EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum

EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”.

Jag startar med en enskild flödesskrivning. Där skriver de ner precis det som de tänker kring en speciell fråga, exempel på fråga som vi arbetat med nyligen är när vi inledde religionskursen med frågan ”Vad betyder religion för dig, vilken roll spelar religionen i ditt liv?” I mitt flerspråkiga klassrum har jag både buddister, shiamuslimer, sunnimuslimer, ortodoxa, katoliker, protestanter, ateister, alleviter, ja en fantastisk kunskapskälla att ösa ur. Genom att ge alla en möjlighet att formulera sina tankar i skrift så kommer även alla elevers röst vara lika viktiga. Och är det något jag märkt i mitt flippade klassrum så är det att nyanlända elever, elever som ännu inte riktigt ”äger” det svenska språket, elever som annars skulle suttit tysta, kanske rädda för att ”göra bort sig”, känner att de vågar prata och vara delaktiga. För de har en trygghet i den text de själva skrivit när de jobbat enskilt. Under tiden de sitter enskilt och skriver så går jag runt och stöttar just dessa elever, hjälper de att hitta ord och formulera sig men givetvis får de även använda mobilen och slå upp ord på sitt hemspråk och översätta. 

Steg 1, enskild skrivning

Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. I ett första skede läser de bara exakt det som de skrivit. Lägger inte till eller kommenterar varandras texter. Först när alla har läst upp sin text börjar bikupe-diskussionen då eleverna ställer frågor till varandra, utvecklar, får förklara mer så att alla i gruppen förstår. Det är här det verkliga kunskapandet sker! Eleverna märker att alla har något att bidra med. Den tysta, buddistiska eleven visar sig besitta oerhört mycket kunskaper om just buddismen. Och det är då, just i det ögonblicket, som magi skapas i klassrummet. När alla känner att de har något att lära de andra. När alla känner att de är en del av kunskapandet. Att andra lär sig tack vare deras kunskap.

Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Att utveckling beror på samspel med andra människor, det är tillsammans med andra som vi lär oss och utvecklas. Enligt Vygotskys teori utvecklas vi genom att interagera med en ”more knowledgeable person” (MKO), dvs. en person som redan kan mer. En MKO i mitt fall med religion blev den, i vanligt fall tysta buddistiska eleven, som kunde lära de andra i basgruppen oerhört mycket om sina traditioner, högtider och hur buddismen påverkar vardagslivet. Jag hade inte kunnat förmedla hälften av den kunskap som eleven kunde förmedla sina vänner, för elevens perspektiv var det buddistiska perspektivet redan från början. Jag kan vara där, handleda, ställa följdfrågor, få eleverna att utveckla mer. Men det är eleverna som skapar kunskapen!

Steg 2. Arbete i par/grupp

Slutligen är det dags för gruppen att sammanfatta den kunskap man arbetat fram, redogöra för diskussioner man haft, ge sin källkritiska syn på en text ja, allt beroende på uppgiftens/frågeställningens karaktär givetvis. En del i gruppen kanske känner sig obekväma att stå och prata inför helklass, hur gör man med dom? Ja, jag tror på att det är viktigt att om hela gruppen varit delaktiga så är det viktigt att alla i gruppen känner att de är med och redogör för sina tankar. Men alla behöver inte prata. En del kanske håller upp en skylt, skriver något på tavlan eller liknande. Det gäller att hitta varandras styrkor i sin grupp, att skapa ett klassrumsklimat där alla vågar bidra. Det gäller att få eleverna att känna att deras bidrag i kunskapandet är viktigt. Att just de spelar en viktg roll.

Steg 3. Delge gruppens tankar i helklass

För mig är EPA-metoden en viktig metod att använda sig av när det gäller att fylla eleven- inte bara med kunskap -utan med självförtroende, tillit till sig själv och känslan av att just jag har en viktig del i klassrummet. Jag spelar roll. Och kan man nå dit, ja då har man nått en bra bit på vägen!