De stora frågorna

Fick en så härlig kommentar på min blogg igår, så här skrev ”Lisa”:

”Hej! Jag har ganska nyligen hittat din blogg och jag vill säga till dig att du står helt klart i en klass för sig! Jag läser med vördnad och beundran hur du planerar och genomför. Du verkar så välorganiserad och absolut inget lämnas åt att bli som det blir. På min skola går vi in för ett Big5 tänk till hösten och jag hittar mycket inspiration från dig, tack! Önskar att skapa de ”stora frågorna” snickrade utifrån det centrala innehållet skulle kunna vara något du ville dela med dig av i ett inlägg. Hur tänker du? Hur gör du?”

Framförallt blir jag så glad när jag får frågor av er som läser bloggen. Jag försöker skriva om allt det som jag möter i mitt klassrum, men ibland blir man hemmablind och saker som jag har jobbat med ett tag blir självklara och jag missar att förklara vad jag menar. Därför ska jag här förklara tänket kring ”De stora frågorna”.

”De stora frågorna” är ett begrepp som jag plockat från Göran Svanelid och  Big5. För mig handlar förmågetänket mycket om att man ska synliggöra kunskapskraven och det centrala innehållet för eleverna – de förmågor som eleven tränar på lektionerna, baserat på det centrala innehållet, är också de förmågor som eleven bedöms på utifrån kunskapskraven.

Förmågorna som lyfts fram i kunskapskraven är de förmågor som ingår i Big5. Samtliga förmågor bedöms inte vid alla tillfällen och/eller arbetsområden, men alla förmågor är sådana som eleven ständigt utvecklar och arbetar med. För att eleven ska kunna utvecklas är det viktigt att eleven är medveten om vad det är han/hon arbetar med, vilken förmåga. Då blir det också enklare för både eleven och läraren att se vad han/hon behöver utveckla, vilken förmåga.

På samma sätt som förmågorna synliggör kunskapskraven så hjälper de stora frågorna till med att synliggöra det centrala innehållet för eleven. Är det viktigt för eleven att veta vad det är han/hon ska kunna? Vilken fakta eleven ska underbygga sina resonemang med, vilken fakta man ska analysera likheter och skillnader mellan och kunna se samband? Givetvis! 

Många talar om att det finns en motsättning mellan ”förmågetänk” och centralt innehåll/fakta, men jag tänker tvärtom! Förmågorna vi övar i de olika ämnena i SO är desamma, men utifrån olika centralt innehåll. Dock så ser vi, bl.a i samband med årets nationella prov, vinsterna med att det är förmågorna som är i fokus. Genom att vi ger eleverna verktyg (modeller, strukturer) för att utveckla sina förmågor, så får eleverna enklare för att använda dessa förmågor, oavsett centralt innehåll!

När jag sätter mig och gör en planering inför ett nytt arbetsområde så går jag igenom det centrala innehållet. Oftast så är det rätt många ”punkter” ur det centrala innehållet som kommer att bearbetas i arbetsområdet. Men hur synliggör man allt detta innehåll för eleven? Jo, genom att du skriver ner 1-3 stora frågor som sammanfattar det centrala innehållet för eleverna, så synliggör du  för eleven vad det är eleven ska få kunskap om. Låt mig ge ett exempel.

Vi i SO gruppen på Östergårdsskolan har tillsammans arbetat fram en grovplanering inför terminsstart, med arbetsområdet ”Valet är ditt”. Denna gång valde vi att synliggöra det centrala innehållet i form av en tankekarta för eleverna, och sedan sammanfatta detta i tre Stora Frågor (klicka för större bild)

valet

De stora frågorna är en fantastisk utgångspunkt för att skapa förförståelse – vad vet eleverna om dessa begrepp redan innan? Min tanke är att första lektionen kommer mina elever få skriva en riktad skrivning, utifrån första stora frågan  – Vad är skillnaden mellan demokrati och diktatur?  Genom att använda mig av EPA- metoden, så ger jag alla elever möjlighet att dela med sig av sina tankar, först genom att reflektera enskilt, sedan tillsammans med sin basgrupp för att slutligen låta varje basgrupp sammanfatta sina tankar kring demokrati och diktatur i helklass. Utifrån dessa tankar kan vi bygga en gemensam tankekarta på tavlan –  för att inventera och synliggöra vilken förkunskap eleverna har kring dessa begrepp.

Givetvis kan de Stora Frågorna även senare under arbetsområdet användas som bedömningsuppgift –  demokrati/diktatur, vilka likheter och skillnader finns mellan dessa styrelseskick? Denna bedömningsuppgift kan direkt appliceras på ett utav kunskapskraven i samhällskunskap:

valet1

 

En linje – mellan det centrala innehållet, de stora frågorna, lektionsinnehåll (när vi tränar), bedömningsuppgift och kunskapskrav. De stora frågorna för att lyfta fram och synliggöra det centrala innehållet och förmågorna för att lyfta fram och synliggöra kunskapskraven!

Använd de stora frågorna för att skapa förförståelse, synliggöra, förtydliga, förklara, sammanfatta, för att skapa bedömningsuppgifter, för att se vad vi ska lära oss under arbetsområdet och för att utvärdera – lärde vi oss det som var tanken att vi skulle lära oss? Egentligen är det bara din fantasi som sätter stopp för hur du använder De Stora Frågorna!

Lycka till 🙂

Annonser

6 reaktioner på ”De stora frågorna

  1. Åh tack Lotta för ditt svar! Jag lusläser och inspireras och vill nästan inte ta sommarlov 🙂 Jodå, det vill jag, men många tankar poppar upp och nya idéer tar form. Spännande!

    Kram, Lisa

  2. Fantastiskt väl beskrivet om hur vi kan/bör (!) arbeta med det centrala innehållet! Du är en sann pedagogisk förebild som förklarar så bra hur du menar! Tack för att du delar med dig! Vi blir så mycket bättre lärare tillsammans med denna typ av kollegialt lärande. Ha en underbar sommar! Med vänlig hälsning, Eva

  3. Hade varit intressant att få se era matriser. Jobbar mycket med att göra matriser som är användbara både för mig själv och eleverna.

  4. Ping: Helt enligt planen | Mitt Flippade Klassrum

  5. Ping: Stöd för utmanande undervisning | Mitt Flippade Klassrum

  6. Ping: Eleverna måste förstå läroplanen! – pedagogKrstd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s