förstå innebörden av.

Den tredje domänen, den reflexiva, där kommer alla de begrepp in som eleverna måste behärska för att kunna reflektera och kritiskt granska texter. Detta är något som jag tänker att eleverna måste få mycket tid att öva på lektionerna. De kan inte komma till ett prov/bedömningstillfälle och först då möta dessa begrepp, uppgifterna i klassrummet måste formuleras så att eleverna tvingas in i diskussioner, reflektioner med sina kamrater och där de kritiskt måste granska de texter/den information som de tar del av.

De elever som idag fick sammanfatta flippen om kastsystemet som jag nämnde ovan, kommer i morgon i sina basgrupper få utgå från följande frågeställningar och diskutera:

• Beskriv de olika kasten – vilka är det som ingår i varje kast?
• Vilka orsaker ligger bakom att människor delas in i olika kaster?
• Vilka konsekvenser har detta lett till i samhället (hur har samhället formats genom kastsystemet)?
• Anser ni att kastsystemet är rättvist eller orättvist? Motivera ert svar
• Tror ni att en hindu anser att kastsystemet är rättvist eller orättvist? Motivera ert svar

Denna typ av frågor där några är öppna, ger eleverna en möjlighet att öva på att diskutera och reflektera kring den information de tagit del av. I bland brukar elever säga till mig ”Lotta, det är så bra för det finns aldrig bara ett svar på dina frågor, det finns alltid massa olika svar, bara man utvecklar hur man tänker när man svarar”.

Och ja, lite så tänker jag mig att språkutveckling i mina SO:ämnen måste ske. Jag måste få eleverna att reflektera kring all den fakta, all information som de tar del av. De fyra SO ämnena är fullproppade av fakta. Att tänka att jag ska lägga all tid på att nöta fakta för att kunna ”hinna med allt”, kommer göra att eleverna går miste om värdefull tid då de får öva olika förmågor, öva på att reflektera och diskutera.

Språkutveckling i alla ämnen är inte enkelt. Det är inte självklart. Det är inte något som kommer ”på köpet” när man undervisar. Det handlar om att jag som lärare hela tiden måste vara medveten om hur jag skapar uppgifter, hur jag lägger upp en lektion, ett arbetsområde, vilka metoder jag använder mig av på lektionen, ja i allt jag gör, måste jag fundera kring hur jag kan arbeta språkutvecklande med mina elever.

Språk är inte bara ord. Språk är inte bara meningar. Språk är delaktighet och inflytande.

Språk är demokrati.